Case nº P8344-19 of Mark- och miljööverdomstolen, June 22, 2020

• President: 6
• Resolution Date: June 22, 2020
• Issuing Organization: Mark- och miljööverdomstolen

REFERAT

ÖVERKLAGAT AVGÖRANDEVänersborgs tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2019-07-08 i mål nr P 455-19, se bilaga A

PARTER

Klagande DB

Ombud: P-G A

Motpart1. Byggnadsnämnden i Göteborgs kommun

2. MI

   SAKENStartbesked för bygglovsbefriad komplementbyggnad på fastigheten A iGöteborgs kommun

   _______________

   MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT

   Med ändring av mark- och miljödomstolens dom fastställer Mark- och miljööverdomstolen Byggnadsnämndens i Göteborgs kommun beslut den 12 september 2018, ärende nr BN 2018-000993, att ge startbesked för bygglovbefriad åtgärd på fastigheten A i Göteborgs kommun.

   _______________

   YRKANDEN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN

   DB har yrkat att Mark- och miljööverdomstolen, med ändring av mark- ochmiljödomstolens dom, ska fastställa Byggnadsnämndens i Göteborgs kommun beslut att ge startbesked på fastigheten A.

   Byggnadsnämnden i Göteborgs kommun har medgett att mark- och miljödomstolens dom ändras.

   MI har motsatt sig att mark- och miljödomstolens dom ändras.

   UTVECKLING AV TALAN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN

   DB har anfört i huvudsak följande: Attefallshuset är placerat på mark som enligt gällande detaljplan är kvartersmark, tomtmark inom område som får bebyggas. Tre fjärdedelar av byggnaden ligger mer än 6 meter från gata och hela byggnaden ligger mer än 4,5 meter från fastighetsgräns. På grund av fastighetens övriga befintliga byggnader kan inte attefallshuset placeras mer än 6 meter från gatan. Den uppfyllnad som har skett på fastigheten är utförd i enlighet med lagakraftvunnet marklov. Attefallshuset har byggts och placerats på denna mark. Beviljat marklov och övriga omständigheter i målet utgör särskilda skäl för att beräkning av taknockhöjden ska utgå ifrån marknivån i anslutning till attefallshuset. Om man utgår från den uppfyllnad som skett i enlighet med marklovet så uppfyller attefallshuset villkoret om att taknockshöjden inte får överstiga 4 meter från marknivån.

   Nämnden har anfört följande: Nämnden står fast vid beslutet att bevilja startbesked. Vid ärendets handläggning har bedömning gjorts att nockhöjden ska mätas från medel-marknivå i anslutning till byggnaden och inte från den allmänna platsens medelnivå invid tomten. Att räkna medelmarknivå från allmän plats medför att attefallsbyggnaden behöver placeras ca en meter lägre vilket inte är önskvärt ur vare sig utformnings- eller tillgänglighetsperspektiv, eller att byggnaden måste sänkas kraftigt. Nämnden bedömer att byggnaden då inte längre är fullt ut lämplig för sitt ändamål.

   MI har anfört i huvudsak följande: Nämnden har brustit i sin kontroll när de beviljade marklov på fastigheten A. Hade kommunens handläggare undersökt lagkraven mer noggrant och istället räknat medelmarknivå från allmän plats enligt mark- och miljödomstolens dom skulle attefallshuset ha kunnat byggas med lag-enlig nockhöjd och med både önskvärd utformning och tillgänglighet utan att sänkas kraftigt eftersom den då hade hamnat på rätt marknivå. Anledningen till det uppkomna problemet är att nämnden har godkänt marklov som lett till den markhöjning som gör att attefallshuset blir för högt. Markhöjningen och planerat attefallshus fanns inte med när DB presenterade sina ritningar för de närmaste grannarna under våren 2018. Han hade inte möjlighet att överklaga marklovet. Det skäl om att undvika vattensjuk mark som angetts i ansökan om marklov var inte relevant. Däremot ökar risken för vattensjuk mark nu för dem som grannar. Det borde ses som en allvarlig förseelse av ansvarig byggherre att fortsätta byggandet och inte respektera en pågående överklagandeprocess.

   MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL

   För bl.a. komplementbyggnader (s.k. attefallshus) med en byggnadsarea om högst 25 m2, en taknockshöjd som inte överstiger 4,0 meter och som inte placeras närmare gränsen än 4,5 meter krävs inte bygglov, se 9 kap. 4 a § plan- och bygglagen (2010:900), PBL. I detta fall är frågan hur den aktuella komplementbyggnadens höjd ska beräknas.

   Bakgrund

   Bestämmelserna om bygglovsbefrielse för komplementbyggnader infördes 1980 i 54 § 2 mom. punkt 6 byggnadsstadgan (1959:612), BS. Ett villkor för bygglovsbefrielse var att taknockshöjden inte översteg 3 meter. Av förarbetena till bestämmelsen framgår att språket i de föreslagna ändringarna i 54 § gavs en utformning som ganska markant skilde sig från övriga punkter i 54 § och även från BS i övrigt. Det ansågs emellertid angeläget att bestämmelserna utformades så att de blev mer lättlästa än tidigare (prop. 1978/79:111 bilaga 12 s. 21 f.). Det framgår även att arbetsgruppens ursprungliga förslag var att uthusbyggnaderna inte skulle få vara högre än 2,5 meter. Efter att några remissinstanser påpekat att det kunde leda...