Case nº M6639-19 of Mark- och miljööverdomstolen, September 30, 2020

• President: 6
• Resolution Date: September 30, 2020
• Issuing Organization: Mark- och miljööverdomstolen

REFERAT

ÖVERKLAGAT AVGÖRANDEVäxjö tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2019-05-24 i mål nr M 1149-19, se bilaga A

PARTER

Klagande S-IO

Ombud: LK

Motparter1. Länsstyrelsen i Skåne län

2. AC

3. EF

4. KF

5. TH

6. D-OJ

7. MJ

8. S-AJ

9. HP

10. RP

11. BS

12. RS

13. LS

14. P-FS

15. CV

16. KV

    Ombud för 2, 4-12, 15 och 16: EF

    SAKENTillstånd till djurhållning på fastigheterna A och B i Tomelilla kommun

    _______________

    MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT

    Mark- och miljööverdomstolen undanröjer mark- och miljödomstolens dom och återförvisar målet till mark- och miljödomstolen för fortsatt behandling.

    _______________

    YRKANDEN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN

    S-IO har yrkat att Mark- och miljööverdomstolen ska fastställaMiljöprövningsdelegationen Länsstyrelsen Skånes beslut om tillstånd eller, i andra hand, återförvisa målet till delegationen för fortsatt handläggning.

    AC, EF, KF , TH, D-OJ, MJ, S-AJ, HP, RP, BS, RS, CV och KV (EF m.fl.) har motsatt sig att mark- och miljödomstolens dom ändras.

    LS och P-FS har motsatt sig att mark- och miljödomstolens dom ändras.

    Länsstyrelsen i Skåne län (länsstyrelsen) har inte avgett inställning till överklagandet.

    UTVECKLING AV TALAN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN

    Parterna har i huvudsak anfört följande:

    S-IOHan är jordbrukare med djurhållning utan tillhörande växtodling, vilket är vanligt förekommande idag. Han förfogar därför inte över tillräcklig spridningsareal för gödsel och avyttrar den därför i stället genom s.k. lagrings- och spridningskontrakt, vilket är mycket vanligt förekommande och ofta miljömässigt mer gynnsamt. I tillståndsansökan har han åtagit sig att ordna den lagstadgade kapaciteten, dvs. tio månader via lagringskontrakt. Detta har även säkerställts genom villkor 1 och 4 i tillståndet. Jordbruksverkets vägledning om gödseldispenser ger stöd för att frågan om lagringskapacitet är en del av verksamhetsutövarens egenkontroll som bör följas upp vid tillsynsbesök efter tillståndets meddelande.

    Bolaget EH Agro i Tomelilla AB bedriver växtodling på hans fastigheter, detta redovisas i ansökan. Bolaget har flera intressenter, vilka inte kommer att ha del av den framtida djurproduktionen. År 2018 bedrev bolaget växtodling på ca 520 hektar åkermark. Att flera lantbrukare går samman med syfte att rationalisera växtodlingsdriften är inget unikt. Investeringskostnaderna är höga för mark och maskiner. Att gå samman om driften är därför ett sätt att öka lönsamhet och konkurrenskraft.

    Han har varken fått tillfälle att utvidga eller ändra ansökan, och inte heller i övrigt uppmärksammats på att gödselfrågan bedömts vara otillräckligt behandlad. Mark- och miljödomstolen borde rätteligen ha återförvisat målet till miljöprövningsdelegationen som genom ett kompletteringsföreläggande hade kunnat utreda om S-IO önskade komplettera sin ansökan i denna del (jfr rättsfallet MÖD 2006:6). Handläggningen hade då kunnat återupptas och ett nytt tillstånd erhållas inom kort. Nu tvingas han i stället inge en ny ansökan till miljöprövningsdelegationen som ska behandlas i strid med sedvanlig praxis och utan att vare sig klaganden eller myndigheten har fått några riktlinjer om hur detta ska gå till.

    Lagring av gödsel på annan plats, på längre avstånd än hans gård, torde enbart vara till godo för motparterna i målet. Vad avser smittskydd ligger det självklart i hans intresse att inte utsätta annan eller egen produktion för smitta. Det saknas lagstöd för att avslå tillståndsansökningar där den planerade verksamheten ligger inom 1 000 meter från andra djurhållande verksamheter. Enligt miljöbalkens försiktighetsprincip ska skyddsåtgärder och begränsningar ställas på en verksamhet som kan medföra olägenhet för människors hälsa. För att inte få för stora begränsningar ska detta alltid ske med en rimlighetsbedömning utifrån övriga allmänna intressen och definitionen av olägenhet för människors hälsa. Fjäderfäkarantän är en smittskyddsrutin som gäller under en begränsad period direkt när man för in fjäderfä eller kläckägg i Sverige. Efter karantänen gäller inga särskilda skyddsavstånd i fråga om risk för smitta eller andra olägenheter, och omgivningspåverkan får i stället bedömas i det enskilda fallet. Det finns inga förhållanden i detta fall, såsom djurläten eller lukt från verksamheten, som motiverar ett större skyddsavstånd än vad som redan är fallet. Han har inför tillståndsansökan utrett frågan om skyddsavstånd mellan den planerade djurhållningen och intilliggande djurhållningar genom att tillfråga länsveterinär.

    I frågan om vattenuttag hänvisas till miljökonsekvensbeskrivningen.

    EF m.fl.

    Tillståndsprövningen ska omfatta den samlade miljöpåverkan av en tillståndssökt verksamhet. Ansökan borde ha innefattat en preciserad och komplett redovisning av gödselhanteringen. I nuläget kan den samlade miljöeffekten av ansökan inte bedömas. Det framgår inte var EH Agro AB kommer uppföra gödselhuset. Bolaget har ett nära samband med den sökandes övriga verksamhet. S-IO är själv ordförande i företaget och styrelsen består i övrigt av hans son och svärson. Något färdigt gödselhus som har kapacitet att ta emot den stora mängd gödsel som ska hanteras existerar ännu inte utan är bara planerat. Ett meddelat tillstånd utan att frågan om slutlig gödselhantering behandlats på annat sätt än enligt miljöprövningsdelegationens beslut kan ifrågasättas från rättssäkerhetssynpunkt. Efter meddelat tillstånd kan sökanden i så fall sätta igång med praktisk förberedelse, inklusive byggnation, trots att ärendet i hela sin omfattning inte slutbehandlats. Rimligen ska placering och utformning av gödselhus, liksom ordentlig bedömning av om erforderlig spridningsareal finns tillgänglig prövas av tillståndsgivande myndighet, och berörda av ansökan ska få tillfälle att yttra sig över detta.

    Jordbruksverket och Statens Veterinärmedicinska anstalt rekommenderar 1 000 meter mellan fjäderfäkarantäner och detta avstånd bör gälla även här. Risken för smittspridning med de stora ekonomiska konsekvenser för en redan etablerad näringsidkare som en sådan skulle kunna få är ett tungt vägande skäl till att tillstånd inte kan ges.

    Det kan konstateras att enligt Jordbruksverket så följer inte kravet på viss lagringskapacitet eller lagringsutrymme med när gödseln lämnas över till annan lantbrukare. Det är inte heller möjligt att göra den lantbrukare som lämnar ifrån sig gödseln ansvarig för att hanteringen och spridningen av gödseln sker enligt lagkrav. De lagkrav som ställs på mottagaren är att denne endast bör lagra gödseln enligt Jordbruksverkets allmänna råd för att uppfylla hänsynsreglerna i miljöbalken.

    Det förefaller inte självklart att den sökande genom villkorets utformning är strikt juridiskt bunden att i det avtal han tecknar tillse att mottagaren verkligen följer åtagandet om lagringsutrymme. Det förefaller också vara oklart om mottagaren ska åta sig att tillhandahålla tio månaders lagringskapacitet eller om det därifrån ska dras inte bara uppfödningsperioden om en månad utan också den ytterligare tid som sökanden sagt sig ha möjlighet att lagra. Detta får betydelse för de kringboende.

    Det bolag som sökanden uppgett sig teckna avtal med är alltjämt inte registrerad ägare till någon fastighet.

    Om Mark- och miljööverdomstolen skulle komma fram till att gödselfrågan och risken för...