Case nº P12015-21 of Mark- och miljööverdomstolen, May 22, 2022

• President: 6
• Resolution Date: May 22, 2022
• Issuing Organization: Mark- och miljööverdomstolen

REFERAT

ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

Umeå tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2021-10-01 i mål P 1715-21, se bilaga A

PARTER

Klagande

3. P.

   Motparter

   1. Byggnadsnämnden i Umeå kommun

      901 84 Umeå

   2. E. F.

   3. T. F.

      '

      SAKEN

      Förhandsbesked för nybyggnad av enbostadshus och garage på

      fastigheten X i Umeå kommun

      ________________

      MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT

      Med ändring av mark- och miljödomstolens dom fastställer Mark- och miljööverdomstolen Byggnadsnämnden i Umeå

      kommuns beslut den 21 januari 2021, dnr BN-2020/02194, att ge positivt förhandsbesked för nybyggnad av ett

      enbostadshus och garage på fastigheten X i Umeå kommun.

      _______________

      YRKANDEN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN

3. P. har yrkat att Mark- och miljööverdomstolen ska ändra mark- och

   miljödomstolens dom och fastställa Byggnadsnämnden i Umeå kommuns beslut om positivt förhandsbesked för

   nybyggnad av enbostadshus och garage på fastigheten X i Umeå kommun.

5. F. och T. F. har motsatt sig ändring av mark- och miljödomstolens dom.

   Byggnadsnämnden i Umeå kommun har medgett yrkandet.

   UTVECKLING AV TALAN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN

3. P. har vidhållit det han tidigare har anfört och lagt till i huvudsak följande. Markområdet har inte

   bearbetats sedan mitten av 1970-talet och har tagits ur

   produktion sedan länge. I början av 1980-talet fick byn tillåtelse att använda marken som idrottsplan. Sedan

   dess har halva området klippts med åkgräsklippare. Marken har också använts för bilutställningar och

   midsommarfirande, vilket har medfört att marken har slagits med betesputs och gräset fraktats bort för att

   den ska gå att använda. Markytan är endast cirka 75x70 meter, dvs. inte större än en villatomt. Marken är

   inte värd att använda för jordbruk, utan passar bättre för bostadsbyggande. Om platsen inte får bebyggas

   kommer det i stället att planteras skog på den. Detta har länsstyrelsen, efter en av honom gjord anmälan,

   inte haft någon invändning mot.

5. F. och T. F. har anfört i huvudsak följande. Att länsstyrelsen inte har haft någon invändning mot

   markägarens gjorda anmälan om att marken ska tas ur produktion, med stöd av 12 kap. 9 § miljöbalken, innebär

   i sig inte något ställningstagande till dess brukningsvärde. Planteringen av skog medgavs enbart då den inte

   ansågs skada särskilt värdefulla natur- och kulturmiljövärden. Sedan de flyttade in i sitt hus 2014 har

   marken slagits och skördats varje år. Skörden har dessutom tagits tillvara. Vidare är marken lättåtkomlig då

   den ligger nära en väg och annan jordbruksmark som sköts på liknande sätt.

   Nämnden har hänvisat till sitt beslut.

   MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL

   Rättsliga utgångspunkter

   Prövningen vid en ansökan om förhandsbesked ska avse frågan om den sökta åtgärden kan tillåtas på den avsedda

   platsen (9 kap. 17 § plan- och bygglagen [2010:900], PBL). Avgörande för den bedömningen är om marken är

   lämplig för åtgärden (9 kap. 31 § och 2 kap. PBL). Vid prövningen ska bl.a. hushållningsbestämmelserna i 3

   kap. miljö¬balken tillämpas. Brukningsvärd jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse endast om det

   behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och detta behov inte kan tillgodoses på ett från

   allmän synpunkt tillfredsställande sätt genom att annan mark tas i anspråk (3 kap. 4 § miljöbalken).

   Bestämmelsen i 3 kap. 4 § miljöbalken motsvarar 2 kap. 4 § i den upphävda lagen (1987:12) om hushållning med

   naturresurser m.m. (naturresurslagen). Av förarbetena till miljöbalken framgår att bestämmelserna i 2 kap.

   naturresurslagen skulle arbetas in i miljöbalken och att någon ändring i sak inte var avsedd (prop.

   1997/98:45, del 1 s. 239 f.). I förarbetena till naturresurslagen anges att med begreppet brukningsvärd

   jordbruksmark avses mark som med hänsyn till dess läge, beskaffenhet och övriga förutsättningar är lämpad för

   jordbruksproduktion och att det har samma innebörd som i lagen (1979:425) om skötsel av jordbruksmark (prop.

   1985/86:3 s. 158).

   I 1 § i den upphävda lagen (1979:425) om skötsel av jordbruksmark föreskrevs – vid tidpunkten för

   naturresurslagens införande – att med jordbruksmark avses sådan åkermark och kultiverad betesmark som ingår i

   fastighet, som är taxerad som jord-bruksfastighet. I förarbetena till den lagen angavs att begreppen åkermark

   och kultiverad betesmark har samma innebörd som i 1 § första stycket jordhävdslagen (1969:698). Vidare angavs

   att med åker avses mark som har plöjts och som används för växtodling och fältmässig odling av köksväxter,

   frukt och bär. Mångåriga slåtter och betesvallar som utnyttjas endast undantagsvis eller som inte väntas bli

   plöjda på nytt räknas däremot inte till åkermark. Med kultiverad betesmark avsågs gräsbärande mark som

   används för bete och som har förbättrats genom röjning, bearbetning med redskap eller sådd med vallväxter.

   Härmed avsågs också sådan gräsbärande mark som tidigare varit åker och som utnyttjas som bete. (Se prop.

   1978/79:163 s. 21; jfr prop. 1969 nr 134 s. 24 f.)

   Även i 12 kap. 7 § miljöbalken finns en legaldefinition av jordbruksmark...