Case nº B 1109-19 of Supreme Court (Sweden), March 26, 2020

• Resolution Date: March 26, 2020
• Issuing Organization: Supreme Court (Sweden)

REFERAT

Gävle tingsrätt

Allmän åklagare väckte vid Gävle tingsrätt åtal mot S.O. och S.L. för grovt penningtvättsbrott enligt följande gärningsbeskrivning.

S.O. har i Gävle vid nedan angivna tillfällen i avsikt att dölja att pengarna härrör från brott och/eller i avsikt att främja möjligheterna för annan att tillgodogöra sig egendomen på ett Forexkonto, och ett Swedbankkonto, mottagit sammanlagt 1 004 000 kr med insikt att pengarna härrör från brott eller brottslig verksamhet. Pengarna härrör från bedrägerier begångna mot I.-L.C. i Långshyttan.

9 mars 2017: 100 000 kr. Forexkonto.

10 mars 2017: 110 000 kr. Forexkonto.

15 mars 2017: 100 000 kr. Forexkonto.

20 mars 2017: 110 000 kr. Forexkonto.

28 mars 2017: 50 000 kr. Swedbank.

28 mars 2017: 150 000 kr. Swedbank.

29 mars 2017: 34 000 kr. Swedbank.

5 april 2017: 190 000 kr. Swedbank.

6 april 2017: 160 000 kr. Swedbank.

S.L. har i Hofors den 13 april 2017 i avsikt att dölja att pengarna härrör från brott och/eller i avsikt att främja möjligheterna för annan att tillgodogöra sig egendomen på ett Swedbankkonto, mottagit 100 000 kr med insikt om att pengarna härrör från brott eller brottslig verksamhet. Pengarna härrör från ett bedrägeri begånget mot I.-L.C. i Långshyttan.

Med hänsyn till beloppens storlek och förfarandet ingår i systematiska penningtvättsåtgärder är brottet att bedöma som grovt.

De tilltalade torde i vart fall haft skälig anledning att anta att ovan angivna pengar härrör från brott eller brottslig verksamhet.

Åklagaren yrkade också förpliktande för S.O. och S.L. att utge ersättning till I.-L-C., S.O. med 1 004 000 kr och S.L. med 100 000 kr, i båda fallen jämte ränta.

Åklagaren framställde yrkanden om ansvar och ersättningsskyldighet för liknande gärningar som gällde fyra andra målsägande mot S.O. och en annan målsägande mot S.L.

S.O. och S.L. förnekade gärningarna och bestred de enskilda anspråken.

Tingsrätten (ordförande rådmannen Karl-Johan Cavallin) meddelade dom den 7 juni 2018.

DOMSKÄL

Inledningsvis redovisade tingsrätten bl.a. följande av de tilltalade lämnade uppgifter.

S.O. har berättat bl.a. följande: Det började i februari 2017 när han kontaktades per telefon av en person från Nigeria som heter Gica, som uppgav att han hade fått S.O:s telefonnummer från en vän. Gica ville att han skulle hjälpa honom med bilinköp till Nigeria. Han gav Gica sitt bankkonto och Gica skulle skicka pengar. Det kom pengar. Gica uppgav att pengarna kom från en kompis flickvän. När bankkontot spärrades ringde han banken och frågade om anledningen. Han f ick inte något svar. Gica f ick hans kontonummer på Forex och skickade pengar dit. Han gav sedan Gica pengarna som skulle själv köpa varor i Italien och Kina. Han f ick reda på att Gica skulle renovera ett hus i Nigeria. Han har inte fattat att det var något fel. Han g jorde vad Gica sa. När Forexkontot spärrades frågade han kundtjänsten. Han f ick inte något svar. Sedan informerade han Gica att hans bankkonton var spärrade. Gica sa åt honom att fråga sin syster om hon kunde hjälpa till. Han frågade henne och pengar gick till systerns konto. Hon kom med bankdosan till honom och han skickade pengarna till Gica. - - - .

Han f ick kontakt med Gica genom en kompis, Okana, som bor i Nigeria. Gica ringde och sa att han ville ha hjälp med att köpa bildelar i Sverige. Han har g jort det tidigare. Gica sa att Gicas flickvän i Sverige skulle skicka pengar till honom. Gica gav honom en lista på bildelar. Han f ick provanställning och f ick svårt att köpa bildelar. Sedan sa Gica att han hade hjälp i Italien och att S.O. skulle skicka pengarna till Italien, och att flickvännen inte kunde skicka pengarna ut ur Sverige. Han trodde I.-L.C. var Gicas flickvän. Om han hade tyckt det var skumt hade han inte g jort det själv. Forexkontot avslutade han i juni 2017. Han sa till I.-L.C. att han skickat pengar till Gica. Gica skickade honom kontonummer. S.L. visste inte att pengarna skulle sättas in. Han bad sin syster att ta emot pengar. Han berättade hela historien till henne att det var en kille som han skulle hjälpa köpa varor och att han skickade tillbaka pengarna. Han berättade varför han ville använda hennes konton och sina problem med Swedbank, där hans konto var spärrat. - - - .

S.L. har berättat bl.a. följande: I april 2017 ringde hennes bror S.O. henne och berättade att en kille ville köpa bildelar av honom och att han behövde låna hennes konto och sätta in pengar på det. Pengar kom och hon ringde sin bror. Hon åkte hem till S.O. och tog med sin bankdosa. S.O. skickade pengarna till killen som ville köpa bildelar. Hon har bott i Hofors i 18 år och träffar sin bror ibland. Hon visste att S.O. tidigare hade hållit på med bilaffärer. S.O. berättade om killens flickvän i Sverige, som skulle sätta in pengar. Vad gäller S.O:s spärrade konto sa S.O. att han väntade på besked från banken och att han inte hade fått något svar av Swedbank. Hon undrade inte varför. S.O. berättade att Swedbank hade spärrat kontot. Det kom pengar på hennes konto och hon hade inte någon aning om det. Hon ringde till sin bror. S.O. sa att det var flickvännen som satt in pengarna. Hon misstänkte inte att det var pengar från brott. - - - .

Tingsrätten antecknade att det var utrett att de tilltalade på sina bankkonton hade mottagit de belopp från målsägandena som åklagaren hade påstått.

Utredningen visade enligt tingsrätten att målsägandena hade vilseletts av korrespondens på internet, att de hade inrättat sig efter den information som hade lämnats och att denna hade föranlett dem att överföra pengar till bankkontona. Målsägandena hade härigenom orsakats ekonomisk skada. De hade utsatts för bedrägeribrott. Härefter anförde tingsrätten.

När det gäller bedömningen av åtalspunkterna är det alltså utrett att de belopp som satts in på kontona är pengar från bedrägeribrott.

Åklagaren har även påstått att de tilltalade g jort sig skyldiga till penningtvättsbrott vid respektive tillfälle genom att i avsikt att dölja att pengarna härrör från brott och/eller i avsikt att främja möjligheterna för

annan att tillgodogöra sig egendomen på ett bankkonto mottagit pengar med insikt att pengarna härrör från brott eller brottslig verksamhet. Åklagaren har i andra hand påstått att de tilltalade g jort sig skyldiga till penningtvättsförseelse genom att de tilltalade i vart fall haft skälig anledning att anta att pengarna härrör från brott eller brottslig verksamhet.

Frågan är alltså om de tilltalade har g jort sig skyldiga till penningtvättsbrott eller penningtvättsförseelse. Vid denna bedömning är en utgångspunkt de berättelser som lämnats av S.O. och S.L.

S.O:s förklaring till sitt handlande ska ses i ljuset av den övriga utredningen som presenterats. Mot bakgrund av utredningen och den berättelse som S.O. har lämnat kan S.O:s uppgifter inte anses vara osannolika och lämnas utan avseende. Utredningen ger därför inte tillräckligt stöd för slutsatsen att det är utom rimligt tvivel att S.O. agerat med sådant uppsåt och sådan insikt som åklagaren påstått i sina gärningsbeskrivningar. Däremot är omständigheterna sådana att S.O. haft skälig anledning anta att de belopp som han tagit emot på sina bankkonton härrörde från brott eller brottslig verksamhet (omständigheterna är bl.a. det stora antal överföringar av betydande belopp från en person som S.O. inte kände och som uppgav att en flickvän i Sverige inte kunde skicka pengar utomlands utan i stället skulle skicka pengar till S.O.). S.O. har därför g jort sig skyldig till 17 fall av penningtvättsförseelse.

- - - .

Vid en samlad bedömning av omständigheterna och de berättelser som S.L. och S.O. har lämnat kan S.L:s uppgifter om sin okunnighet om bakomliggande förhållanden inte anses vara osannolika och lämnas utan avseende. Utredningen ger därför inte tillräckligt stöd för slutsatsen att det är utom rimligt tvivel att S.L. agerat med sådant uppsåt och sådan insikt som åklagaren påstått i sina gärningsbeskrivningar.

Däremot är omständigheterna sådana att S.L. haft skälig anledning anta att de belopp som hon tagit emot på sina bankkonton härrörde från brott eller brottslig verksamhet (omständigheterna är bl.a. att S.O. hade informerat henne om att hans bankkonto var spärrat, att det var fråga om pengar som S.O. skulle föra vidare, att det var betydande belopp samt att hon inte kontrollerade med S.O. hur mycket som skulle tas emot). S.L. har därför g jort sig skyldig till tre fall av penningtvättsförseelse.

Under rubriken Skadestånd anförde tingsrätten att målsägandena hade orsakats ekonomisk skada på grund av att de hade satt in pengar på S.O:s och S.L:s bankkonton. Vid angiven utgång i ansvarsdelen var S.O. och S.L. enligt tingsrätten skadeståndsskyldiga mot målsägandena med dessa belopp. Skadeståndsyrkandena skulle bifallas.

DOMSLUT

Tingsrätten dömde S.O. för penningtvättsförseelse enligt 6 § andra stycket lagen (2014:307) om straff för penningtvättsbrott (17 tillfällen) till fängelse 10 månader. S.O. ålades att utge skadestånd till I.-L.C. med 1 004 000 kr jämte ränta.

Tingsrätten dömde S.L. för...