Case nº A-114-2022 of Arbetsdomstolen, June 28, 2023

• Resolution Date: June 28, 2023
• Issuing Organization: Arbetsdomstolen

REFERAT

Svenska Byggnadsarbetareförbundet

mot

Föreningen Byggföretagen i Sverige och Kosmo Miljötjänst AB.

Bakgrund

Mellan parterna gäller kollektivavtal.

M.A. är medlem i Svenska Byggnadsarbetareförbundet och av förbundet utsett regionalt skyddsombud för att hantera arbetsmiljöfrågor hos Kosmo Miljötjänst AB. Bolaget är ett Stockholmsbaserat städföretag vars verksamhet består av bland annat byggstädning, grovstädning, kontorsstädning och trappstädning.

Tvist har uppkommit om bolaget har hindrat M.A. i dennes uppdrag som regionalt skyddsombud och facklig förtroendeman genom att inte i tid lämna honom uppgift om bolagets arbetsplatser. M.A. hade vid flera tillfällen under perioden den 16 mars - 14 april 2021 bett om att få uppgift om bolagets arbetsplatser och fick en första sådan först den 27 april 2021. För bedömande av frågan om uppgifterna lämnats i tid är parterna oense om M.A. har varit skyldig att enligt byggavtalets "Bilaga K - Arbetsmiljöavtal" till bolaget anmäla och begära överläggning i frågan om de begärda uppgifterna

Om Arbetsdomstolen skulle komma fram till att bolaget är skadeståndsskyldigt är det tvistigt om både förbundet och M.A. har rätt till allmänt skadestånd.

Parterna har tvisteförhandlat utan att ha kunnat enas.

Yrkanden m.m.

Förbundet har yrkat att Arbetsdomstolen ska förplikta bolaget att betala allmänt skadestånd med 75 000 kr till M.A. och med 150 000 kr till förbundet. På beloppen har yrkats ränta enligt 4 och 6 §§ räntelagen från dagen för delgivning av stämning, den 13 september 2022, till dess betalning sker.

Arbetsgivarparterna har bestritt käromålet. Inga belopp avseende skadestånd har vitsordats som skäliga i sig, men beräkningen av ränta har vitsordats.

Arbetsgivarparterna har vidare yrkat att ett eventuellt skadestånd till M.A. ska jämkas, i första hand till noll.

Förbundet har bestritt att jämkning ska ske.

Parterna har yrkat ersättning för rättegångskostnader.

________________

Parterna har till stöd för sin talan anfört i huvudsak följande.

Förbundet

Sammanfattning av grunderna för käromålet

M.A. begärde av bolaget att det skulle lämna uppgifter till honom om bolagets arbetsplatser, vilket bolaget inte gjorde i tid. Bolaget har därigenom hindrat honom i hans uppdrag som skyddsombud och facklig förtroendeman.

Bolaget har brutit mot såväl 6 kap. 6 och 10 §§ arbetsmiljölagen som 3 § förtroendemannalagen. Bolaget är därför skyldigt att betala allmänt skadestånd till såväl M.A. som förbundet. Skadeståndsskyldigheten följer av 6 kap. 10 och 11 §§ arbetsmiljölagen såvitt avser M.A. och av 3 och 10 §§ förtroendemannalagen såvitt avser förbundet.

Det finns inget hinder mot att allmänt skadestånd betalas till både förbundet och skyddsombudet

Bolagets underlåtenhet, att inte tidigare än som skedde tillmötesgå skyddsombudets begäran om uppgifter om bolagets arbetsplatser, har inte varit ursäktlig. Det finns heller inte skäl för jämkning av skadeståndet till M.A. på grund av medvållande.

Skyddsombud och facklig förtroendeman

Den 22 februari 2021 utsåg förbundet M.A., som är anställd hos förbundet, till regionalt skyddsombud för att hantera arbetsmiljöfrågor hos bolaget.

I egenskap av skyddsombud utsedd av förbundet är M.A. även facklig förtroendeman och omfattas därför av förtroendemannalagen.

Händelseförloppet

Den 22 februari 2021, samma dag som M.A. anmäldes till bolaget som regionalt skyddsombud, kallades bolaget till ett möte den 4 mars 2021 för att se över det systematiska arbetsmiljöarbetet och för att hitta en samverkan för fortsatt arbete. I denna kallelse angavs bl.a. att M.A. ville besöka bolagets alla arbetsplatser.

Det kom dock inte att äga rum något möte den 4 mars 2021, utan detta möte flyttades till den 15 mars samma år.

Den 15 mars 2021 hölls ett digitalt möte mellan bolaget och Byggnads Stockholm-Gotland för att gå igenom bolagets systematiska arbetsmiljöarbete. Vid mötet framförde M.A. för första gången att han ville ha en lista på bolagets arbetsplatser för att kunna besöka dessa. Detta framgår av protokollsanteckningarna från mötet, som skickades till bolaget den 16 mars 2021.

I protokollet finns angivet ett antal punkter som M.A. ville att bolaget skulle återkoppla till honom inom två veckor. Bolaget uppfyllde dock inte detta, utan skickade den 22 mars 2021 endast över en kopia av bolagets medarbetarhandbok. Detta motsvarade inte den efterfrågade informationen.

Den 1 april 2021 skickade M.A. ett mejl till bolaget där han kommenterade medarbetarhandboken och bad om uppgift om bolagets samtliga arbetsplatser.

Den 13 april 2021 ringde M.A. till bolaget för att återigen begära en lista på arbetsplatserna. Han fick då svaret att bolaget inte kunde skicka en lista på arbetsplatser, som förbundet begärt, men att Byggnads region var välkomna till bolagets kontor. M.A. uppfattade att han med detta välkomnades att gå skyddsrond på kontoret, vilket inte var vad det som efterfrågades.

Dagen efter, den 14 april, skickade M.A. en påminnelse per mejl till bolaget om att han ville ha en förteckning med information om bolagets samtliga arbetsplatser.

Begäran om uppgiften om bolagets arbetsplatser skickades alltså till bolaget i skrifter den 16 mars, den 1 april och den 14 april 2021. Först sedan förbundet den 22 april 2021 skickat en lokal förhandlingsframställan om brott mot arbetsmiljölagen, översände bolaget den 27 april 2021 en lista över arbetsplatserna.

Bolaget har brutit mot arbetsmiljölagen och förtroendemannalagen

Det följer av 6 kap. 6 § arbetsmiljölagen att ett skyddsombud har rätt att fortlöpande ta del av alla handlingar och upplysningar, till exempel om arbetsställen, som finns hos arbetsgivaren och som behövs för skyddsombudets verksamhet. En förutsättning för rätten att få del av handlingarna är att dessa har betydelse för skyddsombudets verksamhet och att de finns hos arbetsgivaren (prop. 1973:130 s. 157). Det är skyddsombudet som avgör om den begärda informationen är av sådan betydelse. Arbetsgivaren är skyldig att på begäran av skyddsombudet låta denne få ta del av informationen.

Enligt arbetsmiljölagen får ett skyddsombud inte hindras i sitt arbete. Ett skyddsombud som är utsett av den fackliga organisationen är även facklig förtroendeman och får enligt 3 § förtroendemannalagen inte hindras att fullgöra sitt uppdrag.

Att inte ge ett skyddsombud den information som skyddsombudet begärt och behöver för att utföra uppdraget utgör ett sådant försvårande av hans eller hennes uppgift att det utgör ett hinder enligt 3 § förtroendemannalagen.

Byggavtalets "Bilaga K - Arbetsmiljöavtal"

Byggavtalets Bilaga K - Arbetsmiljöavtal är framför allt ett avtal som syftar till en fungerande och välutvecklad arbetsmiljöorganisation på de arbetsplatser där byggavtalet gäller. Kännetecknande för avtalets regler är att de syftar till ett system för samverkan i arbetsmiljöfrågor för att arbetsmiljöarbetet på bästa sätt ska kunna organiseras och fungera.

Parterna förfogar inte över förtroendemannalagen eller arbetsmiljölagen genom Bilaga K, punkterna 3.1 och 3.4. Skadeståndsskyldigheten för brott mot Bilaga K, punkten 3.4, gäller helt andra situationer, nämligen när parterna gemensamt efter överläggning ska vända sig till Arbetsmiljöverket. Detta framgår bland annat av Sveriges Byggindustriers kommentar i cirkulär nr 1/2013 till Bilaga K punkten 3.4.

Det framgår att parternas avsikt inte har varit att genom Bilaga K i punkterna 3.1 eller 3.4 förfoga över vare sig 6 kap. arbetsmiljölagen eller förtroendemannalagen. Om ett skyddsombud hindras så sker det när handlingen företas, exempelvis genom att vägra tillträde när ett skyddsombud besöker arbetsplatsen eller - som i detta fall - när arbetsgivaren vägrar lämna ut handlingar och information om företagets arbetsställen efter begäran från ett skyddsombud. Det hindrandet går sedan inte att läka i en överläggning i enlighet med Bilaga K punkten 3.4, eftersom den regleringen tar sikte på hur arbetsgivaren ska planera och organisera arbetet så att arbetstagaren inte utsätts för fysisk eller psykisk belastning som kan medföra ohälsa eller olycksfall.

Bolaget är skyldigt att betala skadestånd till både förbundet och M.A.

Förtroendemannalagen trädde ikraft den 1 juli 1974. Lagen innehöll då ingen regel om regionala fackliga förtroendemän. Regeln om regionala fackliga förtroendemän och deras tillträdesrätt infördes med verkan fr.o.m. den 1 januari 1991.

Lagen gäller inte bara regionala förtroendemän som är anställda hos en arbetsgivare och som även har fackliga uppgifter på andra arbetsplatser på orten eller i regionen. Lagen gäller även fackliga ombudsmän anställda hos en arbetstagarorganisation när de utför arbetsuppgifter som ingår i det lokala fackliga arbetet på en arbetsplats (prop. 1989/90:157 s. 10 f. och 21).

En annan ändring i förtroendemannalagen som gjordes med verkan fr.o.m. den 1 januari 1991 var att även ett centralt fackförbund hade rätt att utse en facklig förtroendeman (prop. 1989/90:157 s. 21).

För att säkerställa förtroendemännens rättigheter finns en skadeståndssanktion i 10 § förtroendemannalagen. Bryter en arbetsgivare mot lagen har både förtroendemannen och dennes fackliga organisation rätt till allmänt skadestånd. Skadeståndsregeln gäller även om en regional facklig förtroendeman skulle vägras tillträde till en arbetsplats där de medlemmar arbetar som ingår i förtroendemannens uppdrag att bevaka och stödja. Uttrycket "arbetsgivare" i 10 § första stycket förtroendemannalagen syftar på den arbetsgivare hos vilken förbundets medlemmar arbetar och som förtroendemannens uppdrag gäller.

Att skadeståndsfrågor inte särskilt behandlades i förarbetena till förtroendemannalagen i fråga om regionala fackliga förtroendemän får antas bero på att det redan fanns en skadeståndssanktion i 10 § förtroendemannalagen som bl.a. gäller brott mot 3 § förtroendemannalagen.

Genom att bolaget är bundet av kollektivavtal med förbundet är också förtroendemannalagen tillämplig. Detta följer av 6 kap. 16 § arbetsmiljölagen och innebär...