Case nº B-10-2020 of Arbetsdomstolen, December 02, 2020

• Resolution Date: December 02, 2020
• Issuing Organization: Arbetsdomstolen

REFERAT

M.I.

mot

S.H. med uppgiven firma Papas Restaurang.

Halmstads tingsrätts dom den 17 januari 2020 i mål nr T 2409-19

Tingsrättens dom, se bilaga.

Inledning

S.H. driver Papas Restaurang i Halmstad. M.I. var fr.o.m. den 13 december 2018 anställd av S.H. för att arbeta på restaurangen.

M.I. yrkade vid tingsrätten att S.H. skulle förpliktas att till honom betala 52 000 kr, varav 8 000 kr avsåg lön för december 2018, 22 000 kr lön för februari 2019 och 22 000 kr lön för mars 2019.

S.H. bestred talan.

Tingsrätten ogillade M.I:s yrkanden.

Yrkanden m.m.

M.I. har yrkat att Arbetsdomstolen ska bifalla hans talan vid tingsrätten.

S.H. har motsatt sig att tingsrättens dom ändras.

Parterna har yrkat ersättning för rättegångskostnader i Arbetsdomstolen.

Målet har avgjorts utan huvudförhandling. Parterna har till stöd för sin talan åberopat samma grunder och bevisning som vid tingsrätten samt utvecklat sin talan på i huvudsak samma sätt som där.

Domskäl

Bakgrund

Arbetsdomstolen kan inledningsvis konstatera att det i många avseenden är oklart vad som närmare förevarit mellan parterna, vilket delvis kan bero på språksvårigheter men också på att parterna synes ha oklara uppfattningar om sådant som hur ett anställningsavtal ingås, hur hanteringen av preliminärskatteavdrag går till och vad stöd för nystartsjobb innebär. Med detta sagt framgår följande av utredningen.

M.I. hade under någon period hösten 2018 en arbetspraktik hos Papas Restaurang och han verkar då ha fått viss ersättning från Försäkringskassan i form av aktivitetsstöd eller utvecklingsersättning. I november 2018 ansökte S.H. hos Arbetsförmedlingen om stöd för nystartsjobb avseende M.I. I ansökan uppgavs lönen vid heltidsarbete vara 22 000 kr och att tjänstgöringsgraden var 100 procent.

Arbetsförmedlingen beslutade om stöd för nystartsjobb för tiden 13 december 2018 - 12 juni 2019. Stödet innebar att Arbetsförmedlingen - under vissa närmare förutsättningar - varje månad skulle tillföra S.H. 15 710 kr genom att kreditera hans skattekonto, dvs. att beloppet skulle tillgodoräknas honom på skattekontot.

Parterna har inte närmare berört vad de kommit överens om i fråga om t.ex. lön och tjänstgöringsgrad, men de synes utgå från att M.I. fr.o.m. den 13 december 2018 var anställd för att arbeta heltid (100 procent) med en månadslön om 22 000 kr.

I januari 2019 betalade S.H. 22 000 kr till M.I:s bankkonto. Något preliminärskatteavdrag gjordes inte.

Tvisten

Parterna är för det första oense om M.I. har fått lön för december 2018. S.H. menar att han har betalat lönen kontant, vilket M.I. bestritt. Parterna är vidare oense om M.I. har rätt till lön för februari och mars 2019.

Lönen för december 2018

M.I. har anfört att han arbetat på Papas restaurang fr.o.m. den 13 december 2018, att S.H. inte betalat något belopp till honom för december, men att denne gjort ett preliminärskatteavdrag för den månaden. Enligt M.I:s mening har han därför rätt till 8 000 kr för arbete i december.

S.H. har invänt att han i mellandagarna betalade decemberlönen kontant med en summa om 16 000 kr till M.I.

S.H. har i förhör berättat att han betalat 16 000 kr till M.I., vilket denne i förhör förnekat. Vittnet C.H.P. har berättat att han besökte restaurangen under mellandagarna 2018 och att han då såg att S.H. gjorde någon form av kontant betalning av lön till en anställd. Han har dock inte sett vilket belopp som lämnats över eller kunnat säga att den arbetstagare som mottog betalningen var M.I. I en vittnesattest har S.H:s bror uppgett att S.H. i mellandagarna överlämnat kontanter till M.I. Av attesten framgår inte vilket belopp som överlämnades. I ett inspelat samtal, som Arbetsdomstolen återkommer till, talas om att en betalning på 8 000 kr inte gjorts.

Arbetsdomstolen gör följande bedömning.

S.H. har bevisbördan för att han betalat lön till M.I. för december 2018, se t.ex. AD 2018 nr 79.

S.H:s bror har inte hörts i målet utan endast lämnat en vittnesattest. Attesten, som är ytterst kortfattad och skriven av en nära släkting till S.H., saknar i stort sett bevisvärde. Vittnet C.H.P. har sett att en okänd summa lämnats till en anställd, men vet inte om denne var M.I. Ljudinspelningen av samtalet talar möjligen för att betalning inte har skett, men ger i vart fall inte stöd för motsatsen.

Mot bakgrund härav anser Arbetsdomstolen inte att det är visat att S.H. betalat någon lön till M.I. för december 2018. M.I. har därför rätt till de yrkade 8 000 kronorna. Tingsrättens dom ska ändras i enlighet härmed.

Lönen för tiden januari - mars 2019

Parternas inställning

Parterna är ense om att S.H. i januari 2019 betalade 22 000 kr till M.I:s konto, att något preliminärskatteavdrag inte gjordes, samt att någon lön inte betalats under februari och mars.

M.I. har anfört följande. Han arbetade under tiden januari - mars långt mer än den överenskomna tiden. Han har dock bara yrkat ersättning om 22 000 kr per månad, dvs. den överenskomna månadslönen. Han arbetade på restaurangen även under mars månad.

S.H. har anfört följande. M.I. arbetade långt mindre än heltid. Han kom och gick som han ville. Under perioden december - februari arbetade han endast elva arbetsdagar, varför han får anses väl kompenserad för det arbete han utfört genom de 22 000 kr som betalades i januari. S.H. sade upp M.I. vid ett samtal den 2 mars 2019 eftersom denne fungerade dåligt i anställningen. Därefter arbetade inte M.I. något ytterligare.

Därutöver menar S.H., som Arbetsdomstolen förstår honom, att M.I. fick för mycket betalt i januari genom att något preliminärskatteavdrag inte gjordes, och att detta måste beaktas.

Rättsliga utgångspunkter

Som utgångspunkt gäller att en arbetstagare har rätt till lön motsvarande det arbetstidsmått som arbetsgivaren och arbetstagaren har avtalat. En grundläggande förutsättning för att en arbetstagare ska ha...