Case nº A-152-2017 of Arbetsdomstolen, March 06, 2019

Defense:2019-15
Resolution Date:March 06, 2019
Issuing Organization:Arbetsdomstolen
SUMMARY

Fråga om det funnits laga grund för avskedande av en generaldirektör. Tvisten har rört om generaldirektören gjort sig skyldig till vårdslöshet med hemlig uppgift, om hennes agerande, även om handlandet inte utgjort straffbar gärning, varit sådant att skäl för avskedande funnits, om de faktiska omständigheterna får läggas till grund för bedömningen om avskedandet varit lagligen grundat, om staten... (see full summary)

 
FREE EXCERPT

REFERAT

Sveriges Ingenjörer

mot

Staten genom Arbetsgivarverket.

Innehållsförteckning, uteslutes här.

Bakgrund

Mellan staten och Sveriges Ingenjörer (förbundet) gäller kollektivavtal. M.Å. är medlem i förbundet.

Under år 2014 hade Transportstyrelsen fattat beslut om upphandling av ny driftleverantör av myndighetens it-system. M.Å. tillträdde som generaldirektör och chef för Transportstyrelsen den 1 mars 2015. I april 2015 undertecknade hon för Transportstyrelsens räkning avtal mellan Transportstyrelsen och IBM Svenska AB (IBM) om att IBM, med enligt i särskild bilaga godkända underleverantörer, skulle bli ny leverantör av myndighetens it-drift.

M.Å. fattade, under perioden maj-september 2015, fyra så kallade avstegsbeslut. Det andra avstegsbeslutet, undertecknat i juli 2015, har följande rubrik. "Beslut om avsteg från gällande lagstiftning och Transportstyrelsens riktlinjer för åtkomst till system och servrar inför övertagande av drift enligt avtalad startdag". Beslutet avsåg avsteg från krav på säkerhetsprövning. Med anledning av beslutet tilldelades i augusti 2015 bl.a. två lagringstekniker i Tjeckien viss behörighet i it-systemen.

Efter tillsyn av Säkerhetspolisen inleddes en förundersökning i januari 2016 och M.Å. delgavs misstanke om brott i januari 2017. Hon entledigades i samband därmed från anställningen som generaldirektör för Transportstyrelen och fick i stället en anställning som generaldirektör i Regeringskansliet.

M.Å. undertecknade i juni 2017 ett strafföreläggande gällande vårdslöshet med hemlig uppgift enligt 19 kap. 9 § brottsbalken. Gärningsbeskrivningen omfattade avstegsbeslut som hon fattat.

Statens ansvarsnämnd beslutade den 28 september 2017 att avskeda M.Å. från anställningen som generaldirektör i Regeringskansliet.

Mellan parterna har tvist uppkommit om avskedandet varit lagligen grundat.

Mellan parterna är tvistigt

- om M.Å. har gjort sig skyldig till vårdslöshet med hemlig uppgift, närmare bestämt om hon av grov oaktsamhet röjt hemliga uppgifter i form av uppgifter om kvalificerade skyddsidentiteter,

- om hennes agerande, även om handlandet inte utgjort straffbar gärning, varit sådant att skäl för avskedande funnits,

- om de faktiska omständigheterna får läggas till grund för bedömningen om avskedandet varit lagligen grundat,

- om staten agerat i strid med tvåmånadersregeln, och

- om staten varit förhindrad att avskeda M.Å. dels då den redan vidtagit en arbetsrättslig åtgärd genom att, innan hon avskedades, avsluta hennes anställning som generaldirektör för Transportstyrelsen och i stället anställa henne som generaldirektör i Regeringskansliet, dels eftersom det agerande som lagts henne till last avser ett agerande i hennes tidigare anställning som generaldirektör för Transportstyrelsen och inte i den anställning hon avskedats från.

Förbundet och staten, genom Regeringskansliet, har tvisteförhandlat utan att kunna enas.

Säkerhetsskyddslagstiftningen m.m.

Säkerhetsskyddslagen och säkerhetsskyddsförordningen

Säkerhetsskyddslagen (1996:627) kommer ersättas av en ny lag, säkerhetsskyddslagen (2018:585) som träder i kraft den 1 april 2019. Under i målet aktuell period gällde således 1996 års säkerhetsskyddslag.

Av säkerhetsskyddslagen (1996:627) och säkerhetsskyddsförordningen (1996:633) framgår bl.a. följande.

Med säkerhetsskydd avses enligt 6 § säkerhetsskyddslagen bl.a. skydd av uppgifter som omfattas av sekretess enligt offentlighets- och sekretesslagen och som rör rikets säkerhet (hemlig uppgift enligt 4 § säkerhetsskyddsförordningen). Säkerhetsskyddet ska förebygga bl.a. att sådana hemliga uppgifter obehörigen röjs, ändras eller förstörs (informationssäkerhet) samt att personer som inte är pålitliga från säkerhetssynpunkt deltar i verksamhet som har betydelse för rikets säkerhet (säkerhetsprövning), se 7 § säkerhetsskyddslagen.

Myndigheter som säkerhetsskyddsförordningen gäller för ska, enligt 5 § säkerhetsskyddsförordningen, undersöka vilka uppgifter i verksamheten som ska hållas hemliga med hänsyn till rikets säkerhet. Resultatet av undersökningen (säkerhetsanalys) ska dokumenteras. Myndighetens säkerhetsskyddschef utövar kontroll över säkerhetsskyddet och ska vara direkt underställd myndighetschefen, se 6 § förordningen.

När staten avser att begära in anbud eller träffa avtal om upphandling där det förekommer uppgifter som med hänsyn till rikets säkerhet omfattas av sekretess, ska staten enligt 8 § säkerhetsskyddslagen träffa ett skriftligt avtal (säkerhetsskyddsavtal) med anbudsgivaren eller leverantören om det säkerhetsskydd som behövs i det särskilda fallet. Anbudsgivarens eller leverantörens skyldigheter enligt lagen kan inte göras mindre långtgående genom villkoren i säkerhetsskyddsavtalet.

Säkerhetsprövning ska, enligt 11 § säkerhetsskyddslagen, göras innan en person genom anställning eller på något annat sätt deltar i verksamhet som har betydelse för rikets säkerhet. Prövningen ska klarlägga om personen kan antas vara lojal mot de intressen som skyddas i lagen och i övrigt pålitlig från säkerhetssynpunkt.

I 7 § säkerhetsskyddsförordningen anges att, om inte något annat följer av bestämmelser i lag, endast den är behörig att ta del av hemliga uppgifter som bedöms pålitlig från säkerhetssynpunkt, har tillräckliga kunskaper om säkerhetsskydd och behöver uppgifterna för sitt arbete i den verksamhet där de hemliga uppgifterna förekommer. Vidare anges i 14 § i förordningen att säkerhetsprövning ska grundas på den personliga kännedom som finns om den som prövningen gäller, på uppgifter som framgår av betyg, intyg och referenser och i förekommande fall på det som har kommit fram vid registerkontroll och särskild personutredning samt att därutöver ska identitetskontroll göras, om det inte är obehövligt.

Säkerhetsprövningen ska, enligt 11 § andra stycket säkerhetsskyddslagen, omfatta registerkontroll och särskild personutredning under de förutsättningar som närmare anges i lagen.

Med registerkontroll avses, enligt 12 §, att uppgifter hämtas från ett register som omfattas av lagen (1998:620) om belastningsregister, lagen (1998:621) om misstankeregister eller lagen (2010:362) om polisens allmänna spaningsregister samt att uppgifter som behandlas med stöd av lagen (2018:1693) om polisens behandling av personuppgifter inom brottsdatalagens område hämtas.

Av 13 § säkerhetsskyddslagen följer att registerkontroll ska göras om deltagandet i verksamheten har placerats i säkerhetsklass och av 18 § samma lag följer att särskild personutredning ska göras om deltagandet i verksamheten har placerats i säkerhetsklass 1 eller 2.

Tranportstyrelsen är en sådan myndighet som enligt 19 § säkerhetsskyddsförordningen beslutar om placering i säkerhetsklass 2 och 3 och om registerkontroll i fråga om den egna verksamheten samt om registerkontroll när det gäller anställning eller uppdrag hos anbudsgivare eller leverantör som myndigheten ingått säkerhetskyddsavtal med.

Ytterligare bestämmelser finns i Säkerhetspolisens föreskrifter och allmänna råd om säkerhetsskydd, PMFS 2015:3, vilka utkom från trycket den 23 april 2015.

Lagen om kvalificerade skyddsidentiteter

Med kvalificerad skyddsidentitet förstås, enligt 1 § lagen (2006:939) om kvalificerade skyddsidentiteter, en särskilt beslutad skyddsidentitet som består av andra personuppgifter än de verkliga och som har förts in i statliga register eller i handlingar som har utfärdats av statliga myndigheter.

Ett beslut om kvalificerad skyddsidentitet får, enligt 2 § lagen om kvalificerade skyddsidentiteter, endast avse

  1. en polisman med uppgift att delta i spanings- eller utredningsverksamhet som gäller allvarlig brottslighet eller verksamhet för att förebygga sådan brottslighet,

  2. en annan tjänsteman som är anställd vid Säkerhetspolisen med uppgift att delta i verksamhet som avses i 1, eller

  3. en tjänsteman som är anställd vid Försvarsmakten med uppgift att, i verksamhet enligt lagen (2000:130) om försvarsunderrättelseverksamhet, delta i sådant inhämtande av underrättelser som sker med särskilda metoder.

    I ett beslut om kvalificerad skyddsidentitet får det förordnas att Transportstyrelsen ska utfärda körkort i den kvalificerade skyddsidentitetens namn, se 4 § lagen om kvalificerade skyddsidentiteter. Av 7 § i samma lag följer att ett beslut om kvalificerad skyddsidentitet ska verkställas på ett sådant sätt att det inte framgår att det är fråga om en skyddsidentitet.

    Yrkanden och inställning

    Förbundet har yrkat att Arbetsdomstolen ska

    1. ogiltigförklara avskedandet av M.Å., och

    2. förplikta staten att till M.Å. betala allmänt skadestånd med 300 000 kr.

      Förbundet har, i andra hand, yrkat att Arbetsdomstolen ska förplikta staten att till M.Å. betala

    3. allmänt skadestånd med 200 000 kr, och

    4. lön, alternativt ekonomiskt skadestånd, med 7 575 kr för tiden den 28-30 september 2017, med 115 200 kr per månad för tiden den 1 oktober 2017-31 november 2018 och med 49 236 kr för tiden den 1 december 2018 till och med dag för huvudförhandling i målet.

      Förbundet har yrkat ränta enligt 6 § räntelagen på de allmänna skadestånden från dagen för delgivning av stämning, den 19 december 2017, och på lönebeloppen från den 25:e i varje månad, allt till dess betalning sker.

      Förbundet har förbehållit sig rätten att återkomma med ytterligare löne- eller skadeståndsanspråk för tid efter huvudförhandlingen.

      Staten har bestritt käromålet. Staten har inte vitsordat något belopp såvitt avser allmänt skadestånd, men vitsordat det belopp som förbundet yrkat i form av lön, alternativt ekonomiskt skadestånd, samt sättet för ränteberäkningen. Staten har anfört att den inte har någon erinran mot förbehållet.

      Parterna har yrkat ersättning för rättegångskostnader.

      Förbundet

      Sammanfattning av grunderna för talan

      M.Å. har avskedats från sin anställning som generaldirektör i Regeringskansliet. Staten gjorde vid avskedandetidpunkten gällande att hon lagförts för brottet vårdslöshet med hemlig uppgift, enligt 19 kap. 9 § brottsbalken, för visst handlande i sin anställning som generaldirektör...

To continue reading

REQUEST YOUR TRIAL