Case nº M4976-19 of Mark- och miljööverdomstolen, August 17, 2020

President6
Resolution DateAugust 17, 2020
Issuing OrganizationMark- och miljööverdomstolen

REFERAT

ÖVERKLAGAT AVGÖRANDEVäxjö tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2019-04-08 i mål nr M 4807-18, se bilaga A

PARTER

KlagandeBorgholm Energi AB

Ombud: Advokaten E.W. och biträdande juristen S.S.

Motpart B.M.

Ombud: L.Ö.

SAKENAnläggningsavgift avseende fastigheten XX i Borgholms kommun

______________

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT1. Med ändring av mark- och miljödomstolens dom fastställer Mark- och miljööverdomstolen att B.M. är skyldig att betala anläggningsavgift om 56 866 kr till Borgholm Energi AB.0. B.M. ska ersätta Borgholm Energi AB för dess rättegångskostnad (ansökningsavgift) vid mark- och miljödomstolen med 2 800 kr jämte ränta enligt 6 § räntelagen från den 8 april 2019 till dess betalning sker.

______________

YRKANDEN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN

Borgholm Energi AB (bolaget) har yrkat att Mark- och miljööverdomstolen ska bifalla bolagets talan i mark- och miljödomstolen och fastställa att B.M. är skyldig att betala anläggningsavgift med 56 866 kr samt förplikta B.M. att betala bolagets ansökningsavgift om 2 800 kr.

B.M. har motsatt sig ändring av mark- och miljödomstolens dom.

UTVECKLING AV TALAN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN

Borgholm Energi AB har anfört detsamma som i mark- och miljödomstolen med i huvudsak följande tillägg och förtydliganden:

B.M.s fastighet är belägen inom verksamhetsområdet för den allmänna va-anläggningen och fastigheten har behov av dricksvattentjänster. Eftersom det föreligger ett relevant behov av dricksvatten för fastigheten ska frågan om hur behovet tillgodoses med största fördel avgöras genom en samlad bedömning av rådande omständigheter mot bakgrund av fastighetens användningsmöjligheter på sikt. Bolaget planerar och bygger ut den allmänna va-anläggningen utifrån kommunens skyldighet enligt lagen (2006:412) om allmänna vattentjänster (LAV) att ordna vattenförsörjning och avlopp i ett större sammanhang. En förutsättning för att bolaget ska kunna uppfylla denna skyldighet är att fastighetsägare i enlighet med LAV åläggs en skyldighet att betala va-avgifter. Av förarbetena till LAV framgår att om förhållandena i ett bebyggelseområde i stort behöver en kollektiv va-lösning av va-frågan, så har detta redan i sig ansetts innebära en stark presumtion för att andra lösningar inte heller är bättre i det enskilda fallet (prop. 2005/06:78 s. 79).

Förhållandena i bebyggelseområdet är sådana att det finns ett långsiktigt behov av allmänna va-tjänster, bl.a. med hänsyn till de låga grundvattennivåerna på Öland. Under sommarhalvåret fylls inte naturens vattenmagasin på, vilket bl.a. har lett till att det råder bevattningsförbud under denna period inom Borgholms kommun. Utanför bolagets vattentäkter sjunker grundvattnet och försvinner snabbare. För att säkerställa vattenförsörjningen på lång sikt och för att försöka minska belastningen på grundvattentäkterna har bolaget gjort flera investeringar de senaste åren, exempelvis i ett avsaltningsverk som renar havsvatten samt en vattenledning från fastlandet som stod klar sommaren 2016.

Förhållandena på Öland talar för att dricksvattenfrågan ska lösas kollektivt för vissa områden och det föreligger därför en stark presumtion för att andra lösningar inte är bättre i det enskilda fallet. B.M. har inte presenterat någon bevisning som utvisar att den enskilda lösningen är bättre i förhållande till den omständigheten att bebyggelseområdet med hänsyn till bl.a. de låga grundvattennivåerna behöver en kollektiv lösning. Tvärtom innebär B.M.s nyttjande av den enskilda brunnen att grundvattennivån i området minskar ytterligare, vilket talar för att förhållandena i bebyggelseområdet i stort behöver en kollektiv va-lösning.

Bolaget har uppfyllt sin skyldighet att samråda med fastighetsägaren om förbindelsepunktens läge. Förbindelsepunkten har inte placerats olämpligt.

B.M. har anfört detsamma som i mark- och miljödomstolen med i huvudsak följande tillägg och förtydliganden:

Det finns inte lagstöd för att fastigheter ska ansluta sig i syfte att bidra till utbyggnad av ledningsnät eller avsaltningsanläggningar. Av förarbetena till LAV framgår att enbart det förhållandet att huvudmannen har byggt ut den allmänna va-anläggningen i ett område medför inte automatiskt att fastigheterna där kan avgift sdebiteras. Avgiftsskyldigheten måste i princip vara motiverad av den enskilda fastighetens behov av de vattentjänster som erbjuds. I praxis har behovet av rent vatten ofta ansetts kunna med större fördel tillgodoses genom fastighetens egen vattenbrunn, när brunnen har ett godtagbart vatten i tillräcklig mängd. En kostnadsjämförelse kan i sådana fall få fördelsbedömningen att väga över till förmån för det enskilda alternativet (a. prop. s. 79 f.).

Det krävs inte att det egna brunnsvattnet måste vara bättre än det kommunala vattnet för att fastighetsägaren ska slippa betala anläggningsavgift, utan det ska vara godtagbart och behovet av vatten ska kunna tillgodoses bättre på annat sätt. Vattnet från hans brunn har enligt provtagning bedömts som tjänligt (utan anmärkning), bedömt efter Livsmedelsverkets "Råd om enskild dricksvattenförsörjning".

Hans brunn kan och kommer även i framtiden att kunna leverera vatten i tillräcklig mängd eftersom hans brunn är belägen invid en rullstensås. Brunnen har klarat av att leverera vatten under alla år och brunnen har god återhämtning. Den ligger inom gränserna för ett grundvattenmagasin i jordlagret enligt SGU:s databas för grundvatten, nära gränsen för ett område med mycket stora vattenflöden. Brunnen ligger inom ett vattenskyddsområde där det växer björk, lind, ek och andra träslag, som tar upp stora mängder vatten utan att gulna under sommaren.

Han har gjort en kostnadsjämförelse som visar att den egna brunnen ger en lägre kostnad som inte är marginell, både om man jämför engångskostnader och årliga kostnader. Dessutom kommer värdet på hans fastighet troligen att vara högre med bibehållen egen brunn då vattnet är närproducerat, resurssnålt och ger en lägre årskostnad.

Hans egna brunn innebär inget ökat uttag av grundvatten på Öland och innebär i övrigt en god hushållning med naturresurser. Det totala grundvattenuttaget kan bara minskas genom att man ökar uttaget från avsaltningsanläggningen och ledningen från fastlandet, dvs. inte genom att ansluta fastigheter som har egen brunn. Det är inte heller någon nackdel att ta vatten från många vattentäkter. Det kan tvärtom vara en fördel att ta vatten från egna brunnar istället för enbart från kommunala vattentäkter. Det finns dock ingen forskning som visat vad som är mest fördelaktigt. Att ta vatten från egen brunn har även andra miljöfördelar såsom ingen kemikalieanvändning samt lägre energiåtgång både för transport av vattnet och för avsaltning av vattnet.

Det brev som sänts från bolaget till honom har enbart handlat om förbindelsepunkt för avloppet. Inget samråd ägde rum innan förmedlingen av anslutningspunkt skickades ut våren 2018.

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL

Enligt 24 § första och andra...

To continue reading

Request your trial

VLEX uses login cookies to provide you with a better browsing experience. If you click on 'Accept' or continue browsing this site we consider that you accept our cookie policy. ACCEPT