Case nº M3300-22 of Mark- och miljööverdomstolen, January 26, 2023
President | 6 |
Resolution Date | January 26, 2023 |
Issuing Organization | Mark- och miljööverdomstolen |
REFERAT
ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE
Nacka tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2022-02-28 i mål nr M 6190-21, se bilaga A
PARTER
Klagande
Länsstyrelsen i Stockholms län
Box 22067
104 22 Stockholm
Motpart
-
Samhällsbyggnadsnämnden i Nynäshamns kommun
149 81 Nynäshamn
-
K.B.
Ombud: K.H.
SAKEN
Strandskyddsdispens för ett fritidshus på fastigheten A i Nynäshamns kommun
________________
MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT
Mark- och miljööverdomstolen ändrar punkterna 1 och 2 i mark- och miljödomstolens domslut och fastställer
Länsstyrelsens i Stockholms län beslut den 20 augusti 2021, dnr 526-6685-2021, även till den del beslutet
avser upphävande av strandskyddsdispens för ett fritidshus på fastigheten A i Nynäshamns kommun.
_________________
BAKGRUND
Fastigheten A i Nynäshamns omfattar 6 600 kvm, varav 5 600 kvm utgör land och 1 000 kvm vatten. Fastigheten
är bebyggd med bland annat ett fritidshus.
Den 4 maj 2002 beviljade Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen i Nynäshamns kommun K.B. dispens från
strandskyddet i efterhand för en redan uppförd ”friggebod” på fastigheten A. I beslutet angavs också ”Hela
fastigheten får tas i anspråk som tomtplats”. Skälen som anfördes var att förvaltningen fann att särskilda
skäl förelåg för att medge dispens från strandskyddet då tomten redan var ianspråktagen av fritidsbebyggelse
och att ”friggeboden” inte heller ansågs förändra livsbetingelserna för djur- och växtlivet i området.
Samhällsbyggnadsnämnden i Nynäshamns kommun beslutade den 26 januari 2021 att ge K.B. dispens för
nybyggnation av ett fritidshus (cirka 80 kvm), sjöstuga (cirka 12 kvm) och brygga på fastigheteten A. I
beslutet angavs att åtgärden ska utföras inom den tomt-plats som beslutades den 4 maj 2002.
KARTAN UTESLUTEN HÄR
Utsnitt ur karta ur nämndens akt. Befintligt fritidshus m.m. i norr och dispenssökt fritidshus, sjöstuga och
brygga i söder.
Länsstyrelsen i Stockholms län upphävde den 20 augusti 2021 nämndens beslut om strandskyddsdispens. I fråga
om fritidshuset och sjöstugan konstaterade länsstyrelsen att området där byggnaderna ska placeras inte tagits
i anspråk på ett sätt som gör att det saknar betydelse för strandskyddets syften, varför förutsättningar för
dispens enligt 7 kap. 18 c § första stycket 1 miljöbalken inte förelåg. Vid denna bedömning ansåg
länsstyrelsen att den tomtplats som beslutades i samband med att strandskyddsdispens för ”friggeboden”
beviljades 2002 inte i sig innebär att allemansrätten utsläckts inom fastigheten, och att fritidshuset och
sjöstugan skulle ligga utanför de befintliga byggnadernas hemfridszon.
Efter att K.B. överklagat ändrade mark- och miljödomstolen länsstyrelsens beslut och fastställde nämndens
beslut till den del det avsåg dispens för nybyggnation av fritidshuset. Mark- och miljödomstolen fann att den
tidigare beslutade tomtplatsen innebar att landområdet inom fastigheten hade tagits i anspråk på det sätt som
avses i 7 kap. 18 c § första stycket 1 miljöbalken och att fritidshuset inte skulle innebära att något område
utanför tomtplatsen skulle privatiseras. Avseende sjöstugan och bryggan ansåg mark- och miljödomstolen att
dispens inte kunde ges huvudsakligen eftersom dessa skulle påverka det rörliga friluftslivets tillgång till
vattenområdet.
YRKANDEN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN
Länsstyrelsen i Stockholms län har yrkat att Mark- och miljööverdomstolen ska ändra mark- och miljödomstolens
dom och fastställa länsstyrelsens beslut att neka strandskyddsdispens även för fritidshuset.
Samhällsbyggnadsnämnden i Nynäshamns kommun har motsatt sig ändring av mark- och miljödomstolens dom.
K.B. har motsatt sig ändring av mark- och miljödomstolens dom.
UTVECKLING AV TALAN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN
Länsstyrelsen har anfört i huvudsak följande.
Ett beslut om tomtplats är ett gynnande beslut som bl.a. innebär att en tomtplats inte kan minskas eller på
annat sätt ändras till nackdel för den sökande. Det innebär dock inte att ett område, vid en dispensprövning,
ska anses ianspråktaget på det sätt som krävs enligt 7 kap. 18 c § första stycket 1 miljöbalken. En bedömning
av om särskilda skäl föreligger ska alltid göras i det enskilda fallet. Bestämmelsen förutsätter en bedömning
i sig av områdets faktiska betydelse för allemansrättslig tillgång till området och påverkan på områdets
biologiska värden.
Enligt äldre förarbeten var lagstiftarens syfte med att bestämma tomtplats inte att till-försäkra den
dispensgivne vissa rättigheter, utan att begränsa denne från att genom andra än dispenspliktiga åtgärder
utvidga sin tomt (se prop. 1964:148 s. 58 f.). I för-arbetena till de ändrade strandskyddsreglerna anges
vidare att mark som tagits i anspråk ofta utgörs av etablerade tomtplatser runt bostadshus (prop. 2008/09:119
s. 105). Dispens kan ges i de fall det rör en befintlig tomtplats med utsläckt allemansrätt eller en
etablerad tomtplats runt ett bostadshus. Det krävs alltså att en plats rent faktiskt tagits i anspråk, och av
allmänheten uppfattas som privatiserad, för att det särskilda skälet i 7 kap. 18 c § första stycket 1
miljöbalken ska kunna anses tillämpligt. Har en plats, efter ett beslut om tomtplats, förblivit oexploaterad
och allemansrättsligt tillgänglig kan inte det särskilda skälet i punkten 1 anses tillämpligt enbart med
hän-visning till det tidigare tomtplatsbeslutet. Hade lagstiftaren ansett att det automatiskt skulle
föreligga särskilda skäl för dispens inom områden som omfattas av en tidigare given tomtplats hade
lagstiftaren rimligtvis angett det när de särskilda skälen kodifierades genom införandet av bestämmelsen i 7
kap. 18 c § i miljöbalken 2009.
Området där fritidshuset ska placeras består av obebyggd trädbevuxen naturmark som uppfattas som
allemansrättsligt tillgängligt. Platsen är alltså inte ianspråktagen på ett sätt som gör att den saknar
betydelse för strandskyddets syften. Dispens kan därför inte ges för den sökta åtgärden.
Nämnden har anfört i huvudsak följande.
Platsen för de föreslagna byggnadsåtgärderna ligger inom en tidigare beslutad tomtplats. Enligt nämndens
beslut den 4 maj 2002 får hela fastigheten ianspråktas så som tomtplats. Detta innebär att platsen redan är
ianspråktagen på ett sätt som gör att den saknar betydelse för strandskyddets syften. Längs med fastigheterna
på Regarn löper en samfällighetsägd väg (B). Vägen är en naturlig ledning för det rörliga friluftslivet ned
mot strandområdet. Den planerade byggnaden inskränker inte det privatiserade området utanför tomten. Det vore
orimligt att kräva att en tomtplats ska vara exploaterad eller ianspråktagen för att kunna nyttjas. Gynnande
förvaltningsbeslut som inbegriper dispenser fattade med stöd av 24 kap. 3 § miljöbalken bottnar i att den
enskilde ska kunna lita på gynnande besluts orubblighet inom den offentliga förvaltningen.
K.B. har anfört i huvudsak följande.
En fastighetsägare som har ett lagakraftvunnet beslut om tomtplats har att räkna med att dispens från
strandskyddet ges vid framtida prövningar inom tomtplatsområdet. Genom tomtplatsbeslutet är området inom
tomtplatsen ianspråktaget av fastighetsägaren. Detta medför att området inte är tillgängligt för allmänheten,
vilket förhållande ska ligga till grund för efterföljande strandskyddsdispensprövningar gällande åtgärder som
planeras att vidtas inom denna tomtplats. Den byggnad som prövningen avser är belägen inom fastigheten A och
således inom den 2002 bestämda tomtplatsen. Det är i samband med tomtplatsbeslutet som prövningen av bl.a.
områdets naturliga biologiska värden och platsens tillgänglighet för allmänheten sker.
MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL
Strandskyddet innebär enligt bestämmelserna i 7 kap. 13–18 h § miljöbalken bl.a. att det inom ett
strandskyddsområde inte får uppföras nya byggnader och inte heller vidtas andra åtgärder eller ändringar som
hindrar eller...
To continue reading
Request your trial