Case nº A-69-2015 of Arbetsdomstolen, December 14, 2016

• Resolution Date: December 14, 2016
• Issuing Organization: Arbetsdomstolen

REFERAT

Parter:

Sveriges Byggindustrier; Svenska Byggnadsarbetareförbundet

Nr 75

Sveriges Byggindustrier

mot

Svenska Byggnadsarbetareförbundet.

Bakgrund

Mellan Sveriges Byggindustrier (BI) och Svenska Byggnadsarbetareförbundet (förbundet) gäller kollektivavtal, byggavtalet.

JM Stombyggnad AB och JM Inredning i Stockholm AB (bolagen) är medlemmar i BI. Hos dessa bolag fanns år 2013 ett antal arbetstagare, som var medlemmar i förbundet, som var lagbasar och fackliga förtroendemän.

En lagbas som är utsedd till facklig förtroendeman hade vid den aktuella tidpunkten möjlighet att på betald arbetstid genomgå vissa utbildningar, som parterna kommit överens om. Region Byggnads Stockholm-Gotland (regionen) avsåg att genomföra en lagbaskonferens den 14-15 november 2013. Denna ingick inte i det överenskomna utbildningspaketet. Lagbasar tillika fackliga förtroendemän, hos bl.a. JM Stombyggnad AB och JM Inredning i Stockholm AB, inbjöds till konferensen. BI Öst rekommenderade sina medlemsföretag att bevilja ledighet, men utan betalning. De två bolagen förklarade för regionen att de avsåg att följa den rekommendationen.

Konferensen genomfördes som planerat. De fyra huvudsakliga programpunkterna på konferensen var hantering av frågor enligt 38-40 §§ medbestämmandelagen, ordning och reda utifrån ett nordiskt perspektiv, lönemodeller samt lönesystem inom byggsektorn.

Efter att konferensen hade genomförts lade förbundet, den 22 november 2013, tolkningsföreträde enligt 9 § förtroendemannalagen om att angivna arbetstagare hos bolagen hade rätt till betald ledighet för sitt deltagande i konferensen.

Hos JM Stombyggnad AB avsåg tolkningsföreträdet följande personer: B.A., B.E., E.A., E.L., G.S., G.W., G.H., J.M., J.S., K.A., L.J., L.N., N.B. och S.K.

Hos JM Inredning i Stockholm AB avsåg tolkningsföreträdet följande personer: A.P., F.F., K.J., P.K., P.B., R.A. och S.T.

E.A., G.H. och S.K. hade dock inte deltagit i konferensen, utan hade arbetat. E.L. och G.W. hade deltagit enbart en dag och hade arbetat den andra dagen. P.B. var långtidssjukskriven och hade inte deltagit. L.N. var inte längre anställd hos JM Stombyggnad AB vid den aktuella tidpunkten. K.A. var rätteligen anställd hos JM Inredning i Stockholm AB.

Tvist har uppstått mellan parterna om deltagande i lagbaskonferensen berättigade till betald ledighet enligt förtroendemannalagen och om de lagda tolkningsföreträdena var felaktiga samt i så fall om förbundet insett eller borde ha insett felaktigheterna.

Tvisteförhandlingar har förts mellan parterna utan att parterna kunnat enas.

Yrkanden m.m.

BI har väckt talan mot förbundet i Arbetsdomstolen och framställt följande yrkanden.

BI har yrkat att Arbetsdomstolen ska förklara att alla eller vissa av följande kursmoment vid lagbaskonferensen den 14 och 15 november 2013 - såvitt gäller lagbasar anställda hos JM Stombyggnad AB och JM Inredning i Stockholm AB och som utsetts till fackliga förtroendemän - inte berättigade till ledighet, eller i vart fall inte till betald ledighet, enligt förtroendemannalagen, nämligen

- hantering av frågor enligt 38-40 §§ medbestämmandelagen,

- ordning och reda utifrån ett nordiskt perspektiv,

- lönemodeller, och

- lönesystem inom byggsektorn.

BI har vidare yrkat att Arbetsdomstolen ska förplikta förbundet att betala 50 000 kr i allmänt skadestånd till JM Stombyggnad AB och 50 000 kr i allmänt skadestånd till JM Inredning i Stockholm AB, jämte ränta enligt 6 § räntelagen från dagen för delgivning av stämning, den 18 maj 2015, till dess betalning sker.

Förbundet har i första hand yrkat att Arbetsdomstolen ska avvisa fastställelseyrkandet och i andra hand bestritt detsamma. Förbundet har bestritt skadeståndsyrkandena och inte vitsordat några belopp i allmänt skadestånd, men väl sättet att beräkna ränta.

Inledningsvis yrkade BI även att Arbetsdomstolen skulle förklara att en arbetstagare som är medlem i förbundet och som av förbundet utsetts till enbart lagbas saknar rättigheter enligt förtroendemannalagen. Det yrkandet har BI frånfallit. Förbundet har anfört att yrkandet har återkallats och att talan i den delen därför ska avskrivas samt att BI ska förpliktas att ersätta förbundets rättegångskostnader. BI har bestritt att yrkandet ska skrivas av och anfört att det inte varit fråga om en återkallelse utan om en inskränkning av talan och därmed bestritt förbundets yrkande om rättegångskostnader i den delen.

BI har därutöver återkallat ett tidigare framställt yrkande om att förbundet skulle förpliktas att betala allmänt skadestånd till BI med 100 000 kr. Förbundet har yrkat att målet ska avskrivas i den delen och att BI ska förpliktas att ersätta förbundets rättegångskostnader. BI har inte haft någon invändning mot att yrkandet avskrivs, men har bestritt förbundets yrkande om ersättning för rättegångskostnader i den delen.

Parterna har yrkat ersättning för rättegångskostnader.

Till utveckling av talan har parterna anfört i huvudsak följande.

BI

Lagbasen

Lagbasar har funnits i byggbranschen under i vart fall 60 år. Historiskt har lagbasen haft i uppgift att företräda arbetsgivaren. Lagbasen har t.ex. skrivit på anställningsavtal för arbetsgivarens räkning och agerat som mellanman.

En lagbas har tre olika roller. Lagbasen är först och främst en företrädare för laget, sina arbetskamrater. Han eller hon utses av laget för att tillvarata lagets intressen. Lagbasen har även en roll som försteman, eller förman, i arbetsgivarens linjeorganisation. För denna syssla utgår normalt särskild ersättning, ett s.k. lagbastillägg. Numera har lagbasen ofta även en roll som facklig förtroendeman, när han eller hon biträder förbundets regionala ombudsman vid t.ex. ackordsförhandlingar. Uppdraget som lagbas är dock i sig inget fackligt uppdrag.

Lagbasen har av tradition deltagit vid ackordsförhandlingar och avstämningar. Lagbasens uppgift har definierats som löneteknisk och kontrollerande. Tidigare kunde dessa uppgifter inte utgöra facklig verksamhet då det utgick mätningsarvode som belastade ackordssumman. För det fall det fanns arbetstagare i laget som inte var anslutna till den fackförening som lagbasen var medlem i skulle det ha inneburit en föreningsrättskränkning om de hade varit tvungna att betala för lagbasens fackliga arbete. År 2007 togs mätningsarvodet bort.

Förbundet började så småningom att utse lagbasar till fackliga uppdrag. Av AD 2015 nr 43 följer att lagbasens tillika fackliga förtroendemannens arbete som biträde inför och vid ackordsförhandlingar och avstämningar utgör fackligt arbete.

BI benämner de lagbasar som utsetts till fackliga förtroendemän "biträdande löneförhandlare". Lagbasen deltar vid ackordsförhandlingar och ackordsavstämningar, men har inget förhandlingsmandat.

Fackliga roller enligt byggavtalet

Flera viktiga frågor ägs, enligt byggavtalet, inte av parterna på arbetsplatsen. Förutom lönefrågor gäller detta bl.a. rättstvister och underentreprenörsfrågor som hanteras av förbundets lokalavdelning, regionen, som inte finns representerad på arbetsplatserna.

Parterna har varit överens om de fackliga roller som finns enligt byggavtalet, nämligen uppdragen som MB-ledamot, skyddsombud och FFM. Numera finns även uppdraget som biträdande löneförhandlare.

MB-rollen följer av överenskommelsen om företagsanpassad MB-organisation (MBÖ), bilaga C till byggavtalet. En MB-grupp har enligt MBÖ:n ett visst mandat och dess uppgifter räknas upp i överenskommelsen. Det framgår uttryckligen att den som utsetts till ledamot i MB-grupp eller kontaktombud är såvitt gäller MB-frågor även utsedd till facklig förtroendeman (FFM) enligt förtroendemannalagen och förtroendemannaöverenskommelsen. Det är även reglerat hur många MB-ledamöter som ska finnas beroende på antal arbetstagare och utifrån vilken nivå det är fråga om, företagsnivå eller arbetsplatsnivå. MB-gruppens och MB-ledamotens mandat är tydligt avgränsat.

På motsvarande sätt förhåller det sig med skyddsombuden. Avseende dessa finns en särskild utseendeprocedur. Det finns en uttömmande reglering om utbildning för skyddsombud enligt arbetsmiljöavtalet, bilaga K till byggavtalet.

Den tredje rollen utgörs av fackliga förtroendemän med uppdrag att ombesörja löpande fackliga uppgifter på normtid enligt förtroendemannaöverenskommelsen punkten 7.1. Uppdraget avser enligt bestämmelsen upplysnings- och rådgivningsverksamhet i fackliga frågor, som kan utföras under korta avbrott i arbetet eller liknande och som enligt förtroendemannalagen berättigar till betald ledighet. Denna roll benämns av BI som FFM.

Slutligen har det, som anförts, uppstått en fjärde facklig roll som biträdande löneförhandlare. En lagbas som utsetts till facklig förtroendeman är inte därmed också utsedd till FFM.

Händelseförloppet

Regionen genomför regelbundet lagbaskonferenser och lagbasmöten. BI Öst önskade mer information om dessa sammankomster inför år 2013. Under våren 2013 fördes diskussioner mellan BI Öst och regionen och man kom överens om lagbasmötena. Det rådde dock fortsatt oenighet om den lagbaskonferens som regionen avsåg att genomföra i november 2013.

I september 2013 lämnade företrädare för regionen muntlig information om innehållet i konferensen till företrädare för BI Öst.

Den 17 oktober 2013 hölls en överläggning mellan regionen och BI Öst, varvid konferensens huvudsakliga innehåll beskrevs. BI Öst rekommenderade därefter skriftligen sina medlemsföretag att bevilja ledighet, men utan betalning.

En överläggning, i enlighet med förtroendemannaöverenskommelsen, hölls den 7 november 2013 mellan å ena sidan regionen och å andra sidan de två bolagen. Regionens ståndpunkt var att lagbasarna i bolagen hade rätt till betald ledighet för att delta i konferensen, medan bolagen förklarade att de avsåg att följa BI Östs rekommendation och därmed bevilja ledighet, men utan betalning.

När det gäller lagbaskonferensens innehåll kan BI konstatera att vid överläggningarna i oktober och november 2013 presenterades ett visst program, men att regionen slutligen fastställde ett annat...