Case nº B 3382-18 of Hovrätten över Skåne och Blekinge, February 12, 2020

• Resolution Date: February 12, 2020
• Issuing Organization: Hovrätten över Skåne och Blekinge

REFERAT

Blekinge tingsrätt

Åklagaren yrkade att L.J. skulle dömas för utpressning enligt följande gärningsbeskrivning.

L.J. har genom olaga tvång förmått H.P. att till henne överföra sammanlagt 305 275 kr. Det olaga tvånget har bestått i att L.J. via sms hotat att ange H.P. för brott hos polisen om han inte överför pengar till henne. Tvånget har varit otillbörligt. Det hände någon gång mellan den 20 februari 2017 och den 18 augusti 2017 på okänd ort i Sverige. H.P:s handling innebar vinning för L.J. och skada för H.P. L.J. begick gärningen med uppsåt.

Tingsrätten (rådmannen Ingela Klinteberg med nämndemän) ogillade åtalet genom dom den 23 oktober 2018.

Sedan tingsrätten redovisat vad L.J. och H.P. hade uppgett i förhör samt konstaterat att det var utrett att H.P. under den aktuella brottstiden hade överfört sammanlagt 305 275 kr till L.J., anförde tingsrätten följande.

DOMSKÄL

- - -

Bestämmelsen om utpressning finns i 9 kap. 4 § brottsbalken. Av bestämmelsen framgår att den som genom olaga tvång förmår någon till handling eller underlåtenhet som innebär vinning för gärningsmannen och skada för den tvingade döms för utpressning. I bestämmelsen straffbeläggs den form av förmögenhetsöverföring som sker genom olaga tvång i stället för vilseledande. Det senare förfarandet straffbeläggs som bedrägeri. Det tvång som måste användas i bestämmelsen om utpressning är ett olaga tvång. Innebörden av olaga tvång klargörs i 4 kap. 4 § brottsbalken. Av den bestämmelsen framgår att den som genom misshandel eller annars med våld eller hot om brottslig gärning tvingar någon att göra, tåla eller underlåta något döms för olaga tvång. Av bestämmelsen framgår även att om någon med sådan verkan utövar tvång genom att hota att åtala eller ange någon annan för brott eller att lämna menligt meddelande om annan döms för olaga tvång om tvånget är otillbörligt. Skulle någon ha vilselett annan att tro att ett visst straffritt förfarande felaktigt är brottsligt och att en anmälan i förekommande fall skulle kunna göras och härigenom förmått annan att vidta åtgärd som innebär att en förmögenhetsöverföring sker, är en sådan gärning objektivt att bedöma som bedrägeri.

Åklagaren har i sin gärningsbeskrivning påstått att det olaga tvånget bestått i att L.J. har hotat att ange H.P. för brott. Som bevisning har åklagaren åberopat förutom förhör med H.P. och L.J. även bl.a. skriftlig bevisning i form av sms-konversation - - - . Under sakframställningen har åklagaren särskilt...