Case nº A-137-2021 of Arbetsdomstolen, August 30, 2023

• Resolution Date: August 30, 2023
• Issuing Organization: Arbetsdomstolen

REFERAT

Svenska Målareförbundet

mot

Måleriföretagen i Sverige och TPM Industrimålning Aktiebolag.

Bakgrund

Mellan Svenska Målareförbundet (förbundet) och Måleriföretagen i Sverige (Måleriföretagen) gäller bl.a. kollektivavtal för måleriyrket (måleriavtalet).

TPM Industrimålning Aktiebolag (bolaget) är medlem i Måleriföretagen och därigenom bundet av måleriavtalet.

Bolaget bedriver måleriverksamhet i Gävle med omnejd och arbetar med större målerientreprenader vid underhållsarbeten av bl.a. produktionslokaler och industrilokaler. Bolagets uppdrag inom industrimålning innefattar bl.a. rostskyddsmålning, byggnadsmålning, linjemålning och blästring. I januari 2021 arbetade 21 personer hos bolaget, varav åtminstone 16 var arbetare som omfattades av måleriavtalet. En av arbetarna var utlärd målare.

I enlighet med måleriavtalet genomförs årligen på företagsnivå s.k. utläggningsförhandlingar, där utläggning av löneökningar för de utlärda målarna förhandlas. Beträffande andra yrkesgrupper som omfattas av måleriavtalet hålls ingen förhandling, utan lönerevision görs med ett fast belopp för varje arbetstagare.

Med anledning av den årliga utläggningsförhandlingen skickade förbundet den 11 januari 2021 en förhandlingsframställning till bolaget. Förbundet avsåg att, samtidigt med den årliga utläggningsförhandlingen gällande målarna, utföra en lönerevision för övriga yrkesgrupper hos bolaget. Till förhandlingsframställningen bifogade förbundet en blankett där bolaget uppmanades att för icke utlärda målare fylla i yrkesgrupp, för- och efternamn, lön vid revisionstillfället och ny utgående lön efter revisionen. Ett förhandlingssammanträde hölls per telefon den 19 februari 2021. Vid detta sammanträde redovisade bolaget endast lönen för den utlärda målaren.

Förbundet har gjort gällande att bolaget brutit mot måleriavtalet genom att inte lämna de begärda uppgifterna om övriga arbetstagare som omfattades av måleriavtalet. Arbetsgivarparterna har bestritt detta och anfört att bolaget enligt måleriavtalet inte var skyldigt att lämna uppgifterna till förbundet och att bolaget i vart fall enligt dataskyddsförordningen har varit förhindrat att lämna ut uppgifter om namn och lön på utanförstående arbetstagare. Arbetsgivarparterna har även invänt att förbundet inte gjorde klart för bolaget att uppgifterna om de övriga arbetstagarna begärdes för kontroll av efterlevnaden av måleriavtalet.

Kollektivavtalsregleringen

Måleriavtalet innehåller bl.a. följande bestämmelser.

§ 10 Arbetets ledning. Ordningsregler m.m.

...

Mom c punkt 4

Med arbetsplats avses det hus eller annan byggnad, där arbetet utföres.

...

Mom d punkt 2

Legitimerade ombud från organisationerna äger att för kontroll av avtalets efterlevnad besöka arbetsplatserna och erhålla nödvändiga upplysningar.

Mom d punkt 3

Legitimerade ombud för arbetareorganisationen äger rätt att för dess medlemmars räkning uppbära fordringar hos arbetsgivare samt att, då tvister eller andra skäl föreligger rörande avtalets tillämpning, få del av å arbetet lämnade avlöningsnotor och ackordsräkningar.

...

§ 17 Giltighetstid

...

Mom b

Som integrerande delar av detta avtal ingår ackordsprislista, utbildningsavtal, avtal för materialarbetare, avtal för rostskyddsmålare och avtal om anställningsskydd, överenskommelse om företagsanpassad MB-organisation inom måleriavtalets område, överenskommelse om permission samt arbetsmiljöavtalet för måleribranschen.

Yrkanden m.m.

Förbundet har yrkat att Arbetsdomstolen ska förplikta bolaget att till förbundet betala allmänt skadestånd med 100 000 kr, jämte ränta enligt 6 § räntelagen från dagen för delgivning av stämning, den 12 oktober 2021, till dess betalning sker.

Arbetsgivarparterna har bestritt yrkandet, men vitsordat sättet att beräkna ränta som skäligt i och för sig. Arbetsgivarparterna har i andra hand yrkat att det allmänna skadeståndet ska jämkas.

Förbundet har bestritt jämkning av skadeståndet.

Parterna har yrkat ersättning för rättegångskostnader.

________________

Parterna har till stöd för sin talan anfört i huvudsak följande.

Förbundet

Sammanfattning av grunderna

Av § 10 mom d punkt 2 i måleriavtalet följer att förbundet för kontroll av avtalets efterlevnad har rätt att erhålla nödvändiga upplysningar.

Förbundet begärde att bolaget skulle redovisa bl.a. vad arbetstagarna arbetade med, vilka och hur många de var, vilka löner de hade, om de hade rätt löner utifrån måleriavtalet och om de hade fått korrekta löneökningar. I enlighet med § 10 mom d punkt 2 i måleriavtalet var bolaget skyldigt att lämna förbundet dessa uppgifter om alla arbetstagare som omfattades av måleriavtalet.

Bestämmelsen är inte inskränkt till att omfatta upplysningar vid arbetsplatsbesök och inte heller till sådana uppgifter som framgår av avtalet om Måleriavtalet och statistikavtalet.

Bolaget lämnade de begärda uppgifterna om den utlärda målaren till förbundet, men inte om de övriga arbetstagare som omfattades av måleriavtalet. Bolaget bröt därigenom mot den nämnda bestämmelsen i måleriavtalet och ska därför betala allmänt skadestånd till förbundet.

Det finns inget hinder enligt dataskyddsförordningen mot att lämna ut uppgifterna. Behandlingen av personuppgifter är nödvändig för att bolaget ska kunna fullgöra den rättsliga förpliktelse som följer av § 10 mom d punkt 2 i måleriavtalet.

Förhandlingsframställningen och förhandlingen

Den 11 januari 2021 skickade förbundet en förhandlingsframställning till bolaget. Av förhandlingsframställningen framgår att förbundet begärde årlig utläggningsförhandling för den utlärda målaren och lönerevision för övriga yrkesgrupper samt avsåg att kontrollera kollektivavtalets efterlevnad.

Förhandlingssammanträde hölls den 19 februari 2021. Sammanträdet hölls per telefon, på grund av den då rådande pandemin. Från förbundet medverkade ombudsmännen L.B. och F.A. De klargjorde för bolaget att syftet med förhandlingen var utläggning och avtalskontroll. De begärde att få löneuppgifter om alla arbetstagare som omfattades av måleriavtalet. Bolaget vägrade först att lämna de uppgifter som förbundet begärde, såväl för den utlärda målaren som för övriga arbetstagare som omfattades av måleriavtalet. Bolaget lämnade dock till slut uppgifter om den utlärda målaren. Förbundet kunde konstatera att denne fått rätt lön.

Förbundet ville även få del av uppgifter och handlingar avseende övriga arbetstagare som omfattades av måleriavtalet, bl.a. vad de arbetade med, vilka och hur många de var, vilka löner de hade, om de hade rätt löner enligt måleriavtalet och om de hade fått korrekta löneökningar.

Bolaget begärde att få veta vilka arbetstagare som var medlemmar i förbundet. Förbundet lämnade inte de begärda uppgifterna till bolaget. Bolaget är nämligen skyldigt att tillämpa kollektivavtalet även på utanförstående arbetstagare. Vid en avtalskontroll är det därför inte nödvändigt för förbundet att uppge vilka som är medlemmar.

Förbundet hade och har medlemmar anställda hos bolaget. Förbundet hade även anmälda förtroendevalda på bolaget. Bolaget hade kännedom om detta.

Eftersom förbundet inte fick några uppgifter överhuvudtaget om övriga arbetstagare som omfattades av måleriavtalet, påkallade förbundet tvisteförhandling om kollektivavtalsbrott samma dag.

Förbundet har i tidigare utläggningsförhandlingar och lönerevisioner fått del av de begärda uppgifterna från bolaget.

Avtalshistorik

Semesterkassan

År 1938, omkring 15 år efter införandet av den omtvistade bestämmelsen i § 10 mom d punkt 2 i måleriavtalet, bildades semesterkassan. Det fördes då inga diskussioner om någon förändring eller annan tolkning av bestämmelsen i måleriavtalet.

Förbundet kunde genom semesterkassan grovt kontrollera kollektivavtalets efterlevnad, men det fanns inga möjligheter att kontrollera att uppgifterna i semesterkassan stämde med verkligheten och semesterkassan var därför inte tillräcklig för en sådan kontroll.

Semesterkassans verksamhet anmäldes sedermera till dåvarande Datainspektionen, som beslutade att semesterkassan fick hantera personuppgifter men inte sprida uppgifter om icke-medlemmar till förbundet.

Vid avtalsförhandlingarna 2010, som gick till medling, överlämnades till en arbetsgrupp att utreda om parterna skulle avveckla eller behålla semesterkassan.

Arbetsgruppen kom fram till att semesterkassan behövde avvecklas till följd av EU-rättsliga regler, och i juni 2012 avtalades om detta samt om införande av Måleriportalen och statistikavtalet.

Måleriportalen och statistikavtalet

Måleriportalen infördes alltså 2012 och ägs gemensamt av kollektivavtalsparterna. Semesterkassan hade utgjort underlag för statistik och förhandling. Kollektivavtalsparternas syfte med Måleriportalen var att ersätta denna funktion.

När avtalet om Måleriportalen träffades fördes inga diskussioner eller förhandlingar om § 10 mom d punkt 2 i måleriavtalet.

I Måleriportalen samlas vissa uppgifter om löner på ett ställe. Alla medlemmar i Måleriföretagen ska varje månad på individnivå registrera utbetald lön för arbetad tid, helglön och arbetstidsförkortning i Måleriportalen. Förbundet har genom Måleriportalen tillgång till de registrerade uppgifterna. Uppgifterna om de som inte är medlemmar i förbundet är dock avidentifierade.

Det går inte att genom Måleriportalen kontrollera om respektive arbetsgivare har levererat korrekta uppgifter, t.ex. om rätt antal personer är angivna, vilka arbetsuppgifter arbetstagarna har, om arbetstagarna arbetar som utlärda målare eller om de ska definieras som övriga arbetstagare. Beträffande arbetstagare som inte är medlemmar i förbundet går det inte utifrån uppgifterna i Måleriportalen att avgöra vilka arbetstagarna är och om de har korrekta löner.

De uppgifter som ska redovisas enligt statistikavtalet är på aggregerad nivå och inte på individnivå. Kollektivavtalsparternas avsikt med statistikavtalet är att underlätta och hjälpa kollektivavtalsparterna att göra beräkningar om förändringar och kostnader samt att ange vilka komponenter som kan vara föremål för förändringar...