Case nº UM9144-20 of Migrationsöverdomstolen, October 19, 2020

President1
Resolution DateOctober 19, 2020
Issuing OrganizationMigrationsöverdomstolen

REFERAT

SN, född 2014, kom till Sverige utan sina föräldrar och ansökte om asyl. Hon beviljades i oktober 2016 ett tidsbegränsat uppehållstillstånd som alternativt skyddsbehövande och därefter ytterligare tidsbegränsat uppehållstillstånd med stöd av 5 § lagen (2016:752) om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige (tillfälliga lagen). I december 2017 ansökte AN, RAZ och TN om uppehållstillstånd på grund av anknytning till SN, som är deras dotter respektive syster.

Migrationsverket beslutade den 9 maj 2019 att avslå AN, RAZ och TN:s ansökningar. Som skäl för besluten angavs att SN inte kunde utgöra anknytningsperson enligt 7 § tillfälliga lagen och att det inte heller vid en prövning i enlighet med 13 § samma lag skulle strida mot något svenskt konventionsåtagande eller stå i strid med principen om barnets bästa att neka AN, RAZ och TN uppehållstillstånd i Sverige.

AN, RAZ och TN överklagade besluten. Förvaltningsrätten i Göteborg, migrationsdomstolen (2020-06-05, ordförande Selberg), avslog överklagandet. Som skäl angav migrationsdomstolen att den bestämmelse med stöd av vilken de aktuella ansökningarna avslagits (7 § tillfälliga lagen) numera hade upphävts men att förutsättningarna för att bevilja uppehållstillstånd för klagandena är oförändrade, dvs. att det för att bevilja uppehållstillstånd krävs att ett avslagsbeslut i enlighet med bestämmelserna i den tillfälliga lagen strider mot något svenskt konventionsåtagande (13 § tillfälliga lagen). I det avseendet gjorde migrationsdomstolen inte någon annan bedömning än Migrationsverket.

AN, RAZ och TN överklagade domen och yrkade att de skulle beviljas sökta tillstånd och förde fram bl.a. följande. SN anlände till Sverige tillsammans med sin kusin. Kusinens mamma har fått uppehållstillstånd på grund av att ett nekande strider mot svenska konventionsåtaganden. De ifrågasätter hur rättstillämpningen kan vara så olika i två helt identiska fall. De nya reglerna om anhöriginvandring är till deras fördel och ska, enligt den information de fått, gälla i domstol. Efter migrationsdomstolens negativa beslut försvåras SN:s lidande ytterligare. Barnkonventionen, nu helt införlivad i svensk lag, är tydlig men det är svårt att se att principen om barnets bästa skulle ha beaktats i detta fall.

Kammarrätten i Stockholm, Migrationsöverdomstolen (2020-10-19, Benson, Briheim Fällman, referent, och L Axelsson), meddelade prövningstillstånd och yttrade:

Vad målet gäller

Frågan i...

To continue reading

Request your trial