Case nº B 864-21 of Göta hovrätt, April 29, 2021

• Resolution Date: April 29, 2021
• Issuing Organization: Göta hovrätt

REFERAT

Kalmar tingsrätt

Åklagaren åtalade K.K. för tre fall av grovt häleri samt för häleri och stöld. Enligt åklagarens gärningspåståenden i fråga om häleribrotten hade K.K. på fyra olika platser förvarat egendom på fyra olika platser som frånhänts annan genom stöldbrott. Enligt åklagaren kunde K.K:s åtgärd med godset förväntas göra det svårare för ägaren att få tillbaka stöldgodset. Förvaringen hade enligt åklagaren ägt rum enligt följande.

- Åtalspunkten 1 A - J (grovt häleri): Fram till den 13 oktober 2020.

- Åtalspunkten 2 A - E (grovt häleri): Fram till den 7 november 2020.

- Åtalspunkten 3 A - Q (grovt häleri): Fram till den 8 november 2020.

- Åtalspunkten 4 (häleri): Den 13 november 2020.

K.K. förnekade samtliga påståenden om häleri.

Tingsrätten (tingsfiskalen Lukas Norrsell samt nämndemännen Catarina Gustafsson, Lars Johansson och Berne Klysing) dömde i dom den 19 februari 2021 K.K. för tre fall av grovt häleri samt för häleri och stöld. Påföljden bestämdes till fängelse ett år.

Göta hovrätt

K.K. överklagade tingsrättens dom och yrkade att hovrätten skulle frikänna honom från ansvar för tre fall av grovt häleri och häleri samt, oavsett om så sker, bestämma en lindrigare påföljd än fängelse.

Åklagaren yrkade att hovrätten skulle skärpa straffet.

Parterna motsatte sig varandras ändringsyrkanden.

Hovrätten (hovrättsråden Ulrik Lönnmyr och Susanne Nilhammer, tf. hovrättsassessorn Robert Ingemarsson, referent, samt nämndemännen Birger Ackeby och Anders Vigortsson), anförde i dom den 29 april 2021 följande.

HOVRÄTTENS DOMSKÄL

- - -

Har K.K. gjort sig skyldig till häleri?

När det gäller åtalspunkt 1 F har målsäganden A.K. berättat att den aktuella väskan kan ha stulits vid något av två olika inbrott som han utsatts för. Åklagarens gärningsbeskrivning omfattar bara en stöld. Det föreligger därför en sådan osäkerhet att den delen av åtalet ska ogillas.

I övrigt värderar hovrätten bevisningen på samma sätt som tingsrätten. Det är alltså ställt utom rimligt tvivel att samtlig egendom frånhänts annan genom brott och att K.K tagit befattning med det ifrågavarande godset på ett sådant sätt att det typiskt sett försvårat ett återställande till respektive målsägande. Det är också klarlagt att K.K. agerat med uppsåt. Hovrätten ansluter sig alltså - med undantag för väskan under åtalspunkt 1 F - till tingsrättens bedömning att K.K. har gjort sig skyldig till häleri (åtalspunkterna 1 - 4 i tingsrättens domsbilaga 1).

Hur många häleribrott ska K.K. dömas för?

Åklagaren och tingsrätten har bedömt att K.K. ska dömas för fyra olika häleribrott, dvs. ett brott per plats och tillfälle. Försvaret har i hovrätten argumenterat för att antalet förbrott i stället ska vara avgörande för hur många brott som begåtts.

Frågan som hovrätten har att ta ställning till är om brottsligheten utgör en eller flera brottsenheter. Bedömningen kan få betydelse på flera sätt, bland annat för hur brottsligheten ska rubriceras. Om domstolen kommer fram till att det är flera...