Case nº B 4525-21 of Hovrätten över Skåne och Blekinge, March 18, 2022

• Resolution Date: March 18, 2022
• Issuing Organization: Hovrätten över Skåne och Blekinge

REFERAT

Helsingborgs tingsrätt

Åklagaren väckte åtal mot C.H. enligt följande.

Vapenbrott. Ringa brott

C.H. har trots att han inte fyllt 18 år innehaft ett effektbegränsat vapen med magasin utan att ha rätt till det. Det var den 6 oktober 2021 på - - - , Båstads kommun.

C.H. begick gärningen med uppsåt.

Lagrum: 9 kap. 1 § andra stycket vapenlagen (1996:67).

Tingsrätten (nämndemännen Peter Kovacs och Jessica Andersson) anförde i dom den 22 december 2021 bl.a. följande

DOMSKÄL

Av utredningen framgår att det nu aktuella vapnet är en gasdriven och effektbegränsad pistol, från vilket mindre plastkulor (kaliber 6 mm) kan avfyras och vars anslagsenergi inte överskrider 3 joule (4 meter från vapnets mynning). Tingsrätten kan härvid konstatera att nämnda vapen är att betrakta som ett skjutvapen i vapenlagens mening och att det krävs tillstånd för att inneha det om man inte fyllt 18 år.

Det är klarlagt i målet att C.H., som inte fyllt 18 år och som inte haft tillstånd att inneha vapnet, haft med sig det till skolan och sedan förvarat det i sin bostad; allt i Båstad.

Det nu sagda medför att åklagaren - objektivt sett - bevisat sitt gärningspåstående. Gärningen ska bedömas som åklagaren gjort, dvs. som ett ringa vapenbrott. Frågan i målet är om det också bevisats att C.H. agerat uppsåtligen.

Det har härvid invänts att C.H. inte förstått att vapnet var tillståndspliktigt. Detta är - enligt tingsrättens uppfattning - en invändning om att man inte känt till innehållet i gällande rätt och invändningen ska därför prövas mot bakgrund av den ansvarsfrihetsregel (straffrättsvillfarelse) som återfinns i 24 kap 9 § brottsbalken och som stadgar följande.

En gärning som någon begår i villfarelse rörande dess tillåtlighet (straffrättsvillfarelse) skall inte medföra ansvar för honom om villfarelsen på grund av att fel förekommit vid kungörandet av den straffrättsliga bestämmelsen eller av annan orsak var uppenbart ursäktlig.

Utgångspunkten är att alla medborgare, inte minst de som är straffmyndiga (15 år eller äldre), förutsätts ha kännedom om innehållet i gällande straffbestämmelser. Även om man inte känner till att en gärning är straffbelagd eller om man misstagit sig beträffande omfattningen av en straffbestämmelse kan man alltså fällas till ansvar. Det är bara om okunskapen varit uppenbart ursäktlig som man kan gå fri. Av praxis och förarbeten framgår vidare att ansvarsfrihet ska inträda endast i rena undantagsfall, varvid som exempel omnämns att gärningsmannen...