Case nº Ö 3622-19 of Supreme Court (Sweden), December 17, 2019

• Resolution Date: December 17, 2019
• Issuing Organization: Supreme Court (Sweden)

REFERAT

Kristianstads tingsrätt

N.F. förde vid Kristianstads tingsrätt den talan som framgår av tingsrättens beslut.

Tingsrätten (rådmannen Eva Mårtensson Serrander) anförde i slutligt beslut den 13 mars 2019 följande.

Bakgrund

J.F. föddes den 15 oktober 2018 i USA efter embryotransfer. Embryot innehöll ägg och spermier från okända donatorer. J.F. bars och föddes av A.B. Genom en dom meddelad den 21 augusti 2018 av Circuit Court of Lonoky County i Arkansas, har N.F. förklarats vara mor till det barn som skulle komma att födas efter den ovan beskrivna provrörsbefruktningen. J.F. befinner sig nu i Sverige tillsammans med N.F. yrkanden m.m.

N.F. har i första hand yrkat att tingsrätten förklarar att domen från Circuit Court of Lonoky County är gällande i Sverige och följaktligen också verkställbar. I andra hand har hon yrkat att tingsrätten ska förklara henne vara förälder till J.F. - - - .

Grunder

N.F. har till stöd för sin talan anfört bl.a. följande. Hon är svensk medborgare, ensamstående och har hemvist i Åhus. Hon har träffat en överenskommelse med A.B. om att denna ska bära och föda ett barn åt henne. Både hon och A.B. saknar genetisk koppling till barnet. J.F. föddes i oktober 2018 och har sedan dess befunnit sig i hennes vård och kom till Sverige den 14 november 2018. Det har funnits skälig anledning för amerikansk domstol att pröva frågan om moderskap. Visserligen har Svea hovrätt i sitt avgörande den 23 januari 2019 i ÖÄ 990-18 avslagit begäran om verkställbarhet i ett liknande fall. Det nu aktuella fallet skiljer sig dock från det som prövats av hovrätten. I hovrättens fall hade således barnet en legal ställföreträdare i sin far, som var bosatt i Sverige. Därmed kan situationen inte anses ha varit så akut att ett nekat erkännande skulle strida mot barnets rätt till privatliv enligt artikel 8 i den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och grundläggande friheterna (Europakonventionen) eller mot föräldrarnas rätt till skydd för privat- eller familjeliv enligt samma artikel. J.F. är även utan legal ställföreträdare i USA och kan därför, om han beger sig dit, tvingas lämna landet. I Sverige vistas han på ett tre månaders turistvisum. - Det finns inget uttalat lagstöd i den situation som nu föreligger. Rätten bör dock kunna beakta 7 § lagen (1983:367) om internationella faderskapsfrågor samt i viss mån bakomliggande resonemang till 1 kap. 7 - 9 §§ FB. Det ska göras en in casu-bedömning enligt Svea hovrätts bedömning i Ö 5110-12. Vad som uttalats i utredningen "Olika vägar till föräldraskap" (SOU 2016:11) om den s.k. mater est-regeln måste prövas i ljuset av den syn på surrogat som idag genomgår en intensiv och snabb förändring.

- - - .

Skäl för beslutet

I svensk rätt saknas regler beträffande ett sådant surrogatarrangemang som föreligger i ärendet. Skälet till detta är att svensk rätt inte godkänner surrogatmödraskap där den som bär barnet saknar genetisk koppling till barnet. Trots detta förekommer det att barn blir till genom sådana arrangemang och därefter kommer till Sverige. Att det kan skapa problem om surrogatarrangemanget är godkänt i barnets födelseland men inte i Sverige är uppenbart. Även frågan om surrogatmödraskap var uppe till bedömning i den ovan nämnda utredningen. Enligt utredningens uppfattning bör moderskap även framöver vara förbehållet den kvinna som bär och föder barnet och denna regel bör vara internationellt tvingande. En utländsk fastställelse av moderskap bör därför, enligt utredningen, inte godtas om den grundar sig på något annat än att den fastställda modern burit och fött barnet (se SOU 2016:11 s. 467, 521 f. och 524 f.).

Det saknas således lagstöd för att enligt svensk inhemsk rätt förklara en utländsk dom om moderskap vara verkställbar i Sverige om domen inte grundar sig på att den fastställda modern burit och fött barnet. En huvudregel inom den internationella privat- och processrätten är att ett erkännande av utländska avgöranden förutsätter stöd i lag (se t.ex. NJA 1974 s. 324 och NJA 1974 s. 629). En annan sak är att utländska avgöranden kan tillerkännas viss verkan i prejudiciella sammanhang (se Michael Bogdan, Svensk internationell privat- och processrätt, 8:e uppl. 2014 s. 295). Frågan är nu om Europakonventionens regler om rätt till privat- och familjeliv kan leda till en annan bedömning.

Enligt artikel 8 i Europakonventionen har var och en rätt till respekt för bl.a. sitt privat- och familjeliv. En inskränkning av dessa rättigheter får bara ske under de förutsättningar som ställs upp i artikeln, nämligen i de fall inskränkningen har stöd i lag och ett legitimt syfte samt är nödvändig i ett demokratiskt samhälle för att säkerställa det aktuella syftet. Prövningen av om en inskränkning är tillåten måste göras i varje enskilt fall utifrån de aktuella omständigheterna.

Europadomstolen har i målet Mennesson mot Frankrike, nr 65192/11, 26 juni 2014, prövat om en stat, med hänvisning till Europakonventionens bestämmelser i artikel 8, är skyldig att godkänna en amerikansk dom om faderskap och moderskap efter ett surrogatmoderskap i USA. Domstolen konstaterade att det inte finns någon enighet i Europa om lagligheten av surrogatavtal eller det rättsliga...