Case nº A-100-2022 of Arbetsdomstolen, September 06, 2023

• Resolution Date: September 06, 2023
• Issuing Organization: Arbetsdomstolen

REFERAT

OFRs förbundsområde Poliser genom Polisförbundet

mot

Staten genom Arbetsgivarverket.

Bakgrund

Mellan staten och OFRs förbundsområde Poliser (OFR/P) gäller kollektivavtal. Polisförbundet (förbundet) är medlem i OFR/P. OFR/P och förbundet är sinsemellan ense om att förbundet ska företräda OFR/P i målet.

F.B är medlem i förbundet och därmed medlem även i OFR/P. Under perioden januari - maj 2021 studerade hon sista terminen på polisutbildningen och var anställd hos Polismyndigheten som polisaspirant.

Polisaspirantanställningen är en tidsbegränsad anställning under utbildningsperioden. Efter avklarad utbildning övergår anställningen till en tillsvidareanställning som polisassistent.

Polisstuderande ska vara placerade i säkerhetsklass (säkerhetsklass 3). Den som antagits till polisutbildningen får därför i början av utbildningen delta i en säkerhetsprövningsintervju. I slutet av utbildningen genomförs en ny säkerhetsprövningsintervju. Syftet med en säkerhetsprövningsintervju är att bedöma en persons lojalitet, pålitlighet och eventuella sårbarheter.

I januari 2021 genomförde Polismyndigheten en säkerhetsprövningsintervju med F.B. Hon kallades därefter till en kompletterande säkerhetsprövningsintervju (i fortsättningen benämnd säkerhetsprövningsintervjun), som hölls den 13 april 2021.

Vid säkerhetsprövningsintervjun deltog två personer från Polismyndighetens säkerhetsavdelning i Stockholm och F.B.

Den 3 maj 2021 beslutade Polismyndigheten att skilja F.B. från polisutbildningen med anledning av att säkerhetsavdelningen, efter genomförd säkerhetsprövning, bedömt att hon inte kunde godkännas för arbete i säkerhetsklassad anställning. Säkerhetsprövningsintervjuerna låg till grund för beslutet.

Om F.B. efter säkerhetsprövningen hade blivit godkänd för arbete i säkerhetsklassad anställning, skulle hon ha påbörjat en anställning som polisassistent den 21 juni 2021.

Den 27 september 2021 omprövades beslutet. Polismyndigheten ansåg då att det inte längre fanns tillräckliga skäl för att F.B. inte skulle kunna inneha en säkerhetsklassad anställning.

F.B. är sedan december 2021 anställd som polisassistent hos Polismyndigheten.

Parterna är oense om staten har kränkt F.B:s föreningsrätt genom att Polismyndigheten vid två tillfällen nekade henne att ha med sig en facklig förtroendeman till en säkerhetsprövningsintervju och därmed gjort intrång i förbundets verksamhet. Parterna är vidare oense om Polismyndigheten vid säkerhetsprövningsintervjun, samt vid efterföljande beslut att inte godkänna henne för arbete i säkerhetsklassad anställning, har utsatt F.B. för könsdiskriminering.

Yrkanden och inställning

OFR/P har yrkat att Arbetsdomstolen ska förplikta staten att till F.B. betala

1. 150 000 kr i allmänt skadestånd för brott mot 8 § medbestämmandelagen, och

2. 150 000 kr i diskrimineringsersättning.

OFR/P har vidare yrkat att Arbetsdomstolen ska förplikta staten att till förbundet betala 150 000 kr i allmänt skadestånd för brott mot 8 § medbestämmandelagen.

OFR/P har yrkat ränta enligt 6 § räntelagen på samtliga belopp från dag för delgivning av stämning (den 1 augusti 2022) till dess betalning sker.

Staten har bestritt talan. Om OFR/P:s talan i någon del vinner bifall, har staten yrkat att skadeståndet ska jämkas till noll eller till det belopp som domstolen finner skäligt. Ränteyrkandena har vitsordats som skäliga i och för sig.

OFR/P har bestritt jämkningsyrkandet.

Parterna har yrkat ersättning för rättegångskostnader.

OFR/P

Sammanfattning av grunderna för talan

Föreningsrättskränkning

Staten har vidtagit åtgärder i syfte att förmå F.B. att inte utnyttja sin föreningsrätt.

Åtgärderna har bestått i att Polismyndighetens företrädare vid två olika tillfällen sagt till F.B. att hon inte fick ha med sig en facklig företrädare vid säkerhetsprövningsintervjun. Polismyndigheten har därigenom förmått F.B. att inte utnyttja sin föreningsrätt och gjort intrång i förbundets verksamhet. Staten är därmed skyldig att betala allmänt skadestånd till såväl F.B. som till förbundet för brott mot 8 § medbestämmandelagen.

Könsdiskriminering

Staten har utsatt F.B. för könsdiskriminering. Polismyndighetens företrädare har under säkerhetsprövningsintervjun ställt frågor och fällt kommentarer till F.B., vilka var relaterade till hennes könstillhörighet och orsakade henne obehag. Staten har vidare skilt henne från polisutbildningen till följd av säkerhetsprövningsintervjun och därigenom förhindrat henne att ta anställning som polisassistent. OFR/P har därmed lagt fram omständigheter som ger anledning att anta att F.B. blivit utsatt för könsdiskriminering. Staten har inte styrkt att missgynnandena helt saknat samband med hennes könstillhörighet. Staten har behandlat F.B. sämre än vad staten skulle ha behandlat en man i en jämförbar situation.

Staten har därmed gjort sig skyldig till könsdiskriminering enligt 2 kap. 1 § punkterna 1 och 2 samt 1 kap. 4 § punkten 1 diskrimineringslagen och ska därför betala F.B. diskrimineringsersättning enligt 5 kap. 1 § samma lag.

Föreningsrättskränkning

Vid ett telefonsamtal med en utredare vid Polismyndighetens säkerhetsavdelning kallades F.B. till en säkerhetsprövningsintervju. Utredaren uppgav under telefonsamtalet att hon inte fick ha någon med sig vid säkerhetsprövningsintervjun inte ens en facklig förtroendeman. F.B. hade därför, trots att hon hade uttryckt önskemål därom, inte med sig någon facklig förtroendeman vid säkerhetsprövningsintervjun.

Under säkerhetsprövningsintervjun frågade utredarna F.B. hur hon tyckte att samtalet gick. Hon uppgav att det hade känts bättre, om hon hade fått ha med sig en facklig förtroendeman. Utredarna uppgav då att förhörspersonerna vid en säkerhetsprövningsintervju, i detta fall F.B., ska vara ensamma och att de inte får ha med någon överhuvudtaget - oavsett om det rör sig om en facklig förtroendeman eller någon annan person.

Genom att Polismyndigheten vid två tillfällen nekade F.B. att ha med en facklig förtroendeman till säkerhetsprövningsintervjun, nämligen vid telefonsamtalet inför intervjun och vid själva intervjun, vidtog Polismyndigheten åtgärder som förmådde F.B. att inte utnyttja sin föreningsrätt.

Föreningsrätten är skyddad i såväl internationella dokument, såsom en ILO-konvention och Europakonventionen, som svensk grundlag. Inskränkningar av denna rätt kan endast göras i enlighet med dessa dokument och genom lag. Reglerna om sekretess i 15 kap. 2 § och 18 kap. 2 § andra punkten 2 offentlighets- och sekretesslagen hindrar inte att den säkerhetsprövade tar med sig en facklig förtroendeman, som vid Polismyndigheten dessutom har en egen säkerhetsklassning, till säkerhetsprövningsintervjun. Säkerhetspolisens vägledning i säkerhetsskydd, Personalsäkerhet, juni 2019 (Säkerhetspolisens vägledning i säkerhetsskydd) eller Polismyndighetens rutiner utgör inte ett sådant lagstöd som kan motivera inskränkningar av föreningsrätten. I Säkerhetspolisens vägledning i säkerhetsskydd finns inte något förbud mot att ha med sig en facklig förtroendeman till en säkerhetsprövningsintervju.

Staten har därmed kränkt F.B:s föreningsrätt och gjort intrång i förbundets verksamhet och är därmed skadeståndsskyldig mot både F.B. och förbundet.

Könsdiskriminering

Under mars 2020, dvs. under tiden då F.B. utbildades till polis, utsattes hon för en våldtäkt. Händelsen inträffade utomhus en sen natt på campusområdet i Växjö. Under säkerhetsprövningsintervjun fick hon frågor om denna traumatiska händelse och ombads att i detalj redogöra för händelseförloppet. Hon fick frågor om hon hade varit berusad vid tillfället, vilket hon inte hade varit. Företrädarna för Polismyndigheten, utredarna, ifrågasatte även lämpligheten av att hon som ensam kvinna rörde sig utomhus sent på natten. Genom sina frågor skuldbelade utredarna F.B. för att hon blivit våldtagen. Vidare hade de synpunkter på att hon som kvinnlig polis skulle kunna arbeta opartiskt med liknande brott.

Det är oklart vilken relevans frågorna om den överfallsvåldtäkt F.B. utsatts för hade för säkerhetsprövningen. Motsvarande frågor skulle inte ha ställts till en man som blivit utsatt för ett allvarligt våldsbrott.

Under säkerhetsprövningsintervjun fick F.B. frågor om sina alkoholvanor. I...