Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/56/EG av den 17 juni 2008 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på havsmiljöpolitikens område (Ramdirektiv om en marin strategi) (1)

Tweet

 

FREE EXCERPT

DIREKTIV

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2008/56/EG

av den 17 juni 2008

om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på havsmiljöpolitikens område (Ramdirektivom en marin strategi)

(Text av betydelse för EES)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HARANTAGIT DETTA DIREKTIV

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiskagemenskapen, särskilt artikel 175.1,

med beaktande av kommissionens förslag,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande (1),

med beaktande av Regionkommitténs yttrande (2),

i enlighet med förfarandet i artikel 251 i fördraget (3), och

av följande skäl:

(1) Marina vatten under Europeiska unionens medlemsstaterssuveränitet och jurisdiktion inbegriper Medelhavet, Östersjön, Svarta havet och nordöstra Atlanten samt vattnenrunt Azorerna, Madeira och Kanarieöarna.

(2) Det är uppenbart att den belastning som de marina naturresurserna och de marina ekosystemtjänsterna utsättsför ofta är alltför stor och att gemenskapen måste minska

sin påverkan på de marina vattnen, oberoende av vareffekterna förekommer.

(3) Den marina miljön är ett värdefullt arv som måste skyddas, bevaras och om möjligt återställas med det slutligamålet att bevara den biologiska mångfalden och skapavariationsrika och dynamiska oceaner och hav som ärrena, friska och produktiva. Detta direktiv bör i det avseendet bland annat främja en integrering av miljöhänsyni all relevant politik och utgöra miljöpelaren i Europeiskaunionens framtida havspolitik.

(4) I enlighet med Europaparlamentets och rådets beslut nr1600/2002/EG av den 22 juli 2002 om fastställande avgemenskapens sjätte miljöhandlingsprogram (4) har entemainriktad strategi för skydd och bevarande av denmarina miljön utarbetats med det övergripande måletatt främja ett hållbart utnyttjande av haven och bevarade marina ekosystemen.

(5) Utvecklingen och genomförandet av den temainriktadestrategin bör syfta till bevarande av de marina ekosystemen. Detta tillvägagångssätt bör omfatta skyddade områden och behandla all mänsklig verksamhet som påverkar den marina miljön.

(6) Inrättandet av marina skyddsområden, inbegripet områden som redan utsetts eller områden som kommer attutses enligt rådets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur ochväxter (5) (nedan kallat livsmiljödirektivet), rådets direktiv79/409/EEG av den 2 april 1979 om bevarande av vildafåglar (6) (nedan kallat fågeldirektivet), och enligt internationella eller regionala avtal till vilka Europeiska gemenskapen eller de berörda medlemsstaterna är parter, är ettviktigt bidrag när det gäller att uppnå en god miljöstatusenligt detta direktiv.

(1) EUT C 185, 18.8.2006, s. 20.(2) EUT C 206, 29.8.2006, s. 5.(3) Europaparlamentets yttrande av den 14 november 2006 (EUT C 314

E, 21.12.2006, s. 86), rådets gemensamma ståndpunkt av den23 juli 2007 (EUT C 242 E, 16.10.2007, s. 11) och Europaparlamentets ståndpunkt av den 11 december 2007 (ännu ej offentliggjord i EUT). Rådets beslut av den 14 maj 2008.

(4) EGT L 242, 10.9.2002, s. 1.(5) EGT L 206, 22.7.1992, s. 7. Direktivet senast ändrat genom direktiv

2006/105/EG (EUT L 363, 20.12.2006, s. 368).(6) EGT L 103, 25.4.1979, s. 1. Direktivet senast ändrat genom direktiv

2006/105/EG.

portionerliga i förhållande till risken, förutsatt att allabeslut om att inte vidta någon åtgärd är vederbörligenmotiverade.

(12) Kustvatten, inbegripet deras havsbotten och underliggande jordlager, är en integrerad del av den marina miljön, och bör som sådana också omfattas av detta direktiv,såvida särskilda aspekter av den marina miljöns miljö-status inte redan behandlas i direktiv Europaparlamentetsoch rådets direktiv 2000/60/EG av den 23 oktober 2000om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder påvattenpolitikens område (2) eller i annan gemenskapslagstiftning, för att säkerställa att åtgärderna kompletterarvarandra samtidigt som onödiga dubbleringar undviks.

(13) På grund av den marina miljöns gränsöverskridande karaktär bör medlemsstaterna samarbeta för att se till attutarbetandet av de marina strategierna samordnas inomvarje marin region eller delregion. Eftersom marina regioner och delregioner delas både med andra medlemsstater och med tredjeländer, bör medlemsstaterna görasitt yttersta för att säkerställa nära samordning med allaberörda medlemsstater och tredjeländer. Om det är lämpligt och praktiskt genomförbart, bör befintliga institutionella strukturer i de marina regionerna eller delregionerna, särskilt regionala havskonventioner, användas föratt säkerställa denna samordning.

(14) Medlemsstater som gränsar till samma marina regioneller delregion som omfattas av detta direktiv bör, omhavets tillstånd är så kritiskt att det krävs omedelbarainsatser, eftersträva att enas om en åtgärdsplan i vilkeningår ett tidigareläggande av åtgärdsprogrammen. I så-dana fall bör kommissionen uppmanas att överväga till-handahållande av stöd till medlemsstaterna för deras förstärkta insatser för att förbättra den marina miljön genom att göra den berörda regionen till ett pilotprojekt.

(15) Alla medlemsstater har inte marina vatten enligt definitionen i detta direktiv, och därför bör verkan av de bestämmelser i detta direktiv som uteslutande riktar sig tillmedlemsstater som har marina vatten begränsas till dessamedlemsstater.

(16) Eftersom åtgärder på internationell nivå är nödvändigaför att uppnå samarbete och samordning, bör detta direktiv ytterligare stärka samstämmigheten i gemenskapensoch medlemsstaternas bidrag enligt internationella avtal.

(7) Att inrätta sådana skyddade områden enligt detta direktivkommer att vara ett viktigt steg för att uppfylla de åtaganden som gjorts vid världstoppmötet om hållbar utveckling och i konventionen om biologisk mångfald,godkänd genom rådets beslut 93/626/EEG (1), och kommer att bidra till att skapa ett sammanhängande ochrepresentativt nätverk med sådana områden.

(8) Genom att tillämpa en ekosystembaserad strategi för förvaltning av mänskliga aktiviteter samtidigt som ett håll-bart utnyttjande av marina varor och tjänster möjliggörs,bör man prioritera insatser som syftar till att uppnå ellerupprätthålla en god miljöstatus i gemenskapens marinamiljö, att fortsätta skydda och bevara denna miljö och setill att vidare försämring förhindras.

(9) För att nå dessa mål krävs ett tydligt och sammanhålletregelverk. Denna ram bör bidra till samstämmighet mellan olika politikområden och främja integrering av miljöfrågor i annan politik, såsom den gemensamma fiskeripolitiken, den gemensamma jordbrukspolitiken och annan relevant gemenskapspolitik. Regelverket bör ge enövergripande handlingsram och bidra till att de åtgärdersom vidtas är samordnade, konsekventa och väl integrerade med åtgärder enligt annan gemenskapslagstiftningoch internationella avtal.

(10) De varierande förhållandena, problemen och behoven ide marina regioner eller delregioner som utgör gemenskapens marina miljö kräver olika och specifika lösningar. Denna mångfald bör beaktas i alla skeden avutarbetandet av marina strategier, men särskilt vid utarbetande, planering och genomförande av åtgärder för attuppnå ett en god miljöstatus i gemenskapens marinamiljö på nivån marina regioner och delregioner.

(11) Varje medlemsstat bör därför för sina marina vatten utarbeta en marin strategi som, samtidigt som den är specifik för medlemsstatens egna vatten, återspeglar de aspekter som gäller för hela den berörda marina regioneneller delregionen. De marina strategierna bör leda tillgenomförandet av åtgärdsprogram som är utformadeför att uppnå eller upprätthålla en god miljöstatus. Medlemsstaterna bör dock inte åläggas att vidta särskildaåtgärder när det inte finns någon betydande risk förden marina miljön eller när kostnaderna skulle var opro-

(1) EGT L 309, 13.12.1993, s. 1.

(2) EGT L 327, 22.12.2000, s. 1. Direktivet senast ändrat genom direktiv 2008/32/EG (EUT L 81, 20.3.2008, s. 60).

(17) Gemenskapen och dess medlemsstater är alla parter iFörenta nationernas havsrättskonvention, godkänd genom rådets beslut 98/392/EG av den 23 mars 1998om Europeiska gemenskapens ingående av Förenta nationernas havsrättskonvention och avtalet av den 28 juli1994 om genomförande av del XI i denna konvention (1). Gemenskapens och dess medlemsstaters skyldigheter enligt dessa avtal bör därför beaktas fullt ut i dettadirektiv. Utöver de bestämmelser som gäller för parternasmarina vatten omfattar havsrättskonventionen allmännaskyldigheter för att se till att verksamheter under en partsjurisdiktion eller kontroll inte orsakar skada utanför dessmarina vatten, och för att undvika att skador eller faroröverförs från ett område till ett annat eller att en typ avförorening omvandlas till en annan.

(18) Detta direktiv bör också stödja gemenskapens tydligaställningstagande inom ramen för konventionen om biologisk mångfald, när det gäller att hejda förlusten avbiologisk mångfald, få till stånd ett bevarandeinriktatoch hållbart utnyttjande av den marina biologiska mångfalden och skapa ett globalt nätverk av skyddade marinaområden senast 2012. Det bör också bidra till uppnåendet av de mål som beslutades vid det sjunde partsmötetom konventionen om biologisk mångfald. Mötet antogett omfattande arbetsprogram om biologisk mångfald ihav och kustnära områden, med ett antal mål och verksamheter som syftar till att hejda förlusten av biologiskmångfald nationellt, regionalt och globalt och till attsäkra de marina ekosystemens förmåga att tillhandahållavaror och tjänster. Dessutom antogs ett arbetsprogramom skyddade områden i syfte att inrätta och underhållaekologiskt representativa system av skyddade marina områden senast 2012. Medlemsstaternas skyldighet att utseNatura 2000-områden enligt fågeldirektivets och livsmiljödirektivet kommer att ge ett viktigt bidrag till dennaprocess.

(19) Detta direktiv bör bidra till uppfyllandet av gemenska-pens och medlemsstaternas skyldigheter och viktiga åtaganden enligt flera tillämpliga internationella avtal om attskydda den...