Case nº B-75-2019 of Arbetsdomstolen, May 06, 2020

• Resolution Date: May 06, 2020
• Issuing Organization: Arbetsdomstolen

REFERAT

Skåneinstallatören AB

mot

P.R.

Överklagade avgörandet: Malmö tingsrätts dom den 14 juni 2019 i mål nr T 9550-17

Tingsrättens beslut, se bilaga.

Bakgrund

K.A. var under 2017 huvudägare och styrelseledamot i Gallito AB (Gallito). Han var även ensam ställföreträdare för Gallitos dotterbolag Skåneinstallatören AB (bolaget), som bedriver verksamhet med elinstallationer.

P.R. och hans fru ägde under våren 2017 hälften var av aktierna i Erro Förvaltning AB (Erro). Erros dotterbolag Åhlanders & Veberöds El-service AB (Åhlanders), i vilket P.R. arbetade, utförde också elinstallationer.

Enligt ett skriftligt avtal den 6 april 2017, undertecknat av P.R. och K.A., sålde Erro samtliga aktier i Åhlanders till Gallito för 400 000 kr. I samband med tillträdet av aktierna den 1 maj 2017 avgick P.R. som styrelseledamot i Åhlanders och K.A. blev ställföreträdare för Åhlanders. P.R. kunde dock fortsatt företräda Åhlanders gentemot banken Nordea, eftersom en fullmakt för honom fanns deponerad där.

Vid tillträdet av aktierna den 1 maj 2017 påbörjade P.R., enligt överenskommelse, en heltidsanställning som projektledare hos Åhlanders. P.R:s anställning och hela verksamheten i Åhlanders kom snart därefter att överföras till bolaget.

Vid årsstämma i Åhlanders den 12 juni 2017 beslutades att 450 000 kr skulle delas ut till aktieägaren.

Med stöd av den sedan tidigare utfärdade bankfullmakten gjorde P.R. under juli och augusti 2017 tre överföringar från Åhlanders bankkonto till Erro om sammanlagt 450 000 kr.

Den 19 september 2017 blev P.R. arbetsbefriad med anledning av överföringarna. Samma dag skickade han mejl med sina privata kontaktuppgifter till ett antal av bolagets kunder. Bolaget menar att han därigenom på ett illojalt sätt förberedde konkurrerande verksamhet, vilket han förnekar.

Den 26 september 2017 avskedade bolaget P.R., utan att först lämna någon underrättelse enligt 30 § första stycket anställningsskyddslagen.

P.R., som anser att avskedandet var ogrundat och arbetsbefrielsen en otillåten avstängning, yrkade vid tingsrätten att bolaget skulle betala honom allmänt skadestånd, ekonomiskt skadestånd och lön m.m.

Tingsrätten fann det inte visat att P.R. genom överföringarna avsiktligen gått utöver vad han trodde att han hade rätt att göra. Tingsrätten fann det inte heller visat att P.R. skickat mejlen i illojalt syfte. Det hade därmed enligt tingsrätten inte funnits grund att avskeda honom.

Tingsrätten tillerkände P.R. allmänt skadestånd för att han avskedats utan laga grund och utan föregående underrättelse. Tingsrätten tillerkände honom även ekonomiskt skadestånd på grund av förlorad pensionsavsättning, bilförmån och sjukvårdsförsäkring. Hans yrkanden om lön och allmänt skadestånd för otillåten avstängning avslogs. Tingsrätten förpliktade bolaget att ersätta P.R:s rättegångskostnader.

Bolaget har överklagat tingsrättens dom.

Yrkanden i Arbetsdomstolen

Bolaget har yrkat att Arbetsdomstolen ska ändra tingsrättens dom och avslå P.R:s talan, utom vad gäller det allmänna skadestånd om 10 000 kr som tingsrätten dömt ut för underlåtenhet att enligt 30 § anställningsskyddslagen underrätta P.R. om tilltänkt avskedande samt befria bolaget från skyldigheten att ersätta P.R:s rättegångskostnader vid tingsrätten och i stället förplikta honom att ersätta bolagets rättegångskostnader där.

Om Arbetsdomstolen skulle finna att bolagets skäl för att avskeda P.R. inte räckt för avskedande, men väl för uppsägning, har bolaget vitsordat 30 000 kr som ett skäligt allmänt skadestånd.

Bolaget har godtagit tingsrättens ränteberäkning.

P.R. har motsatt sig ändring av tingsrättens dom.

Parterna har yrkat ersättning för rättegångskostnader i Arbetsdomstolen.

___________

Målet har avgjorts efter huvudförhandling. Parterna har till stöd för sin talan åberopat samma grunder och bevisning och har utvecklat sin talan på i huvudsak samma sätt som i tingsrätten.

Domskäl

Rättsliga utgångspunkter

Tingsrätten har i sin dom översiktligt redogjort för bestämmelserna i anställningsskyddslagen om avskedande och Arbetsdomstolens praxis i fråga om vilka förfaranden från en arbetstagares sida som kan utgöra grund för en sådan åtgärd.

Har det funnits laga skäl för avskedandet?

Parterna har lagt stor vikt vid tolkningen av det avtal om överlåtelse av aktierna i Åhlanders som ingicks mellan Erro och Gallito den 6 april 2017. Arbetsdomstolen anser, liksom tingsrätten, att bevisningen med viss styrka talar för att avtalsparternas avsikt när avtalet ingicks var att 2016 års vinst i Åhlanders skulle delas ut till Erro innan Gallito tillträdde aktierna i Åhlanders. Det står klart att ingen sådan utdelning kom att ske. Frågan om avtalets innebörd är dock inte i sig avgörande för om bolaget har haft grund för att skilja P.R. från hans anställning.

Enligt P.R. hade K.A. samtyckt till att fullmakterna för såväl honom som hans far J.E.R. att företräda Åhlanders gentemot banken skulle kvarstå efter Gallitos tillträde av aktierna. K.A. har däremot uppfattat att detta gällde endast J.E.R:s fullmakt, då det var denne som skulle fortsätta att i vissa avseenden hantera Åhlanders ekonomi. För Arbetsdomstolen framstår det som mest sannolikt att avtalsparterna - som uppenbarligen inte lade någon vikt vid det skrivna avtalet i detta avseende - inte träffat någon klart uttalad muntlig överenskommelse om P.R:s fullmakt. Även om det godtas som utgångspunkt för Arbetsdomstolens bedömning att också fullmakten för P.R. var avsedd att kvarstå, har han dock som fullmäktig varit skyldig att hålla sig inom sin befogenhet, alltså de instruktioner han mottagit av Åhlanders ställföreträdare vid tillfället, dvs. K.A., och i övrigt iaktta lojalitet mot uppdragsgivaren. Lojalitetskravet blir särskilt framträdande när fullmäktigen i den åtgärd han vidtar själv har ett intresse som konkurrerar med uppdragsgivarens.

P.R. hade inte tidigare, efter att Gallito tillträtt aktierna i Åhlanders, vidtagit några åtgärder för Åhlanders räkning med stöd av sin bankfullmakt. Det fanns alltså inget etablerat handlingsmönster som innebar att K.A., såsom företrädare för Åhlanders, tolererade att P.R. självständigt beslutade om viktiga transaktioner. P.R:s överföringar innebar att 450 000 kr, utan något egentligt underlag för affärshändelserna, flyttades från Åhlanders bankkonto till Erros och ledde till att Åhlanders inte kunde göra en nödvändig inbetalning till Skatteverket. Oavsett om Erro vid tiden för överföringarna ägdes av P.R. och hans fru eller av frun ensam, hade P.R. enligt Arbetsdomstolens mening ett med Åhlanders och Gallito samt K.A., såsom huvudägare av Gallito, tillika ställföreträdare för bolaget, klart konkurrerande intresse av att Erro tillfördes medlen genom överföringarna. P.R. har i förhöret vid tingsrätten inte påstått att han skulle ha berättat för K.A. eller någon annan om sin avsikt att överföra pengarna, än mindre att han skulle ha fått i uttryckligt uppdrag att göra detta. Det får anses utrett att inget sådant uppdrag hade lämnats. Protokollet över årsstämman i Åhlanders med beslut om att 450 000 kr skulle delas ut till aktieägaren, dvs. Gallito, kan rimligen inte i sig ha föranlett P.R. att tro att han utan särskilt tillstånd fick överföra det beloppet till Erro. Enligt Arbetsdomstolens bedömning har P.R. därmed, särskilt mot bakgrund av det stora beloppet och den uppenbara intressekonflikten, inte haft något som helst fog för att tro att han hade lov att överföra pengarna utan K.A:s och därmed Åhlanders särskilda tillstånd.

P.R. har åsidosatt sina förpliktelser som befullmäktigat ombud för Åhlanders för att gynna ett företag som han eller åtminstone hans familj ägde. Hans agerande har - till skillnad från vad tingsrätten angett - inte riktat sig mot hans arbetsgivare, bolaget. Han kan inte heller anses ha handlat i sin anställning hos bolaget. Både Åhlanders och bolaget stod dock vid denna tid under K.A:s ledning och ingick i den av honom huvudägda Gallitokoncernen. Som projektledare hos bolaget hade P.R. en självständig och ansvarsfull roll och han fungerade i praktiken som platschef för bolagets kontor i Lund. Ett sådant uppdrag förutsätter ett förtroendefullt samarbete med företagsledningen, i detta fall framför allt med K.A. P.R:s förfarande med Åhlanders medel har enligt Arbetsdomstolens mening gjort att K.A. med fog förlorat förtroendet för P.R. och omöjliggjort fortsatt samarbete dem emellan. P.R. har därmed, enligt Arbetsdomstolens mening, genom förfarandet grovt åsidosatt sina åligganden i anställningen hos bolaget på ett sådant sätt att bolaget haft rätt att avskeda honom.

Eftersom redan P.R:s agerande i samband med överföringarna utgjort laga skäl för avskedandet, har Arbetsdomstolen inte anledning att pröva de ytterligare grunder som bolaget anfört till stöd för sin talan.

Slutsats

Arbetsdomstolen har alltså funnit att bolaget haft rätt att avskeda P.R. Han har därför inte rätt till vare sig allmänt eller ekonomiskt skadestånd på grund av avskedandet. P.R:s talan om detta ska således avslås. Tingsrättens domslut ska därmed ändras på så sätt att bolaget bara förpliktas att betala allmänt skadestånd till P.R. med 10 000 kr, med ränta, för sin underlåtenhet att i förväg underrätta honom om avskedandet. Tingsrättens domslut i den delen har inte prövats av Arbetsdomstolen.

Rättegångskostnader

Bolaget har vunnit helt i Arbetsdomstolen och slutligen förlorat vid tingsrätten bara såtillvida att det av P.R. yrkade allmänna skadeståndet för brott mot 30 § anställningsskyddslagen, 20 000 kr, bestämts till 10 000 kr i stället för medgivna 5 000 kr. Det som bolaget har förlorat vid tingsrätten får anses vara av ringa betydelse. P.R. ska därför ersätta bolaget för dess rättegångskostnader, både vid tingsrätten och i Arbetsdomstolen, i den mån de har varit skäligen påkallade.

Bolaget har begärt ersättning för ombudsarvode med 528 035 kr vid tingsrätten (225,85 timmars arbete) och 261 260 kr i Arbetsdomstolen (74,64 timmars arbete). P.R. har som skäligt belopp vitsordat 180...