Case nº B 419-22 of Högsta domstolen, December 16, 2022

• Resolution Date: December 16, 2022
• Issuing Organization: Högsta domstolen

REFERAT

Örebro tingsrätt

Allmän åklagare väckte vid Örebro tingsrätt åtal mot M.L. för kränkande fotografering enligt 4 kap. 6 a § första stycket BrB med följande gärningsbeskrivning.

M.L. har den 4 oktober 2020 [i] Nora kommun, olovligen och i hemlighet fotograferat [målsäganden] när hon befann sig inomhus, i sin bostad.

Målsäganden biträdde åtalet. Hon yrkade att M.L. skulle betala skadestånd till henne med 5 000 kr avseende kränkning.

M.L. förnekade brott, men vitsordade att han tagit det aktuella fotografiet och att målsäganden inte kände till det. Han gjorde gällande att undantagssituationen i 4 kap. 6 a § andra stycket BrB var tillämplig.

Han bestred skadeståndsyrkandet.

Tingsrätten (ordförande tingsfiskalen Nadine Neperus) anförde i dom den 22 juni 2021 följande.

UTREDNING

Åklagaren har som skriftlig bevisning åberopat en skärmdump utvisande aktuellt fotografi. Åklagaren har även åberopat förhör med N.E. och vittnesförhör med K.H. Eftersom N.E. är [målsägandens] mamma och vårdnadshavare, har N.E. hörts såsom målsägande och inte vittne - - - . N.E. har således inte avlagt vittnesed, till skillnad från K.H. som är mormor till [målsäganden].

[Målsäganden] har åberopat samma bevisning som åklagaren.

Härutöver har M.L. hörts över åtalet.

DOMSKÄL

Skuld

Inledningsvis är utrett att M.L. är pappa till [målsäganden], som är 10 år, men att han inte har del i vårdnaden om henne. M.L. och [målsäganden] har inte träffats eller haft kontakt på ungefär åtta år.

Det i målet aktuella fotografiet skickades till K.H. från M.L., vilket framgår av deras berättelser. Därefter fick N.E. del av fotografiet via K.H. Av fotografiet framgår att någon utomhus tagit ett fotografi på ett hus med en häck framför. Huset tillhörde N.E., där hon bl.a. bodde med [målsäganden]. På fotografiet syns ett fönster och en skepnad i rummet som fönstret tillhör. Utifrån N.E:s och M.L:s uppgifter är det klarlagt att det är [målsäganden] som syns genom fönstret. De båda har också berättat att M.L. inte hade tillåtelse att ta fotografiet. N.E. har även anfört att hon inte visste om att M.L. var där. Det är således utrett att M.L., på den tid och plats åklagaren angett, olovligen och i hemlighet fotograferat [målsäganden] när hon befann sig inomhus i sin bostad. Detta ska bedömas som kränkande fotografering i lagens mening, vilket bl.a. följer av förarbetena till den aktuella bestämmelsen. Där framgår att den som utifrån olovligen fotograferar någon som befinner sig inomhus i en bostad drabbas av straffansvar, om den som befinner sig i bostaden inte känner till att fotografering sker och det omfattas av fotografens uppsåt. Så kan exempelvis vara fallet vid s.k. paparazzifoto-grafering från långt avstånd med teleobjektiv av en person som befinner sig i en bostad om den fotograferade inte uppfattar foto-graferingen (se prop. 2012/13:69 s. 40). I detta fall är klarlagt att M.L. haft uppsåt till gärningen, då han själv berättat att han åkte dit för att få en skymt av sin dotter och att han tog bilden för att visa sin mamma hur stor [målsäganden] blivit. Han har känt till att fotograferingen skett olovligen och i hemlighet. Åtalet är därför styrkt.

M.L. har emellertid gjort gällande att han inte ska dömas till ansvar då hans gärning varit försvarlig. Enligt den aktuella bestämmelsens andra stycke undantas från straffansvar en gärning som med hänsyn till syftet och övriga omständigheter är försvarlig. En helhetsbedömning får göras i det enskilda fallet. Vid denna bedömning ska det intresse som fotografen företräder vägas mot den enskildes intresse av skydd mot kränkande fotografering. I det sammanhanget bör sådana omständigheter som om fotograferingen sker som ett led i nyhetsförmedling eller i något annat sammanhang av samhälleligt intresse vara av stor betydelse. Det kan t.ex. gälla fotografering i syfte att granska och dokumentera misstänkta missförhållanden i samhället, såsom vanskötsel vid drift av äldreboenden eller i familjehem. Det kan också gälla fotografering i syfte att dokumentera bevisning om ett pågående brott, t.ex. fotografering av barn som utsätts för kränkande behandling i sina hem, med avsikt att lämna informationen till behöriga myndigheter. Sådan fotografering kan behöva ske i hemlighet för att överhuvudtaget komma till stånd. För bedömningen saknar det betydelse om det är en yrkesfotograf, en journalist eller någon annan som fotograferar. Även fotografering som med hänsyn till syftet och övriga omständigheter är fullständigt harmlös kan vara försvarlig (se prop. 2012/13:69 s. 41).

Det har inte framkommit att syftet med den i målet aktuella fotograferingen varit något annat än det M.L. själv berättat, dvs. att han ville visa sin mamma hur stor [målsäganden] blivit. Det kan i och för sig framstå som harmlöst. Han har dock inte haft kontakt med [målsäganden] på många år och har inte del i vårdnaden om henne, varför hans gärning inte kan anses vara försvarlig i lagens mening. Han ska därför dömas för kränkande fotografering helt i enlighet med åklagarens gärningspåstående.

Påföljd

M.L. är tidigare dömd till fängelse för olovlig körning, grovt brott, rattfylleri och ringa narkotikabrott i flera fall. Det nu aktuella brottet har begåtts under pågående prövotid för villkorlig frigivning, med en återstående strafftid på 25 dagar. Han ska för det nya brottet - den kränkande fotograferingen - dömas till ny påföljd. Påföljden kan stanna vid 60 dagsböter. Storleken på varje dagsbot bestäms till 50 kr utifrån M.L:s ekonomiska förhållanden. Brottet är vidare utan nämnvärd betydelse i förhållande till den tidigare brottsligheten, varför den villkorligt medgivna friheten inte ska förverkas något.

Skadestånd

Kränkande fotografering är visserligen en typ av brott som många gånger ger målsäganden rätt till kränkningsersättning. I detta fall finner dock tingsrätten, utifrån fotografiet och omständigheterna kring gärningen, att [målsäganden] inte har utsatts för en sådan allvarlig kränkning som ger rätt till kränkningser-sättning. Hennes skadeståndsyrkande ska därför avslås.

DOMSLUT

Tingsrätten dömde M.L. för kränkande fotografering enligt 4 kap. 6 a § första stycket BrB till 60 dagsböter om 50 kr.

Målsägandens skadeståndsyrkande avslogs.

M.L. ålades att betala en avgift på 800 kr enligt lagen om brottsofferfond.

Göta hovrätt

M.L. överklagade i Göta hovrätt och yrkade att hovrätten skulle frikänna honom.

Åklagaren motsatte sig att tingsrättens dom ändrades.

Hovrätten (hovrättsråden Ann Ganelind och Madeleine Lindholm, referent, samt hovrättsassessorn Alexander Lindgren) anförde i dom den 16 december 2021 följande.

HOVRÄTTENS DOMSKÄL

Hovrätten har tagit del av samma bevisning som tingsrätten. - - -

Inledningsvis ansluter sig hovrätten till tingsrättens...