Case nº Ö 1851-21 of Högsta domstolen, December 01, 2022

• Resolution Date: December 01, 2022
• Issuing Organization: Högsta domstolen

REFERAT

I

Uddevalla tingsrätt

Tingsrätten antecknade följande i protokoll från handläggning.

Andréhn - Schiptjenko Aktiebolag [galleriet] ansökte den 1 juni 2018 om stämning och yrkade att tingsrätten skulle förplikta Pilane Heritage Museum AB (Pilane) att till [galleriet] betala 75 000 euro exklusive mervärdesskatt, jämte ränta.

[Galleriet] har därefter återkallat sin talan och begärt att målet avskrivs från vidare handläggning. I samband med återkallelsen har [galleriet] yrkat att tingsrätten förpliktar Pilane att ersätta [galleriet] för dess rättegångskostnader. Som grund för sitt yrkande har [galleriet] angett i huvudsak följande.

Det föreligger sådana särskilda omständigheter som medför att undantag ska göras från huvudregeln avseende fördelning av rättegångskostnader efter återkallelse. Pilane ska därmed ersätta [galleriet] för dess rättegångskostnader. Att Pilanes försäkringsbolag fullgjort det omtvistade anspråket är en sådan yttre händelse som medfört att [galleriets] intresse tillgodosetts. När det omtvistade anspråket tillgodosetts genom en yttre händelse bör hänsyn tas till vilket inflytande svaranden haft över att anspråket inte tillgodosetts tidigare och vilken relation den utomstående haft till tvisten. Eftersom Pilanes försäkringsbolag fullgjort anspråket ska [galleriet] erhålla full ersättning för sin kostnad. I vilket fall ska Pilane ersätta bolagets kostnad då Pilanes agerande föranlett en onödig rättegång då Pilane bl.a. inte medverkat till en skadereglering.

Pilane har inte haft någon erinran mot att målet avskrivs men har bestridit[galleriets] ersättningsyrkande. Pilane har för egen del yrkat att [galleriet] förpliktas att ersätta Pilane för dess rättegångskostnader. I andra hand har Pilane yrkat att rättegångskostnaderna ska kvittas. Som grund för sitt yrkande har Pilane angett i huvudsak följande. Det är huvudregeln vad avser fördelning av rättegångskostnader efter återkallelse som ska tillämpas. Sådana särskilda omständigheter som krävs för att frångå huvudregeln föreligger inte. Att försäkringsersättning betalats ut till [galleriet] är ett resultat av bolagets egna åtgärder, åtgärder som legat utanför Pilanes kontroll. Vidare kunde[galleriet] ha vidtagit sådana åtgärder tidigare istället för att väcka talan mot Pilane.

Tingsrätten (tingsfiskalen Anna Carlson) anförde i beslut den 1 juli 2020 följande.

SKÄL FÖR BESLUTET

[Galleriet] har återkallat sin talan och begärt att målet skrivs av. Pilane har inte haft någon erinran mot att målet skrivs av. Det finns därmed förutsättningar för att skriva av målet.

När det gäller frågan om rättegångskostnader gör tingsrätten följande bedömning. [Galleriet] har återkallat sin talan och begärt att målet skrivs av från vidare handläggning. Enligt huvudregeln ska en part som återkallar sin talan ersätta motpartens rättegångskost-nader, endast särskilda omständigheter kan föranleda att ersättningsskyldigheten bestäms på annat sätt. Regeln kan därmed förstås som ett slags presumtionsansvar för käranden som medför att man i tveksamma fall bör avgöra till svarandens fördel (se Westberg, JT 1995/96 nr 2, s. 384).

Den vanligaste situationen då undantagsregeln tillämpas torde vara när käranden har återkallat sin talan sedan denne uppnått sitt syfte med processen genom svarandens fullgörande av det anspråk som gjorts gällande i rättegången eller genom ingripande av någon utomstående, (se Fitger m.fl., en kommentar till rättegångsbalken, JUNO 5 juni 2020). Av förarbetena framgår att en tillämpning av undantagsregeln även kan bli aktuell när ett vidhållande av talan av någon annan anledning blivit ändamålslös och det kan antas att kärandens talan skulle ha bifallits samt när svaranden underlåter att påkalla målets avgörande trots att han kunnat göra det, (se NJA II 1943 s. 231).

Den talan som [galleriet] återkallat har gällt frågan om Pilane enligt avtal ska anses skyldigt att ersätta [galleriet] för skada som funnits på skulpturen eftersom skadan uppstått under låneperioden. För att kunna tillämpa undantagsregeln på den grunden att ett vidhållande av talan blivit ändamålslös och då det kan antas att kärandens talan skulle ha bifallits måste en prognos göras av sakens utgång. Parterna har till stöd för sin talan åberopat såväl skriftlig som muntlig bevisning. I vissa delar har bevisningen varit omfattande och den har åberopats till stöd för att styrka bl.a. tid för skadans uppkomst samt skulpturens värde. Att i detta fall, utan att någon bevisupp-tagning skett, göra en bedömning av sakens utgång är enligt tingsrättens mening varken möjligt eller lämpligt ( jfr RH 2007:47). Un-dantagsregeln kan således inte tillämpas på denna grund.

Pilane kan inte anses självt ha fullgjort det anspråk som gjorts gällande i rättegången och undantagsregeln kan därmed inte heller tillämpas på denna grund. Frågan blir då om det finns skäl att tillämpa undantagsregeln då [galleriet] uppnått sitt syfte med processen efter att Pilanes försäkringsbolag betalat ut försäkringsersättning.

Av utredningen i målet framgår att försäkringsersättning betalats ut till följd av att [galleriet] vidtagit ett antal åtgärder för att Pilanes försäkringsbolag skulle betala ut försäkringsersättning till bolaget direkt. Dessa åtgärder tycks inte enbart ha bestått i en skadeanmälan med efterföljande skadereglering. Åtgärderna tycks nämligen därutöver ha innefattat en överlåtelse av rättigheter till skulpturen, däribland äganderätten. [Galleriet] har anfört att NJA 1983 s. 576 är det mest närliggande avgörandet för tingsrätten att tillämpa i den nu aktuella tvisten. Tingsrätten anser däremot att rättsfallet inte bör tillmätas någon avgörande betydelse i förevarande mål på grund av bl.a. följande skäl. Försäkringsbolaget har inte haft en sådan klar rättslig ställning till själva tvisten eller ett egenintresse av att tillse att Pilane vann framgång i sin sak. Vidare kan inte Pilane och försäkringsbolaget ses som en enhet i förhållande till [galleriet]. Pilane och försäkringsbolaget har onekligen haft en affärsmässig relation till varandra, men endast på grund av att Pilane har varit försäkringsbolagets kund. Försäkringsbolaget bör därför inte betraktas som Pilanes "förlängda arm", till skillnad från vad en generalagent kan göra. Vidare bör inte rättsfallet tolkas på så sätt att undantagsregeln ska tillämpas så snart tredje man vidtar en åtgärd som innebär att käranden vinner sitt syfte med rättegången och därför återkallar sin talan (se Westberg, JT 1995/96 nr 2, s. 389).

Med hänsyn till att Pilane inte fullgjort det omtvistade anspråket, att inte försäkringsbolagets utbetalning kan förstås som att Pilane fullgjort anspråket samt vad som i övrigt framkommit i målet finner tingsrätten att det inte föreligger sådana särskilda skäl som krävs för att kunna göra avsteg från huvudregeln. Slutligen anser inte tingsrätten att Pilanes agerande föranlett en onödig rättegång, Pilane kan därmed inte heller på denna grund åläggas ersättningsansvar. Som en följd härav ska[galleriet] ersätta Pilane för dess rättegångs-kostnader. Vad Pilane har yrkat är skäligt.

SLUTLIGT BESLUT

Tingsrätten avskriver målet från vidare handläggning.

Andréhn - Schiptjenko Aktiebolag ska ersätta Pilane Heritage Museum AB (svb) för dess rättegångskostnader med 423 250 kr - - - .

Hovrätten för Västra Sverige

Andréhn - Schiptjenko [galleriet] överklagade i Hovrätten för Västra Sverige och yrkade att hovrätten skulle befria bolaget från skyldigheten att ersätta Pilanes rättegångskostnad vid tingsrätten och i stället förplikta Pilane att ersätta [galleriets] rättegångskostnad där, i andra hand besluta att vardera part ska stå sin rättegångskostnad vid tingsrätten.

Pilane motsatte sig ändring av tingsrättens beslut.

Parterna begärde ersättning för rättegångskostnader i hovrätten.

Hovrätten (hovrättslagmannen Eva Ahlquist, hovrättsrådet Christina Fleur och hovrättsassessorn Gustaf Strand) anförde i beslut den 1 februari 2021 följande.

SKÄL

Frågan i målet är om det föreligger särskilda omständigheter som ger anledning att bestämma ersättningsskyldigheten för rättegångskostnaderna på annat sätt än enligt huvudregeln i 18 kap. 5 § andra stycket RB.

I förarbetena till bestämmelsen anges att den part som återkallar sin talan i ett tvistemål i allmänhet är skyldig att ersätta motparten dennes kostnader. När det gäller undantag från huvudregeln ges exempel där orsaken till och omständigheterna kring återkallelsen särskilt beaktas. Bland annat anges att käranden i regel bör få ersättning för sina kostnader om hans eller hennes återkallelse beror på att svaranden fullgjort det anspråk som talan gällde. Vidare anges att om kärandens talan blivit ändamålslös och det kan antas att den skulle ha bifallits, kan det finnas anledning att kvitta kostnaderna eller i något fall ge käranden rätt till ersättning för sina kostnader. Därutöver anges att det i vissa fall kan finnas skäl att kvitta kostnaderna när käranden återkallar sin talan och svaranden inte påkallar målets avgörande. (Se NJA II 1943 s. 231.)

Hovrätten instämmer i vad tingsrätten angett om att Pilane inte kan anses ha fullgjort det anspråk som [galleriet] gjorde gällande och att

det varken är lämpligt eller möjligt att göra en bedömning av sakens utgång.

En fråga som är av betydelse för hovrättens bedömning är om det kan anses föreligga en rättslig koppling mellan å ena sidan försäkringsbolaget samt å andra sidan parterna och tvisten. [Galleriet] anförde som grund för käromålet att det förelåg ett försäkringsfall. Pilane hade tecknat försäkringen som var till förmån för ägaren av det försäkrade föremålet, vilket [galleriet] blev efter det att bolaget under tingsrättens handläggning vidtagit de rättsliga åtgärder som tingsrätten redogjort för i sitt beslut. Det var vidare [galleriets] skadeanmälan som ledde till att försäkringsbolaget betalade ut försäkringsersättningen. Vid tillfället för utbetalningen av försäkringsersättningen var det således fråga om en försäkring tecknad av Pilane...