Case nº B-116-2016 of Arbetsdomstolen, May 16, 2018

• Resolution Date: May 16, 2018
• Issuing Organization: Arbetsdomstolen

REFERAT

Handen Assistans AB, S.F. Dödsboet efter J-E.J., K.O och M.P.

mot

Västgöta Assistans AB.

Överklagade avgörandet: Borås tingsrätts dom den 18 oktober 2016 i mål nr T 1989-12 och T 3049-12

Tingsrättens dom, se bilaga.

Handen Assistans AB (Handen), S.F., dödsboet efter J-E.J., K.O., och M.P. (klagandena) har överklagat domen och yrkat att Arbetsdomstolen med ändring tingsrättens dom, punkterna 3-6, ska avslå Västgöta Assistans AB:s (Västgöta) vid tingsrätten förda talan samt förplikta Västgöta att ersätta klagandena för deras rättegångskostnader avseende punkterna 3-6 med vid tingsrätten, som yrkandet slutligen bestämts, inklusive mervärdesskatt.

Handen har även yrkat att Arbetsdomstolen, oavsett utgången i målet i övrigt, med ändring av punkten 6 i tingsrättens dom ska undanröja Handens skyldighet att ersätta rättegångskostnader avseende punkterna 1 och 2 samt i stället förplikta Västgöta att ersätta Handen för dess rättegångskostnader vid tingsrätten med, som yrkandet slutligen bestämts, inklusive mervärdesskatt.

Västgöta har yrkat att Arbetsdomstolen ska avvisa Handens ändringsyrkande såvitt avser det först i Arbetsdomstolen tillagda yrkandet om mervärdesskatt på rättegångskostnaderna vid tingsrätten samt har i övrigt bestritt ändringsyrkandet.

Parterna har yrkat ersättning för sina rättegångskostnader i Arbetsdomstolen.

Målet har avgjorts efter huvudförhandling. Vid denna har ljud- och bildupptagningarna av den muntliga bevisningen som åberopades vid tingsrätten spelats upp. Parterna har åberopat skriftlig bevisning.

Parterna har till utveckling av sin talan, i de delar som Arbetsdomstolen har att pröva, anfört i allt väsentligt detsamma som finns antecknat i tingsrättens dom.

Domskäl

Bakgrund och tvisten

Västgöta och Handen bedriver verksamhet som anordnare av personlig assistans. Verksamheten innefattar i korthet att bolagen sluter avtal med brukare, dvs. personer som t.ex. på grund av funktionsnedsättning erhåller assistansersättning av Försäkringskassan eller av sin kommun. Avtalen med brukarna - de s.k. brukaravtalen - innebär att bolagen anställer och avlönar personliga assistenter till brukarna, vilka ofta är brukarnas familjemedlemmar, mot att bolagen får assistansersättningen.

Västgöta bildades år 2010 och ägdes med 50 procent vardera av J-E.J. och M.B. J-E.J. var anställd hos Västgöta och ordförande i bolagets styrelse. M.B. var dess verkställande direktör. J-E.J:s dotter, S.F., anställdes hos Västgöta under 2011 och var ledamot i bolagets styrelse. Under viss tid var hon även verkställande direktör för Västgöta. M.P. var anställd som arbetsledare hos Västgöta. K.O. var anställd som personlig assistent åt sin fru, K.Od., som var brukare hos Västgöta.

Under år 2011 uppstod konflikter i Västgötas ledning, huvudsakligen mellan ägarna. Under hösten 2011 inleddes därför diskussioner bl.a. om att M.B. skulle sälja sitt aktieinnehav.

S.F., M.P. och J-E.J. sade upp sig från sina anställningar hos Västgöta under januari 2012. Deras sista anställningsdagar var den 9, 10, respektive 22 februari 2012. K.O:s anställning avslutades den 29 februari 2012 i samband med att hans frus brukaravtal med Västgöta upphörde.

K.O. och M.P. köpte aktierna i Handen tillsammans med en annan anställd och brukare hos Västgöta, S.P., genom ett aktieöverlåtelseavtal som undertecknades den 8 februari 2012.

K.Od. och S.P. sade upp sina brukaravtal med Västgöta i slutet på januari 2012. Ytterligare 17 brukare sade upp avtalen med Västgöta för att i stället i februari 2012 anlita Handen. Västgöta har därutöver gjort gällande att ytterligare en brukare, S.I., sagt upp brukaravtalet med Västgöta den 19 mars 2012 för att i stället anlita Handen samt att Handen under den aktuella tidsperioden blivit assistansanordnare för ytterligare tre brukare som tidigare anlitat eller haft för avsikt att anlita Västgöta.

S.F., J-E.J., K.O. och M.P. (arbetstagarna) har, sedan de avslutat sina anställningar hos Västgöta, anställts hos Handen.

Tvisten i Arbetsdomstolen rör frågan om arbetstagarna under anställningstiden hos Västgöta brutit mot lojalitetsplikten i sina anställningsavtal och om de under eller efter sina anställningar där har gjort sig skyldiga till brott mot företagshemlighetslagen samt om de i så fall är skadeståndsskyldiga gentemot Västgöta och med vilka belopp. Det är också tvistigt om Handen är skadeståndsskyldigt mot Västgöta på grund av brott mot företagshemlighetslagen. Det är vidare tvistigt hur rättegångskostnaderna vid tingsrätten ska fördelas.

Brott mot lagen om företagshemligheter

Vad gäller brott mot företagshemlighetslagen har Västgöta sammanfattningsvis gjort gällande att arbetstagarna haft tillgång till och obehörigen röjt eller utnyttjat samt att Handen utnyttjat Västgötas företagshemligheter som funnits i följande material.

- Brukarlistor med information om de enskilda brukarna hos Västgöta och det antal assistanstimmar de beviljats (brukarlistorna),

- en förteckning med information om samtliga anställda hos Västgöta (medarbetarlistan), samt

- en beskrivning av verksamheten m.m. som ingår i Västgötas tillståndsansökan till Socialstyrelsen.

Med företagshemlighet avses sådan information om affärs- och driftsförhållanden i en näringsidkares rörelse som näringsidkaren håller hemlig och vars röjande är ägnat att medföra skada för honom i konkurrenshänseende (1 § företagshemlighetslagen). Kravet på att näringsidkaren ska hålla informationen hemlig kan vara uppfyllt om informationen är känd av flera men den får inte vara tillgänglig för alla som kan ha intresse av att ta del av den (se prop. 1987/88:155 s. 35). Av detta följer att information som framgår av allmänna handlingar, som är offentliga, inte kan utgöra företagshemligheter.

Arbetsdomstolen anser, av samma skäl som tingsrätten, att brukarlistorna och medarbetarlistan har utgjort Västgötas företagshemligheter.

När det gäller "mallar för tidrapporter, återrapporteringskort, fullmakter m.m." har tingsrätten funnit att dessa inte utgör företagshemligheter. Västgöta har inte i Arbetsdomstolen gjort gällande att dessa utgör företagshemligheter men har vidhållit att arbetstagarna röjt dessa uppgifter och därvid gjort gällande att detta inneburit brott mot lojalitetsplikten.

Västgöta har vidare gjort gällande att "beskrivningen av verksamheten som den framgår av ansökan till Socialstyrelsen" är företagshemligt material. Beträffande innehållet i ansökan har Västgöta särskilt pekat på följande dokument. "Översikt dokument/bilagor", mall för brukaravtal, mall för fullmakt, lista över myndigheter och organisationer som Västgöta samverkar med benämnd "Kontakter med myndigheter", ett dokument benämnt "Förhållningssätt & Bemötande", en checklista för första besök hos ny brukare samt en verksamhetsbeskrivning.

Vad gäller Västgötas tillståndsansökan till Socialstyrelsen har klagandena anfört att ansökan i sin helhet är en allmän och offentlig handling som inte kan innehålla några företagshemligheter. Västgöta har mot detta invänt att den information i ansökan, som Västgöta påstått är företagshemlig, beskrivningen av verksamheten m.m., utgörs av sådana uppgifter om Västgötas affärs- och driftsförhållanden som, enligt 30 kap. 23 § första stycket punkten 1 offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) jämförd med 9 § första stycket offentlighets- och sekretessförordningen (2009:641) och punkten 133 i bilagan till förordningen, omfattas av sekretess hos Socialstyrelsen och därför kan vara företagshemligheter, trots att ansökan är en allmän handling.

Arbetsdomstolen gör följande bedömning.

Av utredningen framgår att Västgötas tillståndsansökan gavs in till Socialstyrelsen redan i mars 2011. Bestämmelsen i punkten 133 i bilagan till offentlighets- och sekretessförordningen, som föreskriver sekretess vid Socialstyrelsens tillståndsgivning enligt bl.a. lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, trädde dock i kraft först den 1 januari 2012, se förordningen (2011:1479) om ändring i offentlighets- och sekretessförordningen. Dessförinnan fanns ingen motsvarande sekretessreglering. Genom att tillståndsansökan gavs in till Socialstyrelsen i mars 2011 blev den således en allmän och offentlig handling som vem som helst kunde ta del av till den 1 januari 2012. Därmed har Västgöta inte hållit informationen i ansökan hemlig. Den informationen utgör därför inte företagshemligheter.

Har klagandena angripit Västgötas företagshemligheter?

För att arbetstagarna ska hållas ansvariga för brott mot företagshemlighetslagen krävs att de uppsåtligen eller av oaktsamhet utnyttjat eller röjt någon av de aktuella företagshemligheterna hos Västgöta, dvs. brukarlistorna eller medarbetarlistan, och att de har fått del av denna företagshemlighet i sina anställningar under sådana förhållanden att de insåg eller borde ha insett att de inte fick avslöja den. För det fall angreppet skett sedan deras anställningsförhållanden avslutats krävs dessutom att det finns synnerliga skäl att ålägga dem skadeståndsskyldighet (7 § företagshemlighetslagen).

För att Handen ska vara skadeståndsskyldigt krävs att bolaget uppsåtligen eller av oaktsamhet utnyttjat företagshemligheter som har angripits enligt företagshemlighetslagen och att Handen insett eller borde ha insett detta (8 § företagshemlighetslagen). Det krävs således att arbetstagarna genom sin hantering av informationen först brutit mot företagshemlighetslagen och att Handen varit i ond tro om detta.

Arbetsdomstolen gör följande bedömning.

När det gäller medarbetarlistan, som S.F. i september 2011 skickade till sin egen e-postadress, har hon förklarat att hon gjorde det för att på ett enkelt sätt få tillgång till de anställdas kontaktuppgifter m.m. under kvällar och helger då hon hade ansvar för att ordna korttidsvikarier och andra personalfrågor. Enligt Arbetsdomstolens mening är S.F:s förklaring trovärdig.

Det är således inte utrett att S.F. mejlade medarbetarlistan i något illegitimt syfte.

Västgöta har även gjort gällande att...