Case nº M13871-19 of Mark- och miljööverdomstolen, October 28, 2020

• President: 6
• Resolution Date: October 28, 2020
• Issuing Organization: Mark- och miljööverdomstolen

REFERAT

ÖVERKLAGAT AVGÖRANDENacka tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2019-12-06 i mål nr M 8051-19, se bilaga A

PARTER

Klagande Skogsstyrelsen

Motparter1. AB Hvalfisken, 556430-4193

Ombud: GEHolmen Skog AB

Ombud: Jur.kand. FH Argum AB

2. Naturskyddsföreningen Sörmland

   SAKENSamråd enligt 12 kap. 6 § miljöbalken avseende skogsbruksåtgärder

   ______________

   MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT

1. Mark- och miljööverdomstolen avslår Naturskyddsföreningens yrkande om att inhämta yttrande från Naturvårdsverket.

2. Mark- och miljööverdomstolen avslår överklagandet.

   ______________

   YRKANDEN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN

   Skogsstyrelsen har yrkat att Mark- och miljööverdomstolen ska undanröja mark- och miljödomstolens dom och avvisa Naturskyddsföreningens överklagande.

   AB Hvalfisken (bolaget) har inte haft något att invända mot Skogsstyrelsens yrkande och för egen del yrkat att Mark- och miljööverdomstolen ska upphäva mark- och miljödomstolens beslut om interimistiskt förbud mot att genomföra den planerade avverkningen, åtminstone avseende de delar som inte registrerats som nyckelbiotop.

   Naturskyddsföreningen har motsatt sig ändring av mark- och miljödomstolens dom och yrkat att Mark- och miljööverdomstolen ska inhämta yttrande frånNaturvårdsverket.

   UTVECKLING AV TALAN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN

   Skogsstyrelsen har anfört i huvudsak följande till stöd för sin talan:

   De åtgärder som planeras för fastigheten utgör en del av den pågåendemarkanvändningen som är skogsbruk på skogsmark. Varken förekomsten avnyckelbiotoper eller riksintressen föranleder krav på tillstånd, dispens eller liknande för de planerade åtgärderna. Att avverka skog är i sig inte förbjudet utan en naturlig del av den pågående verksamheten skogsbruk.

   Enligt 12 kap. 6 § miljöbalken ska verksamhetsutövare underrätta Skogsstyrelsen eller annan tillsynsmyndighet när vissa skogsbruksåtgärder ska vidtas. En sådan anmälan måste enligt reglerna inte utmynna i ett beslut. Samrådsförfarandet ger myndigheten en möjlighet, utan förpliktelse, att vid behov fatta beslut som begränsar eller förbjuder åtgärder. Samråd som avslutas med bedömningen att det saknas behov av begränsning eller förbud innebär inte att myndigheten har gett markägaren rätt att avverka. Det är inte heller ett beslut om godkännande av den planerade åtgärden eller ett beslut om att åtgärden måste utföras såsom verksamhetsutövaren har planerat. Det kan inte heller anses handlingsdirigerande, särskilt inte när det saknas krav som markägaren motsätter sig. Därmed finns det inte något beslut att överklaga. Samrådsmeddelandet är en tjänsteanteckning eller ett protokoll från diskussionen som fördes i samband med samrådet och kan inte anses ha positiv rättsverkan. Verksamhetsutövaren måste kontinuerligt beakta miljöbalkens bestämmelser även efter genomfört samråd. Avverkningen kan också stoppas efter att samrådsmeddelande överlämnats exempelvis om nya omständigheter uppmärksammas.

   Om Mark- och miljööverdomstolen finner att samrådet är ett beslut är det dock inte utformat på ett så bindande sätt att det blir överklagbart. Högsta förvaltningsdomstolen har i HFD 2020 ref. 12 konstaterat att rätten till rättslig prövning enligt Århuskonventionen förutsätter ett ärende där myndigheten är förpliktad att fatta ett beslut, vilket inte är fallet vid samråd enligt 12 kap. 6 § miljöbalken. Högsta förvaltningsdomstolen konstaterade att även om det var ett förvaltningsbeslut enligt nationell rätt var det inte av överklagbar karaktär, och avvisade därför ett överklagande av beslutet i lägre instans.

   Bolaget har anfört i huvudsak följande till stöd för sin inställning:

   Samrådet i aktuellt ärende utgör inte ett överklagbart beslut. Den pågåendemarkanvändningen på fastigheten är skogsbruk och merparten av fastigheten omfattas inte av områdesskydd eller nyckelbiotoper. Marknadsvärdet för den gran som finns på fastigheten uppgår till 20 miljoner kronor. Det är av stor vikt att den granskog som hittills inte drabbats av angrepp av granbarkborre skyddas genom att ta bort de bestånd som redan är skadade eller döda. Att området eventuellt ska skyddas som naturreservat förhindrar inte avverkningen eftersom det planerade reservatets skyddsvärde består av tallskogen.

   Bolaget sökte samråd för att få vägledning i hur det skulle hantera avvägningen mellan nödvändiga åtgärder mot granbarkborrangrepp och de naturvärden som finns i området. Samrådet hölls på plats i skogen. Avverkningen skulle ske så att risk för markskador minimeras. Området skulle också detaljinventeras så att bl.a. knäroten skyddas med skyddszon.

   Naturskyddsföreningen har anfört i huvudsak följande till stöd för sin inställning:

   Enligt 9 § förvaltningslagen (2017:900) ska handläggning vara skriftlig, men kan vara muntlig om det inte är olämpligt. Eftersom 10 § förvaltningslagen stadgar rätt till partsinsyn måste all muntlig kommunikation som tillför ärendet uppgifter ändå dokumenteras. Om Skogsstyrelsen inte dokumenterar vad den tillsammans med verksamhetsutövaren kommit överens om finns ingen möjlighet till partsinsyn. Bolagets redogörelse för platsbesöket och för hur åtgärden ska genomföras är sådan information som borde ha funnits med i ärendet. Naturskyddsföreningen har exempelvis inte tidigare fått information om att hela området ska detaljinventeras så att bl.a. knäroten skyddas.

   Ett beslut behöver inte vara ett föreläggande eller ett förbud, utan kan mynna ut i ett "ingen erinran" eller ett så kallat nollbeslut där ingen åtgärd vidtas. Dessa typer...