Case nº Ö 5766-21 of Högsta domstolen, December 07, 2022

• Resolution Date: December 07, 2022
• Issuing Organization: Högsta domstolen

REFERAT

Byggnadsnämnden i Lunds kommun beviljade den 9 juli 2020 bygglov för upplag på fastigheten Sularpsängen 2:3 i Lunds kommun. Lagfaren ägare till fastigheten var G.M. W.B. var ägare till den närbelägna fastigheten Hardeberga 5:1 i Lunds kommun och ÅGAB Syd Aktiebolag bedrev med stöd av ett nyttjanderättsavtal verksamhet på den fastigheten. ÅGAB Syd Aktiebolag och W.B. överklagade beslutet till Länsstyrelsen i Skåne län, som i beslut den 27 oktober 2020 avvisade överklagandet. Länsstyrelsen fann att det inte hade framkommit i ärendet att någon av klagandena kunde anses berörd av det lovsökta upplaget på ett sådant sätt att vederbörande hade rätt att överklaga beslutet.

Växjö tingsrätt, mark- och miljödomstolen

ÅGAB Syd AB och W.B. överklagade länsstyrelsens avvisningsbeslut till Växjö tingsrätt, mark- och miljödomstolen. De yrkade att domstolen skulle undanröja det överklagade beslutet och återförvisa ärendet till länsstyrelsen för prövning i sak.

Till stöd för sitt överklagande anförde de bl.a. följande.

Sularpsängen 2:3 är visserligen en skiftad fastighet och det överklagade bygglovet avser åtgärder på ett skifte som inte gränsar direkt till Hardeberga 5:1. Denna omständighet saknar dock betydelse för bedömningen om W.B. har klagorätt för aktuellt bygglovsbeslut. Praxis visar att en ägare till en fastighet som gränsar direkt till den fastighet som en bygglovssökt åtgärd ska utföras på är rågranne samt att rågrannar alltid har klagorätt avseende bygglovsbeslut.

ÅGAB innehar i sin tur upplåten rätt till Hardeberga 5:1 och bedriver verksamhet på fastigheten. ÅGAB är därmed sakägare (verksamhetsutövare på rågrannefastighet) och bör tillerkännas klagorätt på grund av den faktiska omgivningspåverkan med de störningar som kommer att drabba fastigheten, samt i förlängningen ÅGAB:s verksamhet i sig. Den främsta negativa påverkan väntas bestå i den förändrade bullersituationen samt ökningen av transporter i området.

Klagandena åberopade vidare att byggnadsnämnden hade avslagit en ansökan av ÅGAB Syd AB om motsvarande bygglov.

G.M. och Byggnadsnämnden i Lunds kommun motsatte sig att länsstyrelsens beslut ändrades.

Mark- och miljödomstolen (rådmannen Cecilia Giese Hagberg och tekniska rådet Mårten Dunér) anförde följande i dom den 19 februari 2021.

DOMSKÄL

I plan- och bygglagen (2010:900), PBL, anges inte särskilt vem som kan ha rätt att överklaga ett beslut om bygglov. Ledning får enligt 13 kap. 8 § PBL istället sökas i förvaltningslagen (2017:900). Enligt 42 § förvaltningslagen får ett beslut överklagas av den som beslutet angår om det har gått honom eller henne emot. Bestämmelsen innebär att det inte finns någon allmän klagorätt för var och en som är missnöjd med ett avgörande. Det krävs att klaganden har ett sådant intresse i saken att det berättigar honom eller henne att överklaga.

Ägare till fastigheter som direkt gränsar till den fastighet som bygglovet avser, s.k. rågrannar, har enligt fast rättspraxis ansetts vara berörda av beslutet på ett sådant sätt att klagorätt föreligger oavsett avståndet mellan bygglovsobjektet och ägarens fastighet eller bostad ( jfr RÅ 2005 ref. 36 samt RÅ 2006 not. 112). Härtill räknas även fastigheter som endast skiljs av en mindre väg från de fastigheter som omfattas av bygglovet. Därutöver kan i vissa fall ägare o.s.v. till fastigheter i det nära grannskapet äga klagorätt i den mån de kan anses särskilt berörda med hänsyn till arten och omfattningen av det som lovet gäller.

Bygglovet i målet gäller åtgärder som ska vidtas på fastigheten Slutarpsängen 2:3. W.B:s fastighet Hardeberga 5:1, på vilket ÅGAB Syd AB har nyttjanderätt, angränsar direkt till Slutarpsängen 2:3. Länsstyrelsen har avvisat överklagandet med hänvisning till att skiftet på fastigheten Slutarpsängen 2:3 inom vilket bygglovsåtgärder ska vidtas, inte direkt gränsar till Hardeberga 5:1.

Länsstyrelsen hänvisar i denna del till regeringens beslut den 31 augusti 2006, M2006/1545/F/P (Regeringsbeslut 25) samt Mark- och miljödomstolens vid Nacka tingsrätt dom den 9 januari 2019 i mål P 4682-18.

Mark- och miljödomstolen bedömer att regeringens ovannämnda beslut, berörande klagorätten i detaljplanemål, samt avgörandet från Mark- och miljödomstolen vid Nacka tingsrätt, inte medfört att rättspraxis avseende klagorätt av bygglovsbeslut har ändrats ( jfr Mark- och miljööverdomstolens avgöranden den 23 oktober 2019 i mål nr P 1202-19). Med hänsyn till att klagandenas fastighet, vilken innehas med nyttjanderätt, gränsar direkt till den fastighet som bygglovet avser bedömer mark- och miljödomstolen att klagandena, i enlighet med gällande praxis, har haft rätt att överklaga beslutet om bygglov. Länsstyrelsens beslut ska därför upphävas och målet återförvisas till länsstyrelsens för fortsatt handläggning.

DOMSLUT

Mark- och miljödomstolen upphäver Länsstyrelsen i Skåne läns beslut och återförvisar målet till länsstyrelsen för fortsatt handläggning.

Svea hovrätt, Mark- och miljööverdomstolen

G.M. överklagade i Svea hovrätt, Mark- och miljööverdomstolen och yrkade att länsstyrelsens beslut skulle fastställas.

Byggnadsnämnden i Lunds kommun medgav G.M:s yrkande.

W.B. och ÅGAB Syd AB motsatte sig att mark- och miljödomstolens dom ändrades.

Mark- och miljööverdomstolen (hovrättsråden Fredrik Ludwigs, Petra Bergman, referent, och Ulf Wickström samt tekniska rådet Mats Kager) fastställde i beslut den 6 september 2021 - med ändring av mark- och miljödomstolens dom - Länsstyrelsen i Skåne läns beslut 2020-10-27 - - - .

SKÄLEN FÖR BESLUTET

Frågan i målet är om W.B. och ÅGAB Syd AB haft rätt att överklaga det aktuella bygglovsbeslutet.

Enligt 13 kap. 8 § plan- och bygglagen (2010:900), PBL, som hänvisar till 42 § förvaltningslagen (2017:900), får beslut om bygglov överklagas av den som beslutet angår, om det har gått honom eller henne emot. Vid bedömningen av om ett beslut angår en person beaktas om beslutet påverkar personens rättsliga ställning eller rör ett intresse som på något annat sätt erkänts av rättsordningen. Alla med beaktansvärda intressen i saken bör alltså tillerkännas klagorätt samtidigt som kretsen av taleberättigade inte bör bli alltför vid och obestämd, då det kan medföra svårigheter att avgöra om ett beslut har fått laga kraft och i onödan försena och fördyra ett slutligt avgörande (se bl.a. En...