Case nº B-73-2019 of Arbetsdomstolen, April 01, 2020

• Resolution Date: April 01, 2020
• Issuing Organization: Arbetsdomstolen

REFERAT

C-Rad Imaging AB

mot

K.M.

Överklagade avgörandet: Uppsala tingsrätts dom den 14 juni 2019 i mål nr T 7484-19

Tingsrättens beslut, se bilaga.

Bakgrund

C-Rad Imaging AB (C-Rad) är ett dotterbolag i en koncern som bl.a. bedriver forskning, utveckling, tillverkning och försäljning av lösningar och utrustning inom området avancerad strålterapi.

K.M. anställdes år 2005 i ett av koncernens andra dotterbolag. Våren 2012 blev han projektledare hos C-Rad och i mars 2013 anställdes han som vd för det bolaget. Den 4 september 2013 ansökte C-Rad om patent i USA avseende uppfinningen X-Ray Detector. C-Rad har även ansökt om patent hos den europeiska patentmyndigheten.

K.M. sa upp sig från anställningen hos C-Rad den 29 augusti 2014. Han blev löst från befattningen som vd den 3 september 2014, men var fortsatt anställd hos C-Rad till och med den 29 september 2014.

I september 2014 startade K.M., tillsammans med andra, bolaget Beamocular AB. Han påbörjade en anställning hos bolaget den 1 oktober 2014, var dess vd och även styrelseledamot. Även Beamoculars verksamhet avsåg att utveckla och marknadsföra lösningar inom området avancerad strålterapi. Beamocular ansökte den 2 mars 2015 om patent i USA avseende uppfinningen IRDD. Patentansökan avseende X-Ray Detector i USA blev publik den 5 mars 2015. Ansökan om patent för IRDD har även lämnats in till den europeiska patentmyndigheten.

Den amerikanska patentmyndigheten beviljade C-Rad patent för X-Ray Detector i december 2017, med K.M. och G.N. som angivna uppfinnare. Beamocular beviljades patent i USA för uppfinningen IRDD i januari 2018, med K.M. och M.A. som angivna uppfinnare. Beamocular försattes i konkurs den 8 januari 2018.

C-Rad väckte under år 2017 talan vid Patent- och marknadsdomstolen mot Beamocular om bättre rätt till, enkelt uttryckt, uppfinningen IRDD.

C-Rad väckte i december 2017 även talan mot K.M. och yrkade att han skulle betala allmänt skadestånd till bolaget (det nu till Arbetsdomstolen överklagade målet). C-Rad gjorde gällande att K.M. uppsåtligen eller av oaktsamhet inom ramen för Beamoculars verksamhet hade utnyttjat och/eller röjt företagshemligheter hos C-Rad såvitt avsåg X-Ray Detector, som han fått del av under sin anställning hos C-Rad.

K.M. bestred talan.

Tingsrätten avslog C-Rads talan och förpliktade C-Rad att ersätta K.M. för hans rättegångskostnader vid tingsrätten.

Patent- och marknadsdomstolen fastställde i dom den 26 juli 2019 att C-Rad äger bättre rätt till den eller de uppfinningar som specificeras i den amerikanska patentansökan samt i den europeiska patentansökan avseende IRDD och samtliga patentansökningar och patent dessa må resultera i. Domen har överklagats och målet handläggs för närvarande i Patent- och marknadsöverdomstolen (mål nr PMT 9182-19).

I målet i Arbetsdomstolen är lagen (1990:409) om skydd för företagshemligheter (företagshemlighetslagen) tillämplig. Sedan den 1 juli 2018 gäller i stället lagen (2018:558) om företagshemligheter.

Yrkanden

C-Rad har yrkat att Arbetsdomstolen med ändring av tingsrättens dom ska bifalla bolagets vid tingsrätten förda talan, befria bolaget från skyldigheten att betala K.M:s rättegångskostnader vid tingsrätten och i stället förplikta honom att betala bolagets rättegångskostnader där. C-Rad har yrkat att Arbetsdomstolen i vart fall ska sätta ned rättegångskostnaderna.

K.M. har motsatt sig att tingsrättens dom ändras.

Parterna har yrkat ersättning för rättegångskostnader i Arbetsdomstolen.

Utredningen m.m.

Målet har avgjorts efter huvudförhandling. Arbetsdomstolen har tagit del av ljud- och bildupptagningarna av den muntliga bevisningen vid tingsrätten. Parterna har åberopat samma skriftliga bevisning som vid tingsrätten med följande tillägg. C-Rad har åberopat Patent- och marknadsdomstolens dom den 26 juli 2019 i mål nr PMT 6829-17 och K.M. har åberopat uppspelning av en del av förhöret som hölls med T.T. i det målet.

Parterna har som grund för och till utveckling av sin talan i Arbetsdomstolen i allt väsentligt anfört detsamma som antecknats i tingsrättens dom. C-Rad har dock frånfallit omständigheterna att K.M. utnyttjat och/eller röjt information om att C-Rad patentsökt X-Ray Detector samt om utformningen av patentansökan och när den gjordes.

Domskäl

Tvisten

Den huvudsakliga tvistefrågan avser om K.M. inom ramen för sin anställning och sitt ägande i Beamocular utnyttjat och/eller röjt företagshemlig information tillhörig C-Rad, nämligen såvitt avser

- utformningen av uppfinningen X-Ray Detector, och

- vidareutvecklingen av tekniska lösningar avseende den, de tre särskiljande momenten (särdragen) mellan X-Ray Detector och IRDD.

Parterna är oeniga bl.a. i frågorna

- om utformningen av X-Ray Detector varit företagshemlig information hos C-Rad och därvid bl.a. om uppfinningen X-Ray Detector tillhör C-Rad och om informationen om utformningen av densamma hållits hemlig hos C-Rad,

- om vidareutvecklingen av X-Ray Detector på tre områden varit företagshemligheter hos C-Rad, och därvid bl.a. om informationen varit företagsspecifik för C-Rad och om den hållits hemlig hos C-Rad, samt därutöver om den information som funnits hos C-Rad har en motsvarighet i särdragen hos IRDD,

- om K.M. har utnyttjat och/eller röjt företagshemlig information hos C-Rad med följd att Beamocular kunnat utveckla och patentsöka IRDD, och

- i så fall om K.M. insett eller bort ha insett att han inte fick avslöja informationen i fråga.

Därutöver är det tvistigt om K.M. röjt företagshemlig information i Patent- och marknadsdomstolens mål nr PMT 6829-17.

För det fall det är visat att K.M. utnyttjat och/eller röjt företagshemlig information tillhörig C-Rad efter att anställningen hos C-Rad upphört är det tvistigt om det föreligger synnerliga skäl för att K.M. ska hållas skadeståndsskyldig och skadeståndsbeloppets storlek.

Rättsliga utgångspunkter

Med företagshemlighet avses enligt 1 § företagshemlighetslagen sådan information om affärs- eller driftförhållanden i en näringsidkares rörelse som näringsidkaren håller hemlig och vars röjande är ägnat att medföra skada för honom i konkurrenshänseende. Begreppet information omfattar både sådana uppgifter som har dokumenterats i någon form och enskilda personers kännedom om ett visst förhållande, även om det inte har dokumenterats på något särskilt sätt (1 § andra stycket).

Av förarbetena till företagshemlighetslagen (prop. 1987/88:155 s. 35 f.) framgår bl.a. följande. Kravet att näringsidkaren håller informationen hemlig innebär att näringsidkaren ska ha ambitionen att behålla informationen inom den krets där den är känd. Informationen får inte vara tillgänglig för envar som kan ha ett intresse av att ta del av den. Inom ett företag kan information vara hemlig, om den inte får yppas till andra än de anställda som behöver den för att fullgöra sitt arbete. I ett mindre företag kan detta innebära att alla inom företaget känner till hemligheten. I ett större företag kan informationen vara känd inom en eller flera avdelningar, men likväl vara hemlig. Informationen kan hållas hemlig även om den är tillgänglig utanför det egna företaget, t.ex. om den sprids mellan företag vid organiserat samarbete, licensgivning eller legotillverkning. Det krävs dock att spridningen inte är allmän och okontrollerad. För att informationen ska anses hemlig får den inte spridas utanför en krets som åtminstone i princip är identifierbar och sluten.

Det krävs en viss aktivitet av näringsidkaren för att hålla informationen hemlig, men något formkrav har inte uppställts. En innehavare kan anses ha hållit informationen hemlig om näringsidkaren haft befogad anledning att utgå från att detta stått klart för t.ex. en samarbetspartner (se NJA 1998 s. 633).

Av förarbetena till företagshemlighetslagen (prop. 1987/88:155 s. 12) anges vidare följande om bl.a. projekt och idéer hos en näringsidkare. Information om en produkt eller vara som näringsidkaren ännu inte har introducerat på marknaden är ett exempel på vad som ryms i begreppet företagshemlighet. Men hit hör också information om tekniska landvinningar, produktionserfarenheter och liknande samt uppgifter av kommersiell art om administration, planering, försäljning, finansiering m. m. Även information om idéer och projekt bör kunna betraktas som företagshemlighet, om det är viktigt att utvecklingsarbetet hålls hemligt.

För att en arbetstagare ska bli skadeståndsskyldig enligt 7 § företagshemlighetslagen krävs dels att arbetstagaren uppsåtligen eller av oaktsamhet har utnyttjat eller röjt en företagshemlighet hos arbetsgivaren, dels att han eller hon har fått del av företagshemligheten i sin anställning under sådana förhållanden att han eller hon insåg eller borde ha insett att han eller hon inte fick avslöja den. Om angreppet på företagshemligheten har skett efter att anställningen upphört krävs dessutom att det föreligger synnerliga skäl för att ålägga skadeståndsskyldighet.

Var utformningen av X-Ray Detector företagshemlig information hos

C-Rad?

Mellan parterna är tvistigt om uppfinningen X-Ray Detector tillhört C-Rad och om informationen om utformningen av X-Ray Detector var företagshemlig information hos C-Rad. Enligt C-Rad var utformningen av X-Ray Detector en företagshemlighet hos C-Rad oavsett om K.M. överlåtit uppfinningen till C-Rad eller inte.

Genom handlingen med rubriken Declaration and assignment for patent application, undertecknad den 3 september 2013, får anses visat att K.M. överlåtit rättigheterna till uppfinningen X-Ray Detector till C-Rad. Informationen om utformningen av X-Ray Detector har i vart fall därmed tillhört C-Rad. Frågan är då om informationen varit en företagshemlighet hos C-Rad.

X-Ray Detector patentsöktes i USA av C-Rad den 4 september 2013 och ansökan blev offentlig den 5 mars 2015. Ansökan om patent för X-Ray Detector har även lämnats in till den europeiska patentmyndigheten. Enligt Arbetsdomstolens mening är information i en ännu inte offentlig patentansökan av sådan karaktär att den normalt utgör en...