Case nº M4094-10 of Miljööverdomstolen, April 12, 2011

Resolution DateApril 12, 2011
Issuing OrganizationMiljööverdomstolen

REFERAT

ÖVERKLAGAT AVGÖRANDEStockholms tingsrätts, miljödomstolens, deldom 2007-01-30 i mål nr M 30253-04, se bilaga A

KLAGANDE1. Kammarkollegiet, Box 2218, 103 15 Stockholm

  1. Länsstyrelsen i Dalarnas län, 791 84 Falun

  2. Naturvårdsverket, 106 48 Stockholm

  3. Svenska Naturskyddsföreningen, Box 4625, 116 91 Stockholm

    Ombud för 4: Jur.kand. O.A.

    MOTPARTTranstrands Besparingsskog, 884400-3817, Östvalla 11, 780 68 Transtrand

    Ombud: Advokat L.V.

    SAKENAnsökan om lagligförklaring

    ___________________

    MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT

  4. Miljööverdomstolen fastställer miljödomstolens dom i den del som avser lagligförklaring av befintlig vattenanläggning vid Ejforsen bestående av en tröskel, ett kanalintag med lucka för avstängning, en tilloppskanal, rester av en kraftstation, en kraftstationsdamm och en utloppskanal.

  5. Transtrands Besparingsskog ska ersätta Kammarkollegiet för rättegångskostnader i Högsta domstolen med 3 750 kr jämte ränta enligt 6 § räntelagen (1975:635) från den 7 maj 2010 till dess betalning sker.

  6. Kammarkollegiets yrkande om ersättning för rättegångskostnader i Miljööverdomstolen lämnas utan bifall.

    ___________________

    BAKGRUND

    Högsta domstolen har, i beslut den 7 maj 2010 i mål nr Ö 1941-08, upphävt Miljööverdomstolens slutliga beslut den 8 april 2008 i mål nr 1548-07 och visat målet åter i den del som avser Transtrands Besparingsskogs ansökan om lagligförklaring av befintlig vattenanläggning vid Ejforsen bestående av en tröskel, ett kanalintag med lucka för avstängning, en tilloppskanal, rester av en kraftstation, kraftstationsdamm och en utloppskanal. Miljööverdomstolens handläggning av målet har i denna del återupptagits.

    YRKANDEN M.M. I MILJÖÖVERDOMSTOLEN

    Kammarkollegiet, Naturvårdsverket och Länsstyrelsen i Dalarnas län har, såvitt nu är ifråga, yrkat att Transtrands Besparingsskog ansökan om lagligförklaring ska avslås. Kammarkollegiet har yrkat ersättning för rättegångskostnader i Högsta domstolen med 3 750 kr och för rättegångskostnader i Miljööverdomstolen med 3 750 kr.

    Svenska Naturskyddsföreningen har i första hand yrkat att miljödomstolens dom ska undanröjas och att målet ska visas åter till miljödomstolen för förnyad handläggning. I andra hand har föreningen yrkat i enlighet med Kammarkollegiets m.fl. yrkande.

    Transtrands Besparingsskog har bestritt ändring.

    UTVECKLING AV TALAN I MILJÖÖVERDOMSTOLEN

    Kammarkollegiet, Länsstyrelsen i Dalarnas län, Svenska Naturskyddsföreningen och Transtrands Besparingsskog har vidhållit vad de framfört tidigare i målet angående lagligförklaring av befintlig vattenanläggning. Naturvårdsverket har reviderat sin uppfattning under handläggningen hos Miljööverdomstolen och numera förordat avslag på sökt lagligförklaring. Parterna har anfört bl.a. följande.

    Kammarkollegiet

    Kraftverket utökades år 1942, dvs. efter ikraftträdandet av 1918 års vattenlag (ÄVL) varför de materiella reglerna i ÄVL bör tillämpas. Det är inte visat att byggnaden som den ser ut i dag uppfyller kriterierna i 2 kap. 3 § ÄVL. Dagens anläggningsrester vid Ejforsen saknar nytta och kan inte erhålla tillstånd enligt ÄVL.

    Länsstyrelsen i Dalarnas län

    Malungs kommun beslutade den 18 december 1990 att någon upprustning av den sedan 1978 nedlagda verksamheten vid Ejforsen inte skulle ske. År 1992 anslog Malungs Elverk medel för återställning av området och under samma år revs de vitala delarna, räcken sattes upp vid vattenintaget och området städades av. I sammanträdesprotokoll från kommunfullmäktigemötet den 25 januari 1999 beslutades att de åtgärder som Malungs Elverk vidtagit uppfyllde de krav på uppstädning som kunde ställas. Verksamheten får därmed anses ha upphört och de kvarvarande resterna utgör inte någon anläggning.

    Naturvårdsverket

    Huvudprincipen för att legitimera anläggningar som inte längre uppfyller något syfte bör vara att söka ett helt nytt tillstånd. Någon vattenverksamhet har inte bedrivits på platsen på över 30 år. Flera remissinstanser har påtalat att en faktisk utrivning av vitala delar av anläggningen redan har skett. En generös tillämpning av lagligförklarings- instrumentet för förfallna anläggningar leder till att en prövning enligt miljöbalkens hänsynsregler inte kommer till stånd och ökar förutsättningarna för att ge tillstånd till anläggningar och verksamheter som negativt påverkar miljön och motverkar restaureringsarbetet.

    Svenska Naturskyddsföreningen

    En lagligförklaring av befintliga rester av anläggningen är inte möjlig.

    Transtrands Besparingsskog

    Frågan om en anläggnings laglighet ska prövas med utgångspunkt från det regelverk som gällde vid tiden för anläggningens tillkomst. Ejforsens kraftverk möjliggjorde elektrifiering av Sörsjön och bygden omkring. Nu aktuella fastighetsägare har inget anspråk på ersättning för gången tid. Ingenting talar för att anläggningen uppförts eller ändrats på så sätt att motstående intressen trätts förnär.

    Övriga yttranden

    Yttranden har inkommit från Älvräddarnas Samorganisation och Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund.

    MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL

    Det är i målet ostridigt att vattenkraften i Ejforsen utnyttjats för elproduktion sedan år 1917, att kraftverket byggdes om år 1942 och att det togs ur drift år 1978.

    Fråga i målet är om förutsättningar finns för att lagligförklara den befintliga vattenanläggningen vid Ejforsen bestående av en tröskel, ett kanalintag med lucka för avstängning, en tilloppskanal, rester av en kraftstation, kraftstationsdamm och en utloppskanal.

    Av 17 § lagen (1998:811) om införande av miljöbalken, MP, följer att den som äger eller avser att utnyttja en vattenanläggning för vattenverksamhet får begära prövning av anläggningens laglighet. Enligt 18 § MP ska frågan om lagligheten av en vattenanläggning som har tillkommit före ikraftträdandet av miljöbalken utan tillstånd enligt vattenlagen (1983:291) eller motsvarande äldre bestämmelser bedömas enligt de bestämmelser som gällde vid anläggningens tillkomst.

    Av utredningen i målet framgår att Transtrands Besparingsskog har för avsikt att ta anläggningen i bruk. Miljööverdomstolen har att pröva den befintliga anläggningens laglighet. Tidpunkten för anläggningens tillkomst är något oklar, men då kraftverket har varit i drift sedan år 1917 finner Miljööverdomstolen att anläggningen måste ha tillkommit före ikraftträdandet av 1918 års vattenlag (ÄVL). Dess laglighet ska således prövas utifrån de regler som gällde innan ÄVL. Vid denna prövning delar Miljööverdomstolen miljödomstolens bedömning att anläggningen kan lagligförklaras. De invändningar som gjorts i Miljööverdomstolen föranleder ingen annan bedömning. Anläggningen ska därför förklaras vara laglig.

    Rättegångskostnader

    Vid denna utgång har Kammarkollegiet, efter det att Högsta Domstolen återförvisat målet till Miljööverdomstolen, slutligen förlorat sin i Miljööverdomstolen förda talan. Vid sådant förhållande innebär bestämmelserna i 25 kap. 2 § andra stycket miljöbalken jämfört med 18 kap. 1 § rättegångsbalken att Kammarkollegiet får stå sina egna kostnader i Miljööverdomstolen varför dess yrkande om ersättning för rättegångskostnader i denna del ska avslås.

    Enligt 25 kap. 2 § andra stycket miljöbalken ska en sökande som klagar till högre rätt ersätta de kostnader för motparten som uppkommit genom att sökanden klagat. I enlighet härmed har Kammarkollegiet rätt till ersättning för utförandet av sin talan i Högsta domstolen eftersom Transtrands Besparingsskog överklagade Miljööverdomstolens tidigare avgörande dit. Miljööverdomstolen finner att 3 750 kr utgör skälig ersättning för de rättegångskostnader som Kammarkollegiet åsamkats med anledning av det överklagandet. Kammarkollegiets yrkande om ersättning för rättegångskostnader i Högsta domstolen ska därför bifallas.

    HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga B

    Överklagande senast den 2011-05-10

    I avgörandet har deltagit hovrättsråden Lars Dirke, Henrik Runeson, referent, och Peder Munck samt f d miljörådet Sven Bengtsson.

    Föredragande har varit EvaLinda Sederholm.

    __________________________________________

    BILAGA A

    STOCKHOLMS TINGSRÄTTS, MILJÖDOMSTOLENS, DELDOM

    SÖKANDETranstrands Besparingsskog, 884400-3817Östvalla 11 780 68 Transtrand

    Ombud: advokaten L.V.

    SAKENAnsökan om tillstånd enligt miljöbalken för ombyggnad och drift av kraftstation samt lagligförklaring av befintlig anläggning vid Ejforsen i Fuluälven, Malungs kommun, Dalarnas län; nu fråga om verksamhetens tillåtlighet m.m.

    Uppgifter till miljöboken:Avdelning i miljöboken: IAvrinningsområde: 53:IIKoordinater: x: 6809690 y: 1352690

    _____________

    DOMSLUT

    Lagligförklaring

    Miljödomstolen lagligförklarar befintlig vattenanläggning vid Ejforsen bestående av en tröskel, ett kanalintag med lucka för avstängning, en tilloppskanal, rester av en kraftstation, en kraftstationsdamm och en utloppskanal.

    Tillåtlighet

    Miljödomstolen finner den ansökta verksamheten tillåtlig enligt miljöbalken.

    Miljökonsekvensbeskrivning

    Miljödomstolen godkänner miljökonsekvensbeskrivningen i målet.

    _____________

    BAKGRUND

    Fuluälven, som är ett källflöde till Västerdalälven, avvattnar trakterna söder om Idre samt norr och öster om Fulufjället. Ejforsens kraftverk, beläget i Fuluälven, några kilometer söder om byn Sörsjön i Malungs kommun, togs i bruk 1917. Dammarna ligger i en grävd kanal öster om Fuluälven. Kraftverket togs ur drift 1978 efter ett maskinhaveri, varvid kraftstationens överbyggnad samt mekanisk och elektrisk utrustning revs ut. Transtrands Besparingsskog (sökanden) har nu för avsikt att återuppta driften av kraftverket.

    YRKANDEN OCH MÅLETS HANDLÄGGNING

    Sökanden har ansökt om dels lagligförklaring av befintlig anläggning vid Ejforsen, dels tillstånd att bygga om och driva Ejforsens kraftverk med en nominell slukförmåga om 5 m3/s.

    Sökanden har vidare hemställt att arbetstiden bestäms till fem år, att tid för talan om oförutsedd skada fastställs till fem år och att den ersättningsfria andelen bestäms till en tjugondel. Sökanden har slutligen anhållit om verkställighetsförordnande.

    Sökanden har, som miljödomstolen...

To continue reading

Request your trial

VLEX uses login cookies to provide you with a better browsing experience. If you click on 'Accept' or continue browsing this site we consider that you accept our cookie policy. ACCEPT