Case nº B 4923-22 of Högsta domstolen, December 29, 2022

• Resolution Date: December 29, 2022
• Issuing Organization: Högsta domstolen

REFERAT

Stockholms tingsrätt

S.A. förde vid Stockholms tingsrätt den talan mot M.D. som framgår av tingsrättens dom.

Tingsrätten (chefsrådmannen Måns Wigén, rådmannen Jakob Hedenmo och tingsfiskalen Emma Blom) anförde i dom den 4 oktober 2021 följande.

YRKANDEN M.M.

S.A. har yrkat att M.D. ska dömas för yttrandefrihetsbrottet grovt förtal enligt 5 kap. 1 § YGL i förening med 7 kap. 3 § TF och 5 kap. 1 - 2 §§ BrB enligt följande gärningsbeskrivning.

M.D. har, i egenskap av ansvarig utgivare för samnytt.se, utpekat S.A. som brottslig och/eller klandervärd i sitt levnadssätt samt lämnat uppgifter om honom som varit ägnade att utsätta honom för andras missaktning.

De förtalsgrundande uppgifterna på förstasidan och i artikeln ska läsas i förening med därvid publicerad bild och namnangivelse avseende S.A.

M.D. har i artikeln publicerat uppgifter med följande lydelse:

1. "Misstänkt jihadist blev journalist på Dagens Nyheter" samt

2. "Frågorna gäller vad slags journalistisk och/eller annan verksamhet S. ägnat sig åt där för att komma i åtnjutande av al-Nusra-frontens och al-Qaidas beskydd och gunst."

   Att lämna uppgifterna har med hänsyn till omständigheterna inte varit försvarligt. Uppgifterna har inte heller varit sanna och det har inte funnits skälig grund för dem.

   Brottet bör bedömas som grovt förtal dels med hänsyn till uppgifternas stora spridning och innehåll, dels med hänsyn till att S.A:s namn och bild har publicerats samt att syftet varit att misskreditera S.A. i dennes roll som journalist och således utgjort ett angrepp på det fria ordet.

   Det hände den 3 september 2020 på okänd plats i Sverige.

   S.A. har även yrkat att tingsrätten ska förplikta M.D. att till honom utge skadestånd med 50 000 kr jämte ränta enligt 6 § räntelagen från den 3 september 2020 till dess betalning sker.

   M.D. har erkänt att han, i egenskap av ansvarig utgivare för samnytt.se,

   har publicerat de aktuella uppgifterna. Han har dock bestritt ansvar för brott då han invänt att det inte varit fråga om förtalsgrundande uppgifter, att publiceringen varit försvarlig samt att det funnits skälig grund för uppgifterna.

   M.D. har vidare bestritt skadeståndsanspråket. Han har inte vitsordat något belopp som skäligt i och för sig, men godtagit sättet att beräkna ränta.

   UTREDNINGEN

   - - -

   DOMSKÄL

   Juryns ställningstagande och ramen för tingsrättens prövning

   Målet har handlagts under medverkan av jury. Rätten har sedan förhandlingen avslutats framställt de frågor som framgår av domsbilaga 1 . Juryn har besvarat fråga 1 och 5 med ja och således ansett att publiceringen av de i målet aktuella uppgifterna utgör yttrandefrihetsbrottet grovt förtal.

   Vid denna utgång har tingsrätten att pröva om gärningen är brottslig så som förtal, hur gärningen i så fall ska rubriceras samt om skadestånd ska utgå.

   Inledning

   S.A. kommer ursprungligen från Syrien. Fram till år 2014 bodde han i Yabroud, där han arbetade som journalist. År 2014 flydde han från Syrien och han har sedan sommaren 2015 bott i Sverige. Sedan år 2017 har han varit verksam som journalist i Sverige. Han hade inledningsvis praktik på Svenska Dagbladet och arbetade därefter som vikarie samt frilansjournalist för samma tidning. Sedan 2020 har han arbetat för Dagens Nyheter. Han har bl.a. skrivit texter om sin bakgrund i Syrien och om frågor som rör migration och integration.

   Under sensommaren 2020 skrev S.A. en krönika i vilken han bl.a. skrev om sitt liv i Yabroud. I krönikan citerade S.A. en amerikansk journalist och beskrev sin hemstad som en "oas i kriget". Krönikan uppmärksammades av redaktionen på samnytt.se, som den 3 september 2020 publicerade en artikel med rubriken "Misstänkt jihadist blev journalist på Dagens Nyheter". I artikeln ifrågasätts S.A:s beskrivning av hemstaden och i ingressen anförs att beskrivningen ger upphov till frågetecken kring "vad slags journalistik och/eller annan verksamhet som S. ägnat sig åt där för att komma i åtnjutande av Al Nusra-frontens och al-Qaidas beskydd och gunst". Till artikeln bifogades en bild på S.A., som även namngavs med för- och efternamn.

   Samnytt.se har utgivningsbevis och omfattas således av grundlagsskydd enligt yttrandefrihetsgrundlagen. M.D. är ansvarig utgivare för samnytt.se och i denna egenskap ansvarig för yttrandefrihetsbrott som begås där.

   Skuld

   Utgångspunkter för prövningen

   För yttrandefrihetsbrottet förtal döms, enligt 5 kap. 1 § YGL i förening med 7 kap. 3 § TF och 5 kap. 1 § BrB, den som utpekar någon som brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller eljest lämnar uppgift som är ägnad att utsätta denne för andras missaktning. Uppgiftslämnandet leder dock inte till straffansvar om det var försvarligt att lämna uppgiften och uppgiftslämnaren kan visa att uppgiften var sann eller att han eller hon hade skälig grund för den.

   Vad tingsrätten har att pröva är således (1) om M.D., på det sätt som anges i gärningsbeskrivningen, har lämnat förtalsgrundande uppgifter om S.A., (2) huruvida det i så fall var försvarligt att lämna uppgifterna och, om uppgiftslämnandet kan anses försvarligt, (3) huruvida uppgifterna var sanna eller skäligen grundade. Om tingsrätten anser att det har varit fråga om förtal, ska tingsrätten därefter ta ställning till brottets rubricering.

   Har M.D. lämnat förtalsgrundande uppgifter om S.A.?

   Rättsliga utgångspunkter

   Förtal omfattar inte endast uppgifter om en bestämd gärning eller en omständighet eller ett faktum, utan även mera allmänna ärekränkande omdömen. För att en uppgift ska kunna leda till straffansvar för förtal krävs emellertid att uppgiften har en viss bestämdhet. Det måste vara fråga om ett konkret påstående som tar sikte på, eller i vart fall antyder, något som den utpekade har gjort, gör eller möjligen kan tänkas göra. Framförandet kan ske i form av en insinuation eller genom att på något annat sätt misstänkliggöra någon. Rena värdeomdömen faller utanför bestämmelsens tillämpningsområde. (Se Agneta Bäcklund m.fl., Brottsbalken - En kommentar, Norstedts Juridik, JUNO Version 18 samt SOU 2016:7 s. 439 ff.)

   För att en uppgift ska föranleda straffansvar krävs vidare att den är ägnad att utsätta den utpekade för andras missaktning. Bedömningen av huruvida uppgiften är ägnad att utsätta den utpekade för andras missaktning ska göras med utgångspunkt i den utpekades person och utifrån de värderingar som finns i de kretsar där han eller hon lever och verkar (se NJA 2003 s. 567). Det krävs inte att den utpekade kan visa att han eller hon har blivit utsatt för andras missaktning, utan det är tillräckligt att det funnits en risk för detta (se Axberger, Yttrandefrihetsgrundlagarna, JUNO Version 4, s. 121).

   Tingsrättens bedömning

   M.D. har erkänt att samnytt.se har publicerat de i gärningsbeskrivningen angivna uppgifterna om S.A., tillsammans med hans namn och bild. M.D. har dock invänt att det inte varit fråga om påståenden om sakförhållanden, utan i stället handlat om kritiskt formulerade frågor som man sökt svar på.

   Tingsrätten kan konstatera att uppgifterna utpekar S.A. som "misstänkt jihadist" och det antyds att han har agerat i Jabhat al-Nusras och al-Qaidas intressen för att komma i åtnjutande av deras beskydd och gunst. Påståendet om att han åtnjuter Jabhat al-Nusras och al-Qaidas "beskydd och gunst" är inte formulerat som en fråga, utan som ett faktum. Både Jabhat al Nusra och al-Qaida utgör terrororganisationer. Visserligen är uppgifterna delvis insinuanta till sin karaktär, men enligt tingsrättens uppfattning är det svårt att tolka uppgifterna på något annat sätt än att S.A. haft samröre med kända terrororganisationer. Det är inte fråga om rena värdeomdömen. Sammantaget anser tingsrätten att uppgifterna är av sådan bestämdhet att de kan vara förtalsgrundande.

   Vad gäller frågan om uppgifterna varit ägnade att utsätta S.A. för andras missaktning konstaterar tingsrätten att det av utredningen i målet framgår att "jihadism" är en benämning på en ideologisk position inom islam som har kommit att förknippas med terroristorganisationer som exempelvis al-Qaida och Islamiska staten. Såvitt avser de publicerade uppgifterna förstärks utpekandet av S.A. som "misstänkt jihadist" av antydningarna att han haft samröre med kända terrororganisationer. S.A. har i förhör berättat att han uppfattat publiceringen som att han utpekats som terrorist. Det framgår även av åberopade kommentarer till den aktuella artikeln att ett flertal användare som kommenterat artikeln benämnt S.A. som terrorist.

   Med särskilt beaktande av att S.A. kommit till Sverige som flykting från Syrien, samt är verksam journalist och då bl.a. rapporterar kring frågor som rör migration och integration, anser tingsrätten att uppgifterna varit ägnade att utsätta honom för andras missaktning. Tingsrätten anser således att det är fråga om förtalsgrundande uppgifter.

   Har det varit försvarligt att lämna uppgifterna?

   Rättsliga utgångspunkter

   Bedömningen av om det varit försvarligt att lämna en uppgift måste göras med utgångspunkt i intresset av yttrandefrihet som en förutsättning för demokrati. Detta intresse gör sig särskilt gällande i den yrkesmässiga nyhetsförmedlingen. Vid försvarlighetsbedömningen måste intresset av en vidsträckt yttrandefrihet emellertid vägas mot den enskildes intresse av skydd och integritet. Av detta följer att ju större allmänintresse som en uppgift har, desto mer får den enskilde tåla i fråga om granskning och spridning av uppgiften. Generellt sett får således en offentlig person tåla mer än gemene man. Det är emellertid inte befogat att sprida alla uppgifter som rör en offentlig person, utan det krävs att uppgiften har viss relevans. (Se prop. 1962:10 s. B 144; SOU 2016:7 s. 413 f. samt Axberger, Yttrandefri-hetsgrundlagarna, JUNO Version 4, s. 124 f.)

   Av betydelse för prövningen är vidare hur uppgiften har lämnats, t.ex. i vilket sammanhang den lämnats och i...