Case nº Ö 2072-22 of Högsta domstolen, December 27, 2022

• Resolution Date: December 27, 2022
• Issuing Organization: Högsta domstolen

REFERAT

I lantmäteriförrättning beslutade lantmäterimyndigheten den 4 maj 2006 om överföring av mark till fastigheten K 1:133 i Örkelljunga kommun. Beslutet innebar bl.a. att en samfällighet utplånades. K.J., som ägde fastigheten K 1:21, samt P.W. och A.G.Z., som ägde fastigheten K 1:16, kontaktade Lantmäteriet i februari 2021 och anförde bl.a. att deras fastigheter var delägare i samfälligheten och att de borde ha behandlats som sakägare vid förrättningen. Lantmäteriet beslutade den 5 mars 2021 att inte rätta Lantmäteriets beslut från den 4 maj 2006.

K.J., P.W. och A.G.Z. överklagade Lantmäteriets rättelsebeslut till Växjö tingsrätt, mark- och miljödomstolen. Genom dom den 30 september 2021 avslog mark- och miljödomstolen överklagandena och överlämnade överklagandeskrifter och yttranden i målet till Mark- och miljööverdomstolen vid Svea hovrätt för prövning av särskilda rättsmedel. Under rubriken Överlämnande till Mark- och miljööverdomstolen angavs följande.

Enligt 42 § lagen (1996:242) om domstolsärenden kan bestämmelser i RB om särskilda rättsmedel tillämpas. Enligt 6 kap. 1 § lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar är det Mark- och miljööverdomstolen som prövar särskilda rättsmedel för nu aktuell typ av beslut. Mark- och miljödomstolen överlämnar överklagandeskrifter och yttranden i målet till Mark- och miljööverdomstolen vid Svea hovrätt för prövning av särskilda rättsmedel.

Svea hovrätt, Mark- och miljööverdomstolen

Mark- och miljööverdomstolen (hovrättslagmannen Claes-Göran Sundberg samt hovrättsråden Ingrid Åhman, referent, och Katarina Berglund Siegbahn) anförde i beslut den 4 mars 2022 följande.

SKÄL FÖR BESLUTET

P.W. och A.G.Z. har gjort gällande att de borde ha behandlats som sakägare när lantmäterimyndigheten fattade beslut som innebar att en samfällighet, som deras fastighet var delägare i, utplånades. Mark- och miljööverdomstolen uppfattar K.J:s talan på i huvudsak samma sätt. Det som klagandena har anfört om felaktigheter i lantmäterimyndighetens handläggning kan uppfattas som ett påstående om domvilla enligt 42 § lagen om domstolsärenden och 59 kap. 1 § första stycket 2 RB (om avgörandet givits mot någon som inte varit rätteligen stämd och inte heller har fört talan i målet, eller genom avgörandet någon, som inte har varit part i målet, lider förfång).

I Mark- och miljööverdomstolen aktualiseras frågan om klagan över domvilla kan anses ha getts in inom den tidsfrist som anges i 59 kap. 2 § andra stycket andra meningen RB (inom sex månader från det att klaganden fick kännedom om beslutet) och om det därvid har någon betydelse att P.W:s, A.G.Z:s och K.J:s klagoskrifter överlämnats till Mark- och miljööverdomstolen av mark- och miljö-domstolen.

Enligt 8 § andra stycket lagen om domstolsärenden ska en tingsrätt, som i samband med att ett ärende inleds finner att den saknar behörighet att handlägga ärendet men att en annan domstol skulle vara behörig, lämna över den skrivelse genom vilken ärendet inletts till den domstolen, om den som inlett ärendet inte har något att invända mot detta och det inte heller finns något annat skäl mot att skrivelsen överlämnas. Om ett överlämnande enligt paragrafen sker, ska skrivelsen anses ha kommit in till den senare domstolen samma dag som den kom in till den tingsrätt som först tog emot...