Case nº A-83-2019 of Arbetsdomstolen, August 19, 2020

Resolution DateAugust 19, 2020
Issuing OrganizationArbetsdomstolen

REFERAT

Nr 47

Svenska Hamnarbetarförbundet

mot

Sveriges Hamnar och APM Terminals Gothenburg AB.

Bakgrund

Sveriges Hamnar och Svenska Hamnarbetarförbundet (förbundet) träffade kollektivavtal den 5 mars 2019.

APM Terminals Gothenburg (APM), som är medlem i Sveriges Hamnar, bedriver stuveriverksamhet i Göteborgs hamn. Verksamheten bedrivs huvudsakligen i containerhamnen där man med hjälp av lyftkranar, grensletruckar och andra hjälpmedel lastar containrar av och på fartyg.

Förbundet har valt medlemmen U.A. till huvudskyddsombud vid containerhamnen och anmält honom som sådant till APM.

Varje lyftkran i containerhamnen betjänas av ett arbetslag om åtta personer, som till största delen är medlemmar i förbundet. Två personer ansvarar för att bemanna lyftkranen, tre personer ansvarar för att köra grensletruckar och övriga tre personer utför arbete med s.k. tally och kallas för tallymän. Tallymän utför i huvudsak sex olika arbetsuppgifter, bl.a. s.k. konplockning som innebär att man sätter på och tar av särskilda fästen (s.k. koner) på containrar, som kräver skilda utbildningar. De tre tallymännen har normalt utbildning för samtliga arbetsuppgifter som en tallyman utför och ibland även utbildning för andra arbetsuppgifter som utförs av arbetslaget.

Under våren 2019 övervägde APM att som en av de tre tallymännen i arbetslagen använda hamnarbetare som, när det gäller de arbetsuppgifter som utförs av arbetslaget, bara hade fått utbildning för konplockning. APM beslutade att den 9 april 2019 genomföra ett test med den sammansättningen av arbetslaget. APM förhandlade inte med förbundet om sina planer, och förbundets huvudskyddsombud U.A. deltog inte vid planeringen av testet och fick inte någon underrättelse om det.

Parterna tvistar om APM därigenom har brutit mot medbestämmandelagen, arbetsmiljölagen och förtroendemannalagen.

Yrkanden

Förbundet har yrkat att Arbetsdomstolen ska förplikta APM att till förbundet betala allmänt skadestånd för brott mot medbestämmandelagen med 100 000 kr och allmänt skadestånd för brott mot förtroendemannalagen med 50 000 kr.

Förbundet har vidare yrkat att Arbetsdomstolen ska förplikta APM att till U.A. betala allmänt skadestånd för brott mot arbetsmiljölagen och förtroendemannalagen med 50 000 kr.

Arbetsgivarparterna har bestritt yrkandena.

Förbundet och APM har yrkat ersättning för rättegångskostnader.

________________

Parterna har till stöd för sin talan anfört i huvudsak följande.

Förbundet

Sammanfattning av grunderna för käromålet

Under våren 2019, efter den 5 mars 2019, beslutade APM att det i arbetslagen vid lyftkranarna skulle ingå en tallyman som, när det gäller de arbetsuppgifter som utförs av arbetslaget, bara hade utbildning för konplockning och som därmed inte fick utföra andra arbetsuppgifter som utförs av arbetslaget.

Den beslutade omorganisationen av arbetslagen skulle medföra försämrade möjligheter till arbetsväxling och ökad arbetsbelastning för de övriga i arbetslaget, eftersom antalet personer som kunde avlösa för rast och arbetsväxling i praktiken skulle minska från tre till två personer bland tallymännen.

APM har i strid med 11 § medbestämmandelagen inte på eget initiativ förhandlat med förbundet före beslutet, som avsåg en viktigare förändring av arbetsförhållandena och förändringar av betydelse för arbetsmiljöförhållandena för medlemmar i förbundet. Detta gäller även om beslutet avsåg en testverksamhet. Därför är APM skyldigt att betala allmänt skadestånd till förbundet.

APM har inte gett förbundets huvudskyddsombud U.A. tillfälle att delta i planeringen av den beslutade nya arbetsorganisationen. Inte heller har APM underrättat U.A. om dessa beslutade förändringar, som har betydelse för arbetsmiljöförhållandena. APM:s agerande utgjorde därmed ett hinder för U.A. att fullgöra sina uppgifter som huvudskyddsombud. APM har därför brutit mot 6 kap. 10 § första stycket arbetsmiljölagen och 3 § första stycket förtroendemannalagen och ska betala allmänt skadestånd till U.A. Därmed har förbundets intresse av att förtroendemannalagens bestämmelser iakttas i förhållande till förbundets förtroendemän kränkts. Därför är APM skyldigt att betala förbundet allmänt skadestånd.

Tallymännens arbetsuppgifter

Varje personalkategori i arbetslagen måste genomgå en särskild utbildning för att kunna och få utföra sina arbetsuppgifter. Längst utbildning, om en till flera månader, genomgår grensletruckförare och kranförare. Tallymännen genomgår en flera veckor lång utbildning för samtliga sina arbetsuppgifter.

Tallymännen ombesörjer huvudsakligen följande arbetsuppgifter.

  1. Registrering av varje container i en dator som finns i en hytt i ett av kranbenen.

  2. Hantering av twistlocks, s.k. konplockning, vilket innebär att man låser eller låser upp en särskild mekanisk låsanordning (kon) som möjliggör säker stapling av containrar på höjd ombord på ett fartyg. Konerna låser ovanpåliggande container mot den underliggande och förhindrar på så sätt att containrar som är staplade på varandra börjar röra sig i förhållande till varandra.

  3. Körning av terminaltraktorer som transporterar containrar.

  4. Anvisning till kranföraren och grensletruckföraren var en container ska placeras, på land eller på ett fartyg.

  5. Agera signalman, både ombord på fartyget och från land, vilket innebär att man flyttar kranen i sidled och leder kranen rätt på fartyget, då exempelvis sikten är begränsad av containrar på däck eller då besättningsmän rör sig i närheten av kranens arbetsområde.

  6. Korgåkning, vilket innebär att man från en specialgjord kranburen korg hanterar koner vilka annars inte går att nå. Vid korgåkning måste minst två tallymän finnas i korgen.

    I samband med avlastning av containrar från fartyg låses konerna upp vilket gör det möjligt att lyfta av varje container för sig. Vid avlyftning hänger konerna kvar i underdelen i varje hörn på den avlyfta containern. Den avlyfta containern placeras sedan på en särskild skrinda i hamnen så att konerna kan tas av på ett säkert sätt. Vid lastning av fartyg företas samma procedur i omvänd ordning. På varje container appliceras på kajen fyra koner varefter de på fartyget fästs i underliggande container.

    Tallymän och grensletruckförare arbetar två timmar och är sedan lediga i en timme. Kranförare arbetar två timmar och är sedan lediga i två timmar. Ett arbetslag om åtta personer arbetar normalt nio timmar under ett arbetspass.

    Beslut om ändrad arbetsorganisation

    Under våren 2019, någon gång efter att kollektivavtalet hade träffats den 5 mars 2019, beslutade APM att i arbetslagen om åtta personer skulle en person bara vara utbildad för konplockning. Det skulle ha inneburit att konplockaren inte hade den sedvanliga kompetens som behövs för att få en helhetsbild över alla faror som finns vid fartygshanteringen. Konplockaren skulle utgöra en av de tre tallymännen. Han eller hon skulle inte ha kompetens att utföra andra arbetsuppgifter än konplockning som tallymän utför.

    I arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2001:9) om hamnarbete samt allmänna råd om tillämpning av föreskrifterna, ska en signalman finnas för varje lyftanordning där någon vistas inom lyftanordningens arbetsområde om inte uppsikt över arbetsområdet kan uppnås på annat sätt. I praktiken kan en säker uppsikt inte uppnås utan en signalman ombord på fartyget. De två kameror som finns monterade på...

To continue reading

Request your trial

VLEX uses login cookies to provide you with a better browsing experience. If you click on 'Accept' or continue browsing this site we consider that you accept our cookie policy. ACCEPT