Case nº A-135-2022 of Arbetsdomstolen, October 04, 2023

• Resolution Date: October 04, 2023
• Issuing Organization: Arbetsdomstolen

REFERAT

Handelsanställdas förbund

mot

Föreningen Svensk Handel och Åhléns AB.

Bakgrund

Mellan parterna gäller kollektivavtal, enligt vilket heltid innebär i genomsnitt 38,25 timmar per vecka.

Under hösten 2020 fördes medbestämmandeförhandlingar mellan Åhléns AB (bolaget) och Handelsanställdas förbund (förbundet) om en ny organisation för bolagets varuhus på Frölunda torg i Göteborg (varuhuset). Den nya organisationen innebar att det bara skulle finnas säljarbefattningar om i genomsnitt 20 respektive 25 timmar per vecka och trädde i kraft i juni 2021.

Åtta medlemmar i förbundet som var deltidsanställda vid varuhuset på i genomsnitt 20 respektive 25 timmar per vecka anmälde till bolaget att de ville ha en anställning med högre sysselsättningsgrad.

Enligt 25 a § anställningsskyddslagen har en deltidsanställd arbetstagare som anmält till sin arbetsgivare att han eller hon vill ha en anställning med högre sysselsättningsgrad, dock högst heltid, företrädesrätt till sådan anställning. Som förutsättning för företrädesrätten gäller att arbetsgivarens behov av arbetskraft tillgodoses genom att den deltidsanställde anställs med en högre sysselsättningsgrad och att den deltidsanställde har tillräckliga kvalifikationer för de nya arbetsuppgifterna. Företrädesrätten gäller bara anställning inom den driftsenhet där arbetstagaren är sysselsatt på deltid.

Enligt 32 § anställningsskyddslagen ska en arbetsgivare som avser att anställa en arbetstagare, när någon annan har företrädesrätt till en anställning med högre sysselsättningsgrad, först förhandla med den berörda arbetstagarorganisationen på det sätt som anges i 11 - 14 §§ medbestämmandelagen. Detsamma gäller när fråga uppkommer om vem av flera företrädesberättigade som ska få en anställning med högre sysselsättningsgrad.

Den 21 mars 2022 anställde bolaget en person som inte var eller hade varit anställd hos bolaget på en enligt den beslutade organisationen befintlig säljarbefattning om i genomsnitt 20 timmar per vecka. Parterna är överens om att ingen av de åtta arbetstagarna i kraft av sin företrädesrätt till en anställning med högre sysselsättningsgrad hade kunnat få ökad sysselsättningsgrad motsvarande hela den säljarbefattning om i genomsnitt 20 timmar per vecka som bolaget avsåg att tillsätta, dvs. att deras företrädesrätt inte gällde till den befattningen om i genomsnitt 20 timmar per vecka.

Bolaget informerade förbundet i förväg vid minst två tillfällen om hanteringen av den utlysta säljarbefattningen. Bolaget påkallade däremot inte förhandling med förbundet inför anställningen och någon förhandling med förbundet kom inte heller till stånd före tillsättningen.

Parterna tvistar om bolaget bröt mot sin förhandlingsskyldighet enligt 32 § anställningsskyddslagen när det inte förhandlade med förbundet inför anställningen.

Yrkanden och inställning

Förbundet har yrkat att Arbetsdomstolen ska förplikta bolaget att till förbundet betala allmänt skadestånd med 50 000 kr, jämte ränta enligt 6 § räntelagen från dagen för delgivning av stämning, den 23 november 2022, till dess betalning sker.

Arbetsgivarparterna har bestritt yrkandet, men vitsordat sättet att beräkna ränta.

Om Arbetsdomstolen skulle komma fram till att bolagets handlande är skadeståndsgrundande har arbetsgivarparterna yrkat att ett eventuellt skadestånd ska jämkas, i första hand till noll.

Förbundet har motsatt sig jämkning.

Förbundet och Föreningen Svensk Handel har yrkat ersättning för rättegångskostnader.

_______________

Parterna har till stöd för sin talan anfört i huvudsak följande.

Förbundet

Sammanfattning av grunderna för talan

De åtta arbetstagarna, som var deltidsanställda vid varuhuset, hade i vederbörlig ordning till bolaget anmält anspråk på företrädesrätt till en anställning med högre sysselsättningsgrad och hade därmed sådan företrädesrätt.

Skyldigheten att förhandla enligt 32 § anställningsskyddslagen inträder så snart någon deltidsanställd på den aktuella driftsenheten anmält anspråk på företrädesrätt enligt 25 a § anställningsskyddslagen och arbetsgivaren avser att till driftsenheten anställa någon som inte redan är deltidsanställd där. En sådan förhandlingsskyldighet finns också när arbetsuppgifter ska fördelas på de redan anställda och fråga uppkommer om vem av flera företrädelseberättigade som ska få ökad sysselsättningsgrad.

Bolaget var därmed enligt 32 § anställningsskyddslagen skyldigt att förhandla med förbundet före beslutet om anställningen av en person som inte redan var deltidsanställd vid varuhuset. Eftersom bolaget inte gjorde det, är bolaget skyldigt att betala allmänt skadestånd till förbundet.

Det saknas skäl för jämkning av det allmänna skadeståndet. Förbundet påtalade vid två tillfällen för bolaget att det var förhandlingsskyldigt. Trots detta kallade bolaget inte förbundet till förhandling.

Utveckling av talan och rättslig argumentation

En arbetsgivare får tåla ett visst mått av olägenhet i schemaläggningen för att en deltidsanställd som anmält anspråk på högre sysselsättningsgrad ska kunna få det (AD 2022 nr 29).

Om behov av ytterligare arbetskraft uppstår, måste arbetsgivaren försöka tillgodose det behovet genom att erbjuda en deltidsanställd den ökade sysselsättningsgrad som denne har anmält intresse för. I normalfallet ska alltså arbetsgivaren - i stället för att nyanställa - låta de nya arbetsuppgifterna utföras av någon som redan är anställd (prop. 1996/97:16 s. 44 f.). För företrädesrätt enligt 25 a § anställningsskyddslagen krävs bl.a. att den deltidsanställde har tillräckliga kvalifikationer för "de nya arbetsuppgifterna", inte för "den nya anställningen", såsom anges i 25 § anställningsskyddslagen. Det finns alltså inget krav på att en deltidsanställd måste kunna få den lediga befattningen (anställningen) som sådan för att företrädesrätten enligt 25 a § anställningsskyddslagen ska...