Kommissionens beslut av den 25 november 1998 om att en koncentration är förenlig med den gemensamma marknaden och EES-avtalets funktion (Ärende IV/M.1225 — Enso/Stora)Text av betydelse för EES [delgivet med nr K(1998) 3653] (1)

 
FREE EXCERPT

SV Europeiska gemenskapernas officiella tidning29. 9. 1999 L 254/9

II

(Rättsakter vilkas publicering inte är obligatorisk)

KOMMISSIONEN

KOMMISSIONENS BESLUT

av den 25 november 1998

om att en koncentration är förenlig med den gemensamma marknaden och EES-avtalets funktion

(Ärende IV/M.1225 - Enso/Stora)

[delgivet med nr K(1998) 3653]

(Endast den engelska texten är giltig)(Text av betydelse för EES)

(1999/641/EG)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR FATTATDETTA BESLUTmed beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiskagemenskapen,

med beaktande av Avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, särskilt artikel 57 i detta,

med beaktande av rådets förordning (EEG) nr 4064/89 av den21 december 1989 om kontroll av företagskoncentrationer (1),

senast ändrad genom förordning (EG) nr 1310/97 (2), särskiltartikel 8.2 i denna,

med beaktande av kommissionens beslut av den 31 juli 1998om att inleda ett förfarande i detta ärende,

efter att ha gett de berörda företagen tillfälle att yttra sig omkommissionens invändningar,

med beaktande av yttrandet från Rådgivande kommittén förföretagskoncentrationer (3), och

av följande skäl:

  1. Den 18 juni 1998 mottog kommissionen en anmälanom en föreslagen koncentration enligt artikel 4 i förordning (EEG) nr 4064/89 (nedan kallad koncentrationsförordningen) genom vilken Enso Oyj ("Enso") går sammanmed Stora Kopparbergs Bergslags AB ("Stora"). Det nyasammanslagna företaget kommer att heta Stora EnsoOyj ("Stora Enso").

  2. Efter att ha undersökt anmälan har kommissionenkommit fram till att den anmälda transaktionen omfattasav koncentrationsförordningen. Kommissionen beslutade den 31 juli 1998 att inleda ett förfarande enligtartikel 6.1 c i koncentrationsförordningen.

    1. PARTERNA3. Enso är en industrikoncern som är verksam inom skogsindustrin, framför allt inom sektorn träbaserade fiber-produkter. Verksamheten består av virkesanskaffning,tillverkning av papper och kartong samt massafabrikeroch sågverk. Enso är också verksamt som handelshus.Enso är ett aktiebolag som bildats i Finland, där detutövar sin huvudsakliga verksamhet. Enso har produktionsanläggningar även i andra europeiska länder -särskilt Tyskland och Baltikum - samt i Asien.

  3. Stora är en industrikoncern med verksamhet inomskogsindustrin. Stora tillverkar massa, papper ochkartong samt driver sågverk. Stora är ett aktiebolag sombildats i Sverige, där det utövar sin huvudsakliga verksamhet. Stora har produktionsanläggningar även i andraeuropeiska länder - framför allt i Tyskland - samt iKanada.

    1. TRANSAKTIONEN5. Transaktionen är ett "samgående mellan jämlikar" ochden 2 juni 1998 tillkännagavs det att den kommer attgenomföras genom ett offentligt bud för alla aktier iStora, genom vilket Storas aktieägare kommer att fånyemitterade aktier i Enso.

    (1) EGT L 395, 30.12.1989, s. 1; rättad version EGT L 257, 21.9.1990,s. 13.(2) EGT L 180, 9.7.1997, s. 1.(3) EGT C 275, 27.9.1999.

    SV Europeiska gemenskapernas officiella tidning 29. 9. 1999L 254/10

  4. Som en följd av det offentliga budet kommer Stora attbli ett helägt dotterbolag till Enso. De två viktigasteaktieägarna i Stora Enso kommer att vara finska statenmed ca 17,6 % av aktierna och 21 % av rösterna, ochInvestor AB, för närvarande den största aktieägaren iStora, med omkring 10,6 % av aktierna och 11,3 % avrösterna.

    1. GEMENSKAPSDIMENSION7. Enso and Stora har en sammanlagd global omsättningpå mer än 5 000 miljoner ecu (Enso 4 976,3 miljonerecu, Stora 5 139,7 miljoner ecu). Vardera har en omsättning inom gemenskapen på mer än 250 miljoner ecu(Enso [...] (*) miljoner ecu, Stora [...]* miljoner ecu), mende når inte upp till mer än två tredjedelar av sinsammanlagda omsättning inom gemenskapen inom enoch samma medlemsstat. Den anmälda transaktionenhar därför en gemenskapsdimension, men utgör inte ettsamarbetsärende enligt EES-avtalet.

    2. FÖRENLIGHET MED DEN GEMENSAMMA MARK-NADEN

    Relevanta produktmarknader

    Allmänt

  5. Parterna har identifierat följande horisontellt påverkademarknader: tidningspapper, journalpapper, finpapper,wellråvaror, konsumentförpackningar och massa.

  6. Parternas verksamhet överlappar varandra endast ibegränsad utsträckning i fråga om wellråvaror. Det finnstvå olika slag av wellråvaror: fluting, som är det veckademellanskiktet i wellpapp, och täckpapper, som utgörwellpappens platta ytskikt och som är fastlimmat vidvardera sidan av flutingen. Wellråvaror används till atttillverka wellpapp och i sista hand wellpapplådor ochcontainrar, som huvudsakligen används till förpackningar för transportändamål. Den enda överlappningenmellan parternas verksamhet inom sektorn wellråvarorförekommer inom tillverkning och försäljning av flutingtill oberoende förädlare. Stora har en marknadsandel på2,1 % på EES-nivå, och ligger långt efter sådana internationella koncerner som SCA (11,9 %) och JeffersonSmurfit Group (10,6 %). Ensos andel av marknaden förwellråvaror är obetydlig. Följaktligen kommer den mark-naden inte att diskuteras vidare.

  7. Både Enso och Stora tillverkar massa. Den sammanslagna enheten skulle ha omkring 20,6 % av marknadenför massatillverkning på EES-nivå, medan den störstakonkurrenten når upp till 15,2 %. En stor del av denmassa som parterna tillverkar används för eget behov iparternas egen tillverkning av papper och wellpapp, mensådan försäljning utesluts inte ur statistiken. Därför kanslutsatsen dras att parternas massatillverkning, om till-verkningen för eget behov utesluts, varken på EES-nivåeller global nivå kommer att leda till några betydande

    marknadsandelar. Därför kommer denna marknad inteatt diskuteras vidare.

  8. I tidigare beslut har kommissionen identifierat fyraundermarknader för finpapper, nämligen obestruketträhaltigt, obestruket träfritt, bestruket trähaltigt ochbestruket träfritt papper. Kommissionen har hittills låtitbli att exakt definiera produktmarknaden (4). Den exaktadefinitionen kan lämnas öppen även i det här ärendet,eftersom en effektiv konkurrens inte med någon av dealternativa marknadsdefinitioner som beaktats skullehämmas i någon betydande omfattning inom EES ellerinom en avsevärd del av detta område. Därför kommerdenna marknad inte att diskuteras vidare.

    a) Tidningspapper

  9. Tidningspapper används främst till utgivning av dagstidningar. Tillverkningen av tidningspapper kräver mekanisk masssa eller returmassa på minst 65 viktprocent.Det finns olika grader av tidningspapper, exempelvisberoende på om papperet är polerat eller glättat, vitteller kulört. Ljusheten varierar mellan olika grader.

  10. Enligt parterna är skillnaderna i kvalitet, särskilda kännetecken och pris mellan de olika graderna av tidningspapper inte tillräckliga för att de skall utgöra separataproduktmarknader. Därför betraktar parterna tidningspapper som en enda produktmarknad. Parterna hävdaratt det finns en hög grad av utbytbarhet såväl på efterfråge- som utbudssidan mellan olika grader, och de flestatryckerier klarar av olika grader utan kostsamma anpassningar av deras tryckpressar.

  11. Kommissionen har undersökt tidningspapper i ett tidigare beslut (5), i vilket den bland annat konstaterade attdet fanns en hög grad av utbytbarhet på efterfråge- ochutbudssidan och att prisskillnaderna var obetydliga.Därför ansåg kommissionen att tidningspapper utgjordeen enda produktmarknad. Dessutom skulle bedömningen av den anmälda transaktionen i detta ärende intepåverkas i sak, även om marknaden delades upp ytterligare exempelvis i förbättrat tidningspapper och stan-dardtidningspapper. Därför kan tidningspapper betraktassom en enda relevant produktmarknad i detta ärende.

    (4) Beslut av den 24 februari 1992 (IV/M.166 - Torras/Sarriò), EGT C

    58, 5.3.1992, s. 20, beslut av den 19 september 1994 (IV/M.499 -

    Jefferson Smurfit/Saint-Gobain), EGT C 284, 12.10.1994, s. 3, beslutav den 20 februari 1995 (IV/M.549 - Svenska Cellulosa/PWAPapierwerke), EGT C 57, 7.3.1995, s. 6, beslut av den 11 juni 1998(IV/M.1006 - UPM-Kymmene/April), EGT C 219, 15.7.1998, s. 9.(*) Delar av denna text har utformats så att konfidentiella uppgifterinte skall röjas. Dessa delar omges av en hakparentes och är markerade med en asterisk. (

    5) Beslut av den 30 oktober 1995 (IV/M.646 - Repola/Kymmene),

    EGT C 318, 29.11.1995, s. 3.

    SV Europeiska gemenskapernas officiella tidning29. 9. 1999 L 254/11

    b) Journalpapper

  12. Journalpapper kräver mekanisk massa, kemisk massaoch returmassa, kemikalier, fillers och pigment. Parternahar identifierat två olika huvudgrader av journalpapper,nämligen obestruket superkalandrerat mekaniskt tryckpapper (SC) och bestruket mekaniskt papper på rulle.Parterna har ytterligare delat upp det bestrukna pappereti lätt (Light Weight Coated, LWC), medeltungt (MediumWeight Coated, MWC) och tungt (Heavy Weight Coated,HWC) papper. Parterna har gjort gällande att träfrittbestruket papper på rulle (WFC) konkurrerar medbestruket mekaniskt papper.

  13. Enligt parterna finns det en hög grad av utbytbarhet påefterfrågesidan mellan de olika graderna av journalpapper. Den allmänna reaktionen på kommissionensundersökning pekar dock i riktning mot en merbegränsad utbytbarhet på efterfrågesidan. Beslutet omvilken typ av papper som skall användas är beroende avett antal kriterier, såsom typen av publikation,målgruppen och dess beredvillighet att betala ett visstpris, jämvikten mellan papperets pris och kvalitet, osv.Dessutom byter utgivare sällan den papperstyp deanvänder till sina publikationer.

  14. Det är dock inte nödvändigt att exakt definiera denrelevanta produktmarknaden, eftersom bedömningen avtransaktionen inte skulle påverkas även om smalareproduktmarknader beaktades. Därför anses journalpapper vara den relevanta produktmarknaden i dettaärende.

    c) Konsumentförpackningskartong

  15. På marknaden för konsumentförpackningskartong finnsdet ett stort antal olika typer och grader av kartong.Kartong tillverkas antingen av enbart nyfiber eller av enblandning av returfiber och nyfiber. Vanligen särskiljerman fyra huvudkategorier av kartong: solid blekt sulfatkartong (SBS), falskartong (FBB), solid oblekt...

To continue reading

REQUEST YOUR TRIAL