Case nº M4972-20 of Mark- och miljööverdomstolen, January 21, 2021

President6
Resolution DateJanuary 21, 2021
Issuing OrganizationMark- och miljööverdomstolen

REFERAT

ÖVERKLAGAT AVGÖRANDEVänersborgs tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2020-04-17 i mål nrM 4237-19, se bilaga A

PARTER

Klagande RP

Ombud: Måres Advokatbyrå AB

MotpartSamhällsbyggnadsnämnden i Tjörns kommun

SAKENStrandskyddsdispens för brygga på fastigheten XX i Tjörns kommun samtföreläggande att ta bort bryggan

________________

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT

  1. Med ändring av mark- och miljödomstolens dom ändrar Mark- ochmiljööverdomstolen Kommunstyrelsens miljö- och samhällsbyggnadsutskotts i Tjörns kommun beslut den 15 november 2018, MD § 402, dnr 2018-1093-5, p. 1 - 4 enligt följande.

    1. Punkten 1 ersätts med följande. Dispens från strandskyddet beviljas för den inre delen om ca 26 meter av befintlig brygga på fastigheten XX i Tjörns kommun. Ansökan om dispens från strandskyddet avslås för den yttre delen av samma brygga.b) Punkten 2 och 4 ändras på så sätt att "bryggan" ersätts med "den yttre delen av bryggan".c) Punkten 3 ändras genom följande tillägg. Endast de kättingar och ankare som utgör förankring till den yttre delen av bryggan ska avlägsnas.

  2. Mark- och miljööverdomstolen avslår överklagandet i övrigt.

    ________________

    YRKANDEN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN

    RP har i första hand yrkat att Mark- och miljööverdomstolen ska upphäva föreläggandet och ge strandskyddsdispens för bryggan och i andra hand att målet ska återförvisas till samhällsbyggnadsnämnden för ny prövning.

    Samhällsbyggnadsnämnden i Tjörns kommun har i första hand motsatt sig ändring av mark- och miljödomstolens dom och i andra hand medgett att målet återförvisas till nämnden för ny prövning.

    UTVECKLING AV TALAN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN

    RP har anfört i huvudsak följande.

    Bryggan består av två delar; en ursprunglig inre del och en nyare yttre del som utgör en förlängning av den ursprungliga bryggan.

    Länsstyrelsen har i ett beslut från 1987 förklarat att reparationen av den inre delen av bryggan, som då var föremål för prövning, inte krävde strandskyddsdispens.

    Länsstyrelsen informerades skriftligen före beslutet att ansökan avsåg "reparation samt ersättning av stormskadad brygga". Länsstyrelsen fick även bilder som visade att bryggan inte längre fanns och att det som kvarstod var ett bryggfäste i betong. Ordet reparation måste mot denna bakgrund anses omfatta även ersättning av de delar av bryggan som inte var möjliga att reparera i ordets vanliga bemärkelse. Han fick också tillstånd att spränga bort en bergsklack under vattnet för att kunna anlägga den nya flytbryggan. Den inre delen av bryggan omfattas av ett gynnande förvaltningsbeslut.

    Nämnden verkar mena att ansökan endast avsåg uppförande av en brygga med samma konstruktion som tidigare funnits på platsen. Det finns inget stöd för detta utan en flytbrygga kan ersätta en pålad brygga. Länsstyrelsen angav i beslutet inte några förbehåll om hur bryggan skulle byggas, utan det får anses ha stått honom fritt att själv välja konstruktion.

    Han har i drygt 30 år haft god grund att tro att den inre delen av bryggan tillkommit i laga ordning. Han har vid flera tillfällen efter reparationen av bryggan ansökt om och fått tillstånd för muddring. Myndigheterna har på så sätt påmints om bryggans existens och haft möjlighet att inspektera resultatet av reparationen. Han har inte avsiktligen kringgått strandskyddsbestämmelserna. Hans intresse väger därför tungt vid en proportionalitetsbedömning som bör utmynna i att föreläggandet avseende den inre delen av bryggan hävs.

    Angående den yttre delen av bryggan misstog han sig på gällande regler. Han sökte dispens så snart han fick kännedom om att det krävdes. Den yttre delen av bryggan påverkar inte allmänhetens tillgång till mark- eller vattenområdet och försämrar inte livsvillkoren för växt- eller djurlivet. Med hänvisning till det som angetts i mark- och miljödomstolen måste de negativa effekterna för havsmiljön vägas mot de positiva effekterna av att muddringen upphör. Bedömningen måste göras utifrån att det redan finns en brygga på platsen. Det aktuella strandområdet är redan ianspråktaget av den inre delen av bryggan. Dessutom finns relativt stora legala byggnader vid strandområdet, vilket bidrar till att området uppfattas som privat. Bryggan är lokaliserad i ändan av en smal inseglingsränna och kan inte nås på annat sätt än från rännan eller från land. Förlängningen påverkar därför inte heller tillgången till ett vattenområde som är av allmänt intresse.

    Nämnden har anfört i huvudsak följande.

    Enligt ansökan från 1986 var det fråga om "reparation samt ersättning av en stormskadad brygga". Av detta framgår att även ersättningen var i reperationssyfte, vilket även länsstyrelsen måste ha bedömt eftersom den ansåg att någon dispens inte behövdes. Det är inte rimligt att tro att en reparation kan omfatta byte av konstruktion. Bytet från pålad konstruktion till flytbrygga ska jämställas med en ny brygga och inte en reparation. Länsstyrelsens beslut från 1987 är inte ett gynnande förvaltningsbeslut angående byte av konstruktion. Flytbryggan från 1987 ska alltså ses som dispenspliktig. Den inre delen har därför inte tillkommit i laga ordning och skäl för dispens föreligger inte.

    RP har själv utfört det otillåtna bytet av konstruktion och det är motiverat och skäligt att förelägga honom att ta bort bryggan.

    Även om rätten finner att den inre delen av bryggan är laglig ska dispens inte ges för den yttre delen av bryggan eftersom flytbryggor har en negativ inverkan på havsmiljön. De allmänna värdena som strandskyddet syftar till att värna väger tyngre än de enskilda intressena i målet.

    MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL

    Den ifrågavarande bryggan kan delas upp i två delar, en inre och en yttre del, om ca 26 meter vardera. Bryggan ligger inom strandskyddat område.

    Där den inre delen av bryggan är utförd har det tidigare funnits en pålad brygga som parterna är överens om uppfördes före den 1 juli 1975 då bestämmelserna om generellt strandskydd infördes. Den ursprungliga pålade bryggan var således lagligen uppförd och omfattades inte av kravet på strandskyddsdispens.

    Av utredningen får anses framgå att den pålade bryggan förstördes i en storm 1986 och att den ersattes av en flytbrygga som uppfördes 1987 (den inre delen av den nuvarande bryggan). Eftersom flytbryggan uppfördes efter 1975 omfattas den av kravet på dispens.

    Som särskilt skäl för dispens från strandskyddet får enligt 7 kap. 18 c § första...

To continue reading

Request your trial