Case nº P13039-21 of Mark- och miljööverdomstolen, November 29, 2022
President | 6 |
Resolution Date | November 29, 2022 |
Issuing Organization | Mark- och miljööverdomstolen |
REFERAT
ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE
Umeå tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2021-10-01 i mål P 1715-21, se bilaga A
PARTER
Klagande
-
P.
Motparter
-
Byggnadsnämnden i Umeå kommun
901 84 Umeå
-
E. F.
-
T. F.
SAKEN
Förhandsbesked för nybyggnad av enbostadshus och garage på
fastigheten X i Umeå kommun
________________
MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT
Med ändring av mark- och miljödomstolens dom fastställer Mark- och miljööverdomstolen Byggnadsnämnden i Umeå
kommuns beslut den 21 januari 2021, dnr BN-2020/02194, att ge positivt förhandsbesked för nybyggnad av ett
enbostadshus och garage på fastigheten X i Umeå kommun.
________________
YRKANDEN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN
-
-
P. har yrkat att Mark- och miljööverdomstolen ska ändra mark- och
miljödomstolens dom och fastställa Byggnadsnämnden i Umeå kommuns beslut om positivt förhandsbesked för
nybyggnad av enbostadshus och garage på fastigheten X i Umeå kommun.
-
F. och T. F. har motsatt sig ändring av mark- och miljödomstolens dom.
Byggnadsnämnden i Umeå kommun har medgett yrkandet.
UTVECKLING AV TALAN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN
-
P. har vidhållit det han tidigare har anfört och lagt till i huvudsak följande. Markområdet har inte
bearbetats sedan mitten av 1970-talet och har tagits ur
produktion sedan länge. I början av 1980-talet fick byn tillåtelse att använda marken som idrottsplan. Sedan
dess har halva området klippts med åkgräsklippare. Marken har också använts för bilutställningar och
midsommarfirande, vilket har medfört att marken har slagits med betesputs och gräset fraktats bort för att
den ska gå att använda. Markytan är endast cirka 75x70 meter, dvs. inte större än en villatomt. Marken är
inte värd att använda för jordbruk, utan passar bättre för bostadsbyggande. Om platsen inte får bebyggas
kommer det i stället att planteras skog på den. Detta har länsstyrelsen, efter en av honom gjord anmälan,
inte haft någon invändning mot.
-
F. och T. F. har anfört i huvudsak följande. Att länsstyrelsen inte har haft någon invändning mot
markägarens gjorda anmälan om att marken ska tas ur produktion, med stöd av 12 kap. 9 § miljöbalken, innebär
i sig inte något ställningstagande till dess brukningsvärde. Planteringen av skog medgavs enbart då den inte
ansågs skada särskilt värdefulla natur- och kulturmiljövärden. Sedan de flyttade in i sitt hus 2014 har
marken slagits och skördats varje år. Skörden har dessutom tagits tillvara. Vidare är marken lättåtkomlig då
den ligger nära en väg och annan jordbruksmark som sköts på liknande sätt.
Nämnden har hänvisat till sitt beslut.
MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL
Rättsliga utgångspunkter
Prövningen vid en ansökan om förhandsbesked ska avse frågan om den sökta åtgärden kan tillåtas på den avsedda
platsen (9 kap. 17 § plan- och bygglagen [2010:900], PBL). Avgörande för den bedömningen är om marken är
lämplig för åtgärden (9 kap. 31 § och 2 kap. PBL). Vid prövningen ska bl.a. hushållningsbestämmelserna i 3
kap. miljöbalken tillämpas. Brukningsvärd jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse endast om det behövs
för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och detta behov inte kan tillgodoses på ett från allmän
synpunkt tillfredsställande sätt genom att annan mark tas i anspråk (3 kap. 4 § miljöbalken).
Bestämmelsen i 3 kap. 4 § miljöbalken motsvarar 2 kap. 4 § i den upphävda lagen (1987:12) om hushållning med
naturresurser m.m. (naturresurslagen). Av förarbetena till miljöbalken framgår att bestämmelserna i 2 kap.
naturresurslagen skulle arbetas in i miljöbalken och att någon ändring i sak inte var avsedd (prop.
1997/98:45, del 1 s. 239 f.). I förarbetena till naturresurslagen anges att med begreppet brukningsvärd
jordbruksmark avses mark som med hänsyn till dess läge, beskaffenhet och övriga förutsättningar är lämpad för
jordbruksproduktion och att det har samma innebörd som i lagen (1979:425) om skötsel av jordbruksmark (prop.
1985/86:3 s. 158).
I 1 § i den upphävda lagen (1979:425) om skötsel av jordbruksmark föreskrevs – vid tidpunkten för
naturresurslagens införande – att med jordbruksmark avses sådan åkermark och kultiverad betesmark som ingår i
fastighet, som är taxerad som jord-bruksfastighet. I förarbetena till den lagen angavs att begreppen åkermark
och kultiverad betesmark har samma innebörd som i 1 § första stycket jordhävdslagen (1969:698). Vidare angavs
att med åker avses mark som har plöjts och som används för växtodling och fältmässig odling av köksväxter,
frukt och bär. Mångåriga slåtter- och betesvallar som utnyttjas endast undantagsvis eller som inte väntas bli
plöjda på nytt räknas däremot inte till åkermark. Med kultiverad betesmark avsågs gräsbärande mark som
används för bete och som har förbättrats genom röjning, bearbetning med redskap eller sådd med vallväxter.
Härmed avsågs också sådan gräsbärande mark som tidigare varit åker och som utnyttjas som bete. (Se prop.
1978/79:163 s. 21; jfr prop. 1969 nr 134 s. 24 f.)
Även i 12 kap. 7 § miljöbalken finns en legaldefinition av jordbruksmark. Enligt bestämmelsen, som...
To continue reading
Request your trial