Case nº M6913-07 of Miljööverdomstolen, December 08, 2009

• Resolution Date: December 08, 2009
• Issuing Organization: Miljööverdomstolen

REFERAT

ÖVERKLAGAT AVGÖRANDEUmeå tingsrätts, miljödomstolen, deldom 2007-08-24 i mål nr M 58-03, se bilaga A

KLAGANDEBillerud Karlsborg Aktiebolag, 556310-4198952 83 Karlsborgsverken

Ombud: advokaten T.C.

MOTPARTER1. Länsstyrelsen i Norrbottens län971 86 Luleå

2. Naturvårdsverket106 48 Stockholm

   SAKENTillstånd till nuvarande och utökad pappersproduktion m.m. vid Karlsborgs Bruk i Kalix kommun; nu fråga om slutliga villkor för utsläpp till luft av processvavel

   ___________________

   MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUTMiljööverdomstolen ändrar miljödomstolens deldom på så sätt att villkor 11 ska ha följande lydelse.

11. Utsläppet av processvavel från smältalösare, hartskokeri och diffusa svaga gaser ska fr.o.m. år 2014 samlas upp och förbrännas i ett s.k. svaggassystem eller motsvarande.

    Bolaget ska mäta utsläppen minst en gång per år. Om utsläppen vid mätning överstiger 0,12 kg S/ton massa ska bolaget inom en månad från mätningen rapportera detta till tillsynsmyndigheten.

    ________

    YRKANDEN M.M. I MILJÖÖVERDOMSTOLEN

    BolagetBillerud Karlsborg Aktiebolag (bolaget) har, såsom talan slutligen har bestämts, i första hand yrkat att Miljööverdomstolen med ändring av miljödomstolens deldom upphäver villkor 11 utan att något annat villkor föreskrivs i dess ställe.

    I andra hand har bolaget yrkat att Miljööverdomstolen ändrar villkor 11 så att det i stället får följande lydelse.

    Utsläppet av processvavel från smältalösare, hartskokeri och diffusa svaga gaser ska senast 48 månader efter lagakraftvunnen dom samlas upp och destrueras i huvudsaklig överensstämmelse med "Alternativ B", redovisat i bilaga 3 till Bilaga A till bolagets skrift 2008-02-12.

    Villkoret torde enligt bolaget behöva kompletteras med en delegation till tillsynsmyndigheten att lämna närmare föreskrifter om systemets utformning.

    Även för det fall Miljööverdomstolen beslutar att inte ändra det överklagade villkoret yrkar bolaget att en tidsperiod för genomförande om 48 månader efter Miljööverdomstolens dom beaktas.

    NaturvårdsverketNaturvårdsverket har bestritt bolagets yrkanden och ansett att villkor 11 ska ges följande lydelse.

    Om utsläppet av gasformigt svavel från smältalösare, hartskokeri och med diffusa svaga gaser fr.o.m. år 2012 vid mätning överskridit 0,12 kr S per ton massa ska bolaget inom en månad efter det att detta konstaterats underrätta tillsynsmyndigheten därom och redovisa vilka skyddsåtgärder och andra försiktighetsmått som bolaget vidtagit och ämnar vidta för att överskridandet inte ska upprepas.

    Miljööverdomstolen överlåter till tillsynsmyndigheten att fastställa villkor om vilka skyddsåtgärder och andra försiktighetsmått som ska vidtas för att förhindra att överskridandet upprepas och när åtgärderna senast ska vara genomförda.

    LänsstyrelsenLänsstyrelsen har bestritt bolagets förstahandsyrkande och ansett att ett villkor med krav på någon form av system för uppsamling och destruktion av svaga gaser fastställs, i vart fall i nivå med bolagets andrahandsyrkande, varvid bolagets begärda genomförandetid om 48 månader kan medges.

    Vidare har länsstyrelsen ansett att villkoret uttryckligen ska säkerställa att reningsutrustningen får en ändamålsenlig funktion.

    UTVECKLING AV TALAN M.M. I MILJÖÖVERDOMSTOLEN

    Bolaget

    RimlighetsavvägningBolagets yrkanden syftar till att bolaget ska befrias från den genom villkoret i praktiken föreskrivna skyldigheten att installera ett så kallat svaggassystem vid Karlsborgs Bruk. Andrahandsyrkandet (benämnt Alternativ B) skulle innebära att gaserna behandlas i en gemensam skrubber och att sodapannan då inte skulle behöva byggas om. Installation av ett komplett svaggassystem kan bedömas medföra en totalkostnad om ca 75 Mkr och ge en kostnad om 140-168 kr per kg avskiljt svavel (S). Kvarstående utsläpp skulle bli ca 0,05-0,1 kg S/ton tillverkad massa. Alternativ B bedöms medföra en totalkostnad om ca 26 Mkr och ge en kostnad om ca 104 kr per kg avskiljt svavel. Kvarstående utsläpp skulle bli ca 0,2 kg S/ton tillverkad massa.

    Bolaget har ingen invändning mot miljödomstolens slutsats att uppsamling av gaser med efterkommande förbränning utgör bästa möjliga teknik i nu aktuellt avseende. Inte heller kan bolaget invända mot miljödomstolens omnämnande av att tekniken används vid flera massafabriker i Sverige. Däremot kan bolaget inte acceptera miljödomstolens slutsats att bolaget inte visat att det skulle vara orimligt att uppfylla kravet på installation av ett fullständigt svaggassystem. Vad miljödomstolen grundat sin slutsats på redovisas inte.

    Flera svenska massabruk har installerat svaggassystem. De förutsättningar under vilka installationen skett och omfattningen av installerade system skiljer sig dock åt mellan olika bruk. Åtgärder har kunnat genomföras i anslutning till andra omfattande investeringar vid bruken, till exempel nya sodapannor som då har kunnat anpassas till ett svaggassystem. Bolaget skulle behöva installera ett svaggassystem utan samband med andra nämnda investeringar , varför kostnaderna för en installation skulle bli orimligt hög. Om ett svaggassystem kan krävas i ett enskilt fall måste avgöras utifrån föreliggande specifika omständigheter och inom ramen för vad som därvid är Bästa tillgängliga teknik (BAT).

    Installation av svaggassystem vid sulfatmassafabriker syftar normalt främst till att minska problem med lukt i omgivningen. Med ett svaggassystem minskar således utsläppen av starkt illaluktande svavelföreningar. I bolagets fall har dock de få klagomål som förekommit avseende lukt under senare år nästan helt kunnat kopplas till störningar i systemet för starka gaser eller till andra produktionsstörningar.

    Dessutom innebär miljödomstolens villkor, som i praktiken alltså kräver att ett svaggassystem installeras, att utsläppsnivåerna kommer att hamna så lågt som ca 0,05 kg S/ton massa. Denna nivå ligger avsevärt under den föreskrivna villkorsnivån. Någon teknisk lösning för att balansera omfattningen av ett svaggassystem mot av miljödomstolen föreskrivet villkor och på så sätt begränsa investeringens omfattning har inte kunnat identifieras. Innebörden av villkoret är alltså betydligt strängare än vad det antyder.

    Bolaget redovisade i miljödomstolen att den minskade svavelemissionen som kan uppnås med ett svaggassystem endast skulle resultera i marginella positiva miljö-effekter. I målet har inte någonting framkommit som emotsäger detta. Med Alternativ B nås en utsläppsnivå av diffusa svaga gaser som motsvarar BAT för TRS (Totalt Reducerat Svavel). Det minskade utsläpp av svaga gaser som kan erhållas med ett komplett svaggassystem uppgår till mellan 73 och 87 ton per år, i enlighet med vad bolaget har redovisat till miljödomstolen.

    Vid en bedömning av om investeringskostnaden ska anses rimlig måste kostnaden för ett komplett svaggassystem (140-168 kr per kg avskiljt S) jämföras med den kostnad om 30 kr per kg avskiljt S som är den gängse utgångspunkten vid avgörande av vilka kostnader som ska anses rimliga.

    Naturvårdsverket har i målet åberopat att bolagets utsläpp även av organiska ämnen i form av VOC skulle minska om ett svaggassystem installerades. Bolaget har häremot anfört att såväl den möjliga utsläppsminskning som verket åberopat som den miljömässiga betydelsen av utsläppsminskningen är starkt överdrivna. Svagheterna i resonemanget kan sannolikt delvis förklaras av att den indirekta effekten av lägre utsläpp av VOC såvitt bolaget känner till inte tidigare har varit föremål för bedömning vid miljöprövning av något annat svenskt bruk. Bolagets inställning är därför att Miljööverdomstolen vid sitt ställningstagande i detta fall inte bör ta hänsyn till vilken effekt installationen av ett svaggassystem kan ha på bolagets utsläpp av VOC.

    Vid bedömningen av om investeringskostnaden ska anses rimlig måste också beaktas den situation som den för tillfället rådande lågkonjunkturen har försatt bolaget i. Ett stabilt rimligt ekonomiskt utfall av bolagets verksamhet har på några månader förvandlats till betydande förluster. Bolaget ser inte några förutsättningar att undvika förluster under en betydande tid.

    I sammanhanget ska också anföras att bolaget under år 2011 har att genomföra en investering om ca 55 Mkr i ett kompletterande stoftfilter.

    Sammanfattningsvis vidhåller bolaget sin uppfattning från miljödomstolen att ett krav på utbyggnad av ett svaggassystem vid Karlsborgs Bruk är att betrakta som orimligt med hänsyn till redovisade höga avskiljningskostnader i kombination med en liten miljönytta och med beaktande av att bolagets totala utsläpp av processvavel med marginal motsvarar BAT enligt EU:s BREF-dokument.

    Utformningen av villkoret

    I fråga om den närmare utformningen av ett eventuellt villkor kan följande anföras. Svavelutsläppen vid bolagets tillverkningsprocess från en och samma källa varierar i hög grad på ett icke styrbart sätt. Dessutom är tillgängliga metoder för mätning av utsläppen behäftade med sådana osäkerheter att precisionen i mätningarna blir högst begränsad. Ett begränsningsvärde skulle därför behöva sättas mycket högt för att bolaget inte ska riskera återkommande opåverkbara villkorsöverskridanden. Detta eftersom ett begränsningsvärde enligt Miljööverdomstolens domar är att betrakta som ett värde som aldrig får överskridas, och om det överskrids kan leda till ett omedelbart straffansvar.

    Med hänvisning till de uppenbara svårigheter som finns att på ett objektivt sätt kontrollera, i såväl bemärkelsen styra som mäta, utsläppen av just gasformigt svavel samt de höga kostnader som under alla omständigheter är förenade med en sådan kontroll anser bolaget att slutsatsen av Miljööverdomstolens förändrade praxis måste vara att ett begränsningsvärde för utsläpp av gasformigt svavel inte bör föreskrivas.

    En möjlighet som bolaget skulle kunna acceptera vore dock ett kontrollvillkor som skulle syfta till att indikera vilka emissioner som sker av processvavel från smältalösare, hartskokeri och med diffusa gaser genom att föreskriva att en årlig mätning ska göras av de mest väsentliga...