Case nº B 3177-22 of Högsta domstolen, December 19, 2022

• Resolution Date: December 19, 2022
• Issuing Organization: Högsta domstolen

REFERAT

Till HD överlämnades ett ärende om utlämning till Republiken Turkiet av turkiske medborgaren B.K.

Ärendet avgjordes efter föredragning.

Föredraganden, justitiesekreteraren Malin Falkmer, föreslog i betänkande att HD skulle meddela följande beslut.

UTLÄMNINGSFRAMSTÄLLNINGEN M.M.

Punkterna 1 - 4 överensstämmer i huvudsak medpunkterna 1 - 4 i HD:s beslut.

SKÄL

Den påstådda brottsligheten

Punkterna 5 - 7 överensstämmer i huvudsak med punkterna 5 - 7 i HD:s beslut.

HD:s bedömning

Kravet på dubbel straffbarhet enligt utlämningslagen

8. Enligt 4 § första stycket utlämningslagen får utlämning beviljas endast om den gärning för vilken utlämning begärs motsvarar brott, för vilket enligt svensk lag är föreskrivet fängelse i ett år eller mer.

9. Bestämmelsen i 4 § tillsammans med 1 § - enligt vilken det krävs att den eftersökte är misstänkt, tilltalad eller dömd för en gärning som är straffbelagd i den anmodande staten - ger uttryck för ett krav på dubbel straffbarhet. I detta brukar även kravet på att preskription inte får ha inträtt enligt svensk rätt räknas in, jämför 10 § andra stycket samma lag (NJA 2019 s. 611).

10. Vid en prövning enligt 4 § av om en viss gärning motsvarar brott enligt svensk lag är rubriceringen inte avgörande. Bedömningen utgår istället från om den konkreta gärning som ligger till grund för utlämningsframställningen skulle utgöra brott vid en bedömning enligt svensk lag. Det är tillräckligt att själva gärningstypen är kriminaliserad och det krävs därmed inte att gärningen direkt faller under någon brottsbeskrivning i svensk lag (se prop. 1957:156 s. 45). Kravet på konkretion bör dock inte sträckas så långt att det omfattar varje moment som behövs för att ansvar enligt motsvarande straffbestämmelse i svensk rätt ska kunna utdömas (NJA 2002 s. 237).

11. Ett beslut om överlämnande av en person för lagföring faller i sig utanför ramen för artikel 7.1 Europakonventionen, som bl.a. uppställer ett förbud mot retroaktiv lagstiftning, eftersom beslutet varken innebär att den eftersökte fälls till ansvar för brott eller döms till straff i artikelns mening (NJA 2007 s. 168).

12. Kravet på dubbel straffbarhet utgör därmed främst ett processuellt hjälpmedel för att fastställa när internationellt straffrättsligt samarbete är lämpligt och godtagbart. Mot bakgrund av utlämningens ingripande karaktär är det inte rimligt att vidta åtgärden i de fall då gärningen i svensk rätt inte ansetts så klandervärd att den straffbelagts i aktuell lagstiftning. Prövningen av om kravet på dubbel straffbarhet är uppfyllt bör därmed göras när framställan om utlämning inkommer till Sverige, mot vid den tidpunkten gällande lagstiftning ( jfr Påle, K., Villkor för utlämning, Iustus [2003], s. 136 samt bl.a. NJA 2005 s. 700 och NJA 2021 s. 1109).

    Hinder enligt 4 § utlämningslagen

13. Den i målet aktuella framställan om utlämning inkom till svenska myndigheter den 28 juni 2021. De gärningar som framställningen om utlämning avser består av att B.K. varit chefredaktör för en dagstidning som kopplas till Gülenrörelsen. Han påstås ha haft kontakter med högt uppsatta medlemmar inom Gülenrörelsen, framfört propaganda för rörelsen i sin tidning och publicerat inlägg på sociala medier som tyder på att han kände till och förberett sig på kuppförsöket. Han hålls därmed ansvarig för vad som inträffat.

14. Brottet "att bli medlem i en väpnad terrororganisation som planerade att störta Turkiets regering med våld eller förhindra från att utföra förvaltningsuppgifter" som B.K. misstänks för motsvarar inte brott enligt svensk lag, jfr 2 b § i den numera upphävda s.k. rekryteringslagen (2010:299).

15. Det finns därför, avseende denna del av den misstänkta brottsligheten, hinder mot utlämning enligt 4 § utlämningslagen av B.K. till Republiken Turkiet.

16. ...