Case nº Ö 5633-19 of Högsta domstolen, April 02, 2020

Resolution DateApril 02, 2020
Issuing OrganizationHögsta domstolen

REFERAT

Stockholms tingsrätt förordnade i beslut den 22 november 2017 om kvarstad på så mycket av M.B:s egendom att en av Pensionsmyndigheten åberopad skadeståndsfordran om 84 019 925 euro kunde antas bli täckt vid utmätning.

Kronofogdemyndigheten verkställde den 19 december 2017 tingsrättens beslut genom att belägga en bostadsrätt i bostadsrättsföreningen Tallen 11 i Stockholm med kvarstad.

Nacka tingsrätt

M.B:s maka A.O.B. överklagade Kronofogdemyndighetens beslut i Nacka tingsrätt och yrkade att beslutet skulle hävas.

Till grund för sitt överklagande anförde A.O.B. i huvudsak följande.

Bostadsrätten tillhör henne. Det har inte funnits någon överenskommelse mellan henne och M.B. om att hon skulle förvärva bostadsrätten för hans räkning och M.B. har inte haft något verkligt intresse av hennes förvärv av bostadsrätten. Hon förvärvade bostadsrätten den 30 september 2012 och ansökte senare om medlemskap i föreningen, allt innan hon och M.B. ingick äktenskap den 25 maj 2013. Den 1 mars 2013 hade hon, genom sex delbetalningar, erlagt hela köpeskillingen om 27 000 000 kr. Hon står som ensam innehavare av bostadsrätten. Hon har visserligen inte haft några inkomster från och med år 2010 men har varit yrkesverksam innan dess. Det är uppenbart att de pengar som M.B. överförde till henne och som utg jorde dellikvider för betalning av bostadsrätten var gåvor. Respektive gåva vann sakrättsligt skydd redan i samband med att pengarna flöt in på hennes bankkonto. Bostadsrätten utgör hennes enskilda egendom i äktenskapet. Tanken var visserligen att M.B. skulle ha möjlighet att övernatta i bostadsrätten i samband med sina besök i Sverige men inte att den skulle utgöra hans stadigvarande boende eller att han skulle vara folkbokförd där. M.B. erhöll permanent uppehållstillstånd i Sverige först i februari 2016. M.B. har sitt stadigvarande boende i USA där han tidigare bott tillsammans med sina barn. Han har lagt ut bostaden i USA till försäljning eftersom den är för stor för honom ensam.

A.O.B. och M.B. ska i vart fall anses vara samägare till bostadsrätten. Till följd därav borde i stället den dolda ägarens, M.B:s, rätt mot henne ha belagts med kvarstad. Eftersom så inte skett ska beslutet om kvarstad hävas.

Pensionsmyndigheten bestred ändring av Kronofogdemyndighetens beslut och anförde bl.a. följande till grund för sin inställning.

M.B. är den reelle ägaren till bostadsrätten. A.O.B. har agerat som bulvan åt M.B. vid förvärvet och ägandet av bostadsrätten. Köpeskillingen för bostadsrätten var 27 000 000 kr. A.O.B. har inte haft någon inkomst från och med år 2010 samtidigt som M.B., enligt egen uppgift, haft betydande inkomster. A.O.B. har inte sålt sin tidigare bostad utan hyr ut den till närstående. A.O.B. har således saknat egen ekonomisk förmåga att bekosta förvärvet av bostadsrätten och har erhållit medel från M.B. i syfte att förvärva lägenheten. Det är uteslutet att överföringar om sammanlagt 27 000 000 kr utg jort medel till täckande av A.O.B:s personliga behov, jämför 6 kap. 3 § ÄktB. Det är inte heller visat att överföringarna har utg jort gåva varför A.O.B., redan av den anledningen, ska anses ha g jort förvärvet för M.B:s räkning.

A.O.B. har tidigare agerat som bulvan åt M.B. - - -

Tingsrätten (rådmannen Magnus Wulkan) anförde i beslut den 16 oktober 2018 följande.

SKÄL FÖR BESLUTET

En förutsättning för att kvarstaden ska bestå är att det framgår att bostadsrätten tillhör M.B., se 4 kap. 17 § UB.

A.O.B. är antecknad som innehavare av bostadsrätten och f inns upptagen som köpare på köpehandlingarna. Utåt sett framstår hon alltså som ensam ägare av bostadsrätten. Tingsrätten konstaterar vidare att hennes påstådda förvärv av bostadsrätten skedde innan hon och M.B. ingick äktenskap och att eventuella gåvor till henne från honom i form av överföringar av medel mellan konton därför vann sakrättsligt skydd omedelbart vid underrättelsen till banken.

Enligt tingsrättens uppfattning f inns det dock inget hinder mot att egendom och rättigheter som är skrivna i tredje mans namn och därmed utåt framstår som tillhörig tredje man utmäts för en gäldenärs skulder. Jämförelse kan göras med ett kommissionsförhållande där kommittenten omedelbart blir ägare till sådan egendom som kommissionären har köpt i eget namn men för kommittentens räkning. Ett skäl för ett sådant upplägg kan vara att gäldenären vill freda egendomen från utmätning varför tredje man agerar som bulvan. En förutsättning för att egendomen ska kunna utmätas är att det är klarlagt att tredje man innehar egendomen för gäldenärens räkning (se Torkel Gregow, Tredje mans rätt vid utmätning, s. 225 ff.).

Omständigheter som, enligt tingsrättens uppfattning, kan tala för att tredje man har agerat som bulvan kan bland annat vara att gäldenären har ett eget intresse i egendomen, att gäldenären men inte tredje mannen haft ekonomisk förmåga att förvärva egendomen, och att gäldenären haft skäl att undanhålla medel eller haft skäl att inte vilja uppträda som ägare.

Av utredningen har det framkommit att A.O.B. inte haft någon inkomst från och med år 2010 och att hon inte heller avyttrade sin tidigare bostad inför förvärvet av den aktuella bostadsrätten. Det kan vidare konstateras att det hon nu uppgett om hur hon har f inansierat köpet av bostadsrätten, genom penninggåvor från M.B., inte är förenligt med det hon själv uppgett i en handling kallad Memorandum, undertecknad av henne och M.B. den 1 mars 2017. Det f inns heller ingen utredning i form av t.ex. kontoutdrag som stöder påståendet att medel motsvarande köpeskillingen, 27 000 000 kr betalad i olika rater, har förts över från M.B. till A.O.B. M.B. har däremot mer än väl haft ekonomisk förmåga att förvärva bostadsrätten. Det är ostridigt att förvärvet skett efter att A.O.B. och M.B. haft en relation i ett antal år och inte alltför lång tid innan de ingick äktenskap. Det får vidare anses utrett att ett av syftena med förvärvet av lägenheten var att den skulle utgöra M.B:s bostad när han vistades i Sverige. M.B. har således haft ett intresse i egendomen. Redan dessa omständigheter sammantagna talar starkt för att A.O.B. har förvärvat och innehar egendomen för M.B:s räkning.

M.B. är misstänkt för grova bedrägerier i Sverige begångna under perioden 2013 - 2016. Han och bolag ägda och kontrollerade av honom har också som svarande varit inblandade i processer utomlands avseende mycket stora påstådda skulder, som ska ha uppkommit under perioden 2011 - 2016. Enligt tingsrättens uppfattning ger detta stöd för antagandet att M.B. har haft skäl att vilja undandra medel från en eventuell verkställighet genom att i stället överlåta pengar eller annan egendom till närstående. A.O.B:s förvärv av bostadsrätten har skett i tämligen nära anslutning till det förfarande som ledde till misstankar om grova bedrägerier i Sverige.

Vid en sammantagen bedömning av det ovanstående menar tingsrätten att det är visat att A.O.B. har förvärvat bostadsrätten för M.B:s räkning och att M.B. alltså ensam ska anses som ägare till bostadsrätten. A.O.B:s överklagande ska därför avslås.

BESLUT

Tingsrätten avslår A.O.B:s överklagande.

Svea hovrätt

A.O.B. överklagade i Svea hovrätt och yrkade att hovrätten skulle häva verkställigheten av beslutet om kvarstad i bostadsrätten.

Pensionsmyndigheten motsatte sig att tingsrättens beslut ändrades.

Hovrätten (hovrättsråden Maj Johansson, Göran Söderström, referent, och Carin Häckter) anförde i beslut den 8 oktober 2019 följande.

SKÄLEN FÖR BESLUTET

Målet gäller verkställighet av ett beslut om kvarstad i en bostadsrätt. Verkställighet har skett för att säkerställa Pensionsmyndighetens skadeståndsanspråk om 84 019 925...

To continue reading

Request your trial