Case nº T 5342-18 of Supreme Court (Sweden), June 05, 2019

• Resolution Date: June 05, 2019
• Issuing Organization: Supreme Court (Sweden)

REFERAT

Stockholms tingsrätt

Östermalms Teknisk Bilservice AB:s konkursbo förde vid Stockholms tingsrätt den talan mot J.H. och G.K. som framgår av tingsrättens dom.

Tingsrätten (rådmannen Jonas Härkönen) anförde i dom den 15 mars 2018 bl.a. följande.

Bakgrund

- - -

Östermalms Teknisk Bilservice AB (konkursbolaget) försattes den 28 september 2016 i konkurs vid Stockholms tingsrätt, efter egen ansökan inkommen samma dag. Ställföreträdare för konkursbolaget är M.S. - - -

M.S. har även en enskild firma vid namn Östermalms Teknisk Bilservice. Genom sin enskilda firma hyrde M.S. genom hyresavtal lokaler i en fastighet med adress på Sandhamnsgatan 36, på Gärdet i Stockholm. Fastigheten ägs av J.H. och G.K. (tillsammans svarandena) och fastighetsförvaltare är Primula Byggnads AB (Primula). Svarandena har, genom fastighetsförvaltaren, till M.S:s enskilda firma ställt ut hyresavier avseende lokalerna. Konkursbolaget har inte haft något hyresavtal med svarandena.

J.H. och G.K. har, i egenskap av fastighetsägare, mottagit betalningar från konkursbolaget enligt följande.

40 000 kr den 25 juli 2016

15 000 kr den 4 augusti 2016

25 000 kr den 15 augusti 2016

10 000 kr den 16 augusti 2016

10 000 kr den 30 augusti 2016

Betalningarna har skett till svarandenas gemensamma bankgirokonto. Betalningarna har gjorts med angivande av de OCR-nummer som framgått av utställda hyresavier, men med andra belopp och på andra datum än de som angetts på avierna. Samtliga ovannämnda betalningar har gjorts inom tre månader före fristdagen, det vill säga före den 28 september 2016.

yrkanden och inställning

Östermalms Teknisk Bilservice AB:s konkursbo (konkursboet) har yrkat att svarandena ska förpliktas att solidariskt till konkursboet betala 100 000 kr jämte ränta - - -.

Svarandena har bestritt konkursboets yrkande.

Grunder

Konkursboet

Återvinningsregeln i 4 kap. 10 § första stycket konkurslagen (1987:672) är tillämplig på de betalningar som konkursbolaget gjort till svarandena den 25 juli 2016 respektive den 4, 15, 16 och 30 augusti samma år.

Betalningar av en skuld har skett till svarandena. Betalningarna har skett senare än tre månader före fristdagen och med ett sammanlagt belopp som avsevärt försämrat konkursbolagets ekonomiska ställning. De har inte varit ordinära och de har varit till nackdel för konkursbolagets borgenärer.

Svarandena

Betalningarna är att betrakta som ordinära och de har inte avsevärt försämrat konkursbolagets ekonomiska ställning. Det ska därvid beaktas att betalningarna har skett i fem mindre delbelopp och har avsett ersättning för nyttjande av lokaler. Betalningen har inte försämrat övriga borgenärers möjlighet att få betalt.

Utveckling av talan

- - -

Domskäl

Tingsrätten har att pröva huruvida förutsättningar för återvinning enligt bestämmelserna i 4 kap. 10 § föreligger.

Betalningarna har inte varit ordinära

Huruvida en betalning varit ordinär ska bestämmas objektivt, med hänsyn taget till samtliga relevanta omständigheter. Huruvida borgenären misstänkt att gäldenären var insolvent saknar i princip betydelse för bedömningen. I regel är bland andra hyresbetalningar att anse som ordinära betalningar. Även betalningar i efterhand, efter förfallodatumet, kan vara att anse som ordinära, i de fall det mellan gäldenär och borgenär utbildats ett partsbruk som innebär att borgenären över tiden accepterat betalningsdröjsmålen (NJA 1998 s. 759).

I målet har svarandena gjort gällande att betalningarna ska anses vara ordinära, då de avsett hyresbetalningar. Vidare har svarandena gjort gällande att det mellan parterna utarbetats ett mönster, innebärande att konkursbolaget i regel betalat hyra i efterhand och med mindre, jämna belopp. Mot detta har konkursboet invänt att betalningarna inte kan anses avse hyra, eftersom konkursbolagets betalningar inte grundat sig på något hyres- eller avtalsförhållande. Vidare har konkursboet anfört att de inte kan anses ordinära, då de skett i form av delbetalningar och på andra datum än förfallodatumen.

I målet är det ostridigt att konkursbolaget saknat hyresavtal med svarandena - - -. Konkursbolagets betalningar har således inte grundat sig på något ordinärt hyresförhållande och redan på den grunden kan betalningarna inte heller anses ha varit ordinära. Vidare framgår - - - att det varit vanligt förekommande att hyresbetalningarna skett med eftersläpning och med annat belopp än aviserade belopp, samt att detta förorsakat frekventa kontakter med hyresgästen. I ljuset av detta synes det inte ha utarbetats något partsbruk innebärande att borgenären accepterat en ordning i vilken gäldenären betalat med eftersläpning och med andra belopp än de aviserade (jfr NJA 1989 s. 3). Med hänsyn till det sagda får det anses utrett att betalningarna inte varit ordinära.

Beloppet har avsevärt försämrat konkursbolagets ekonomiska ställning

Konkursboet har gjort gällande att de enskilda betalningarna ska ses i ett sammanhang, som en betalning uppgående till 100 000 kr, erlagd i delposter. Vidare har konkursboet gjort gällande att de sammantagna betalningarna ska sättas i relation till behållningen i boet, så som den framgått av konkursbouppteckningen, det vill säga till 122 600 kr. Svarandena har gjort gällande att varje betalning ska ses för sig och att de ska sättas i relation till konkursbolagets tillgångar såsom de angivits i den preliminära balansrapporten som bilagts förvaltarberättelsen, det vill säga till 469 972 kr.

Vid bedömningen av huruvida en betalning avsevärt försämrat en konkursgäldenärs ekonomiska ställning, ska samtliga de icke ordinära betalningar som gjorts till en och samma borgenär under tremånadersfristen räknas samman (NJA 1996 s. 282, NJA 2008 s. 1208 samt Hans Renman, Återvinning enligt 4 kap. konkurslagen, s. 181, 2 uppl., 2013). Således ska samtliga de i målet aktuella betalningarna räknas samman. Av HD:s avgörande i NJA 2008 s. 1208 framgår att en betalning ska anses ha försämrat en konkursgäldenärs ekonomiska ställning om betalningen överstigit tio procent av konkursgäldenärens tillgångar vid betalningstillfället. Vägledning för storleken på konkursgäldenärens tillgångar ska sökas i konkursbouppteckningen, och den part som gör gällande att konkursgäldenärens tillgångar varit andra än de som framgår av bouppteckningen har att styrka detta. I målet är ostridigt att det av konkursbouppteckningen framgår att tillgångarna i konkursbolaget uppgått till 122 600 kr. Den preliminära balansrapport för räkenskapsåret 2015-09-01 - 2016-12-31 som åberopats av svarandena och som visar ett prelimärt bokföringsmässigt värde om knappa 500 000 kr kan inte anses utgöra tillräcklig bevisning för att visa att tillgångarna överstigit det i konkursbouppteckningen angivna värdet. - - -. Det är således utrett att de aktuella betalningarna avsevärt försämrat konkursbolagets ekonomiska ställning.

Till det sagda kan tilläggas att även om tillgångarna bedömts ha ett värde på omkring 500 000 kr så har betalningarna om sammanlagt 100 000 kr likväl överstigit tio procent av konkursbolagets tillgångar.

Betalningarna varit till nackdel för övriga borgenärer

Vid bestämmandet av huruvida en betalning medfört nackdel för annan borgenär i konkursen, ska det faktiska händelseförloppet jämföras med en hypotetisk konkurs precis innan betalningen (se Hans Renman, a.a, s. 70 f.). Det får anses utrett att vid en hypotetisk konkurs den 25 juli 2016 - vid tiden...