Case nº Ö 693-20 of Supreme Court (Sweden), February 21, 2020

Resolution DateFebruary 21, 2020
Issuing OrganizationSupreme Court (Sweden)

REFERAT

Södertörns tingsrätt dömde den 3 januari 2020 A.E.H. till fängelse på livstid för mord och ålade honom att betala skadestånd med 60 000 kr till den mördades efterlevande make S.Z.

Svea hovrätt

Både A.E.H. och S.Z. överklagade i Svea hovrätt.

S.Z. yrkade att advokaten T.W., som hade biträtt honom som målsägandebi-träde i tingsrätten, skulle förordnas även i hovrätten.

Hovrätten (hovrättslagmannen Ragnar Palmkvist, hovrättsrådet Emma Regnér och tf. hovrättsassessorn Maria Schöllin, referent) anförde i beslut den 3 februari 2020 att det inte hade framkommit tillräckliga skäl för att förordna målsägandebiträde i hovrätten för S.Z. och avslog hans begäran.

Högsta domstolen

S.Z. överklagade hovrättens beslut och yrkade att T.W. skulle förordnas som målsägandebiträde för honom i hovrätten.

Justitiekanslern förklarade sig inte ha någon erinran mot att målsägandebi-träde förordnades.

HD inhämtade yttrande från riksåklagaren.

Målet avgjordes efter föredragning.

Föredraganden, justitiesekreteraren Cecilia Andgren, avgav betänkande.

SKÄL

I betänkandet redovisas en bakgrund i huvudsak motsvarande punkterna 2 - 9 i HD:s beslut. Härefter lämnas under rubrikerna Förordnande av målsägandebiträde och bi-trädets uppgifter, Målsägandebiträde i högre rätt samt Åklagarens roll och betydelse för behovet av målsägandebiträde redogörelser av väsentligen samma innehåll som punkterna 10 - 18 i HD:s beslut. Vidare anförs följande.

Närmare om behovsprövningen i övre rätt, särskilt då åklagaren inte för talan

  1. Av det ovan sagda följer att utrymmet för åklagaren att inte föra målsägandens talan i högre rätt är tämligen begränsat. Med detta sagt har rätten dock inte möjlighet att överpröva om det saknas skäl för åklagaren att vägra föra målsägandens talan (jfr 7 kap. 5 § RB om målsägandens rätt att påkalla högre åklagares prövning av frågan). Vid bedömningen av om det finns ett behov av målsägandebiträde har rätten alltså att utgå ifrån åklagarens ställningstagande i frågan.

  2. Att det får betydelse vid behovsprövningen att åklagaren inte anser sig kunna föra målsägandens talan på grund av skadeståndets komplexitet framgår indirekt av andra punkten i 1 a § andra stycket lagen om målsägandebiträde. Även då åklagaren anser sig förhindrad av andra skäl, t.ex. på grund av att det råder en intressemotsättning mellan målsäganden och åklagaren i frågor av betydelse för skadeståndet, kan det föreligga särskilda skäl att förordna ett målsägandebiträde enligt tredje punkten i samma lagrum.

  3. Betydelsen av att åklagaren inte för målsägandens talan får emellertid avgöras med hänsyn till omständigheterna i det enskilda fallet och vad som sägs i fråga om förutsättningarna för att ett målsägandebiträde ska förordnas enligt 1 § lagen om målsägandebiträde för respektive brottstyp (jfr NJA 2018 s. 922 p. 18). I mål avseende gärningar enligt 3 och 4 kap. BrB innebär detta att bl.a. gärningens allvar, målsägandens relation till den tilltalade samt även målsägandens ålder och psykiska hälsa kan få betydelse vid denna bedömning (jfr p. 13).

  4. Vid behovsprövningen enligt 1 a § bör även beaktas att målsäganden i regel förväntas inställa sig till huvudförhandlingen för det fall åklagaren inte för målsägandes skadeståndstalan, vilket även detta är en omständighet som kan påverka behovet av biträde.

    Bedömningen i detta fall

  5. S.Z:s skadeståndstalan är inte okomplicerad. Han har åberopat bevisning i skade-ståndsdelen och det rör sig också om frågor som kan komma att kräva en mer utförlig rättslig argumentation. Åklagaren har dessutom förklarat att hon inte avser att föra målsägandens talan.

  6. Då målet rör ett synnerligen allvarligt brott som...

To continue reading

Request your trial

VLEX uses login cookies to provide you with a better browsing experience. If you click on 'Accept' or continue browsing this site we consider that you accept our cookie policy. ACCEPT