Case nº P8347-19 of Mark- och miljööverdomstolen, June 09, 2020
President | 6 |
Resolution Date | June 09, 2020 |
Issuing Organization | Mark- och miljööverdomstolen |
REFERAT
ÖVERKLAGAT AVGÖRANDEVäxjö tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2019-07-05 i mål nr P 1103-19, se bilaga A
PARTER
Klagande1. A.A.
-
B.A.
-
E.K.
-
K.P.
-
R.R.
-
L.W.
-
B.Ö.
-
E.Ö.
-
Samhällsbyggnadsnämnden i Trelleborgs kommun
Motpart1. E.H.
-
T.H.
Ombud för 1 - 2: Advokat . B.L.
SAKENFörhandsbesked för nybyggnad av två enbostadshus på fastigheten XX i Trelleborgs kommun
_________________
MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT
Med ändring av mark- och miljödomstolens dom fastställer Mark- och miljö-överdomstolen Samhällsbyggnadsnämndens i Trelleborgs kommun beslut den 20 november 2018, § 208, dnr SBN 2018/154, om negativt förhandsbesked.
________________
YRKANDEN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN
A.A., B.A., E.K., K.P., R.R., L.W., B.Ö., och E.Ö. (klagandena) har yrkat att Mark- och miljööverdomstolen ska upphäva mark- och miljödomstolens dom och avslå ansökan om förhandsbesked.
Samhällsbyggnadsnämnden i Trelleborgs kommun (nämnden) har yrkat att Mark- och miljööverdomstolen ska upphäva mark- och miljödomstolens dom och fastställa nämndens beslut om att avslå ansökan om förhandsbesked.
E.H. och T.H. har motsatt sig ändring av mark- och miljödomstolens dom.
UTVECKLING AV TALAN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN
Klagandena
Två nya bostadshus i Lilla Beddinge är inte förenligt med översiktsplanen. Det är inte heller förenligt med behovet av sammanhållen bebyggelse som har tillgång till service och kollektivtrafik. Den aktuella fastigheten har brukats av lantbrukaren som äger angränsande jordbruksmark. De två hus som ansökan omfattar kommer att bryta av kraftigt mot den nuvarande strukturen i den lilla byn. De kommer också att kräva ett en ny väg anläggs på ett mycket konstruerat och onaturligt sätt i den gamla kyrkbyn. Vägen kommer att anläggas på mark som använts som jordbruksmark och vägen kommer att skapa störningar för alla som bor runt omkring.
Nämnden
Fastigheten XX ligger utanför detaljplanelagt område men omfattas av områdesbestämmelser och utgörs av jordbruksmark av högsta klass på den 10-gradiga klassningsskalan avseende bördighet. Området används för jordbruksändamål även om marken inte är taxerad som jordbruksenhet. Det går inte att tolka annat än att marken utgör jordbruksmark.
Fastighetsägaren har informerat kommunen om att marken utlånas till en bonde med intilliggande fastighet för brukning. Fastigheten är en del i ett större sammanhängande jordbruksområde. Jordbruksstöd har getts från år 1995 till år 2018 utifrån jordbruksverkets utbetalningar där XX ingår i det beviljade stödet.
På historiska kartor kan man se att marken har använts som jordbruksmark i årtionden. Av hävd har jordbruk alltid bedrivits på fastigheten, oavsett hur den skatterättsligt klassificeras. Nämnden gör fortsatt bedömningen att fastigheten är brukningsvärd jordbruksmark och att den kan komma att få betydelse för jordbrukets utveckling och rationalisering då den direkt ansluter till intilliggande odlad och öppen mark.
I och med att verkligheten ofta är sådan att sammanhängande områden med jordbruksmark utgörs av flera fastigheter med varierad storlek ger taxeringen av fastigheten inte alltid en rättvisande bild av hur marken används och hur brukningsvärd marken är. Det allmänna intresset av att långsiktigt bevara brukningsvärd jordbruksmark väger tyngre än det enskilda intresset av att bebygga den aktuella platsen.
Utöver nämndens bedömning om att fastigheten besitter brukningsvärd jordbruksmark är lokaliseringsprövningen för bebyggelsen olämplig och uppfyller inte övriga krav som ställs i 2 kap. PBL. Åtgärden inte tar hänsyn till de riktlinjer/ strategier som är framtagna i kommunens översiktsplan "för orter och landsbygd 2028" för att möta gällande samhälleliga intressen av ett rationellt byggande.
E.H. och T.H.
Fastighetens taxering bör, i enlighet med gällande praxis, få en avgörande betydelse för frågan om en prövning ska ske i förhållande till 3 kap. 4 § miljöbalken. De instämmer i den bedömning som mark- och miljödomstolen gjort i denna del. Skulle emellertid den tolkning som kommunen och övriga motparter gör av begreppet "brukningsvärd jordbruksmark" godtas utgör detta likväl inte hinder för ett positivt förhandsbesked. Den tilltänkta bebyggelsen är en begränsad komplettering till befintlig bebyggelse med en omfattning, placering och arrondering som endast i obetydlig mån är ägnad att påverka den av motparterna påstådda brukningsvärda jordbruksmarken.
Den sökta åtgärden står inte heller i strid med kommunens översiktsplan eller områdesbestämmelserna. De har lagt ner tid och kostnader för projektering av det planerade byggandet. Det skulle strida mot proportionalitetsprincipen, likabehandlingsprincipen och förutsebarhetsprincipen om positivt förhandsbesked skulle förvägras dem.
MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL
Inledning
De frågor som Mark- och miljööverdomstolen har att ta ställning är om det för tillämpningen av 3 kap. 4 § miljöbalken krävs att en fastighet är taxerad som jordbruksfastighet och, om detta inte bedöms som en nödvändig förutsättning för tillämpningen av bestämmelsen, om den aktuella marken i detta fall utgörs av brukningsvärd jordbruksmark i den mening som avses i 3 kap. 4 § miljöbalken.Fastighetstaxeringens betydelse
Det som i första hand ska prövas i ett förhandsbesked är om en byggnadsåtgärd över huvud taget kan tillåtas på den avsedda platsen, dvs. närmast en prövning av markens lämplighet för den avsedda åtgärden (se prop. 1985/86:1 s. 285). Vid lämplighetsbedömningen ska bl.a. prövas om åtgärden uppfyller kraven på lämplig markanvändning i 2 kap. plan- och bygglagen (2010:900), PBL. Det innebär att bestämmelserna om hushållning med markområden i 3 kap. miljöbalken ska tillämpas.
Enligt 3 kap. 4 § miljöbalken får brukningsvärd jordbruksmark tas i anspråk för bebyggelse eller anläggningar endast om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och detta behov inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt genom att annan mark tas i anspråk. Detta innebär att om den aktuella marken utgör brukningsvärd jordbruksmark kan bestämmelsen i 3 kap.4 § miljöbalken utgöra hinder mot att uppföra den aktuella byggnaden. Bestämmelsen motsvarar 2 kap. 4 § i den nu upphävda lagen (1987:12) om hushållning med naturresurser m.m. (naturresurslagen). I förarbetena till miljöbalken (prop. 1997/98:45, Del 1, s. 239 f.) anges att bestämmelserna i 2 kap. naturresurslagen skulle arbetas in i miljöbalken och att någon ändring i sak inte var avsedd.
I förarbetena till naturresurslagen (prop. 1985/86:3 s. 158) anges att med begreppet brukningsvärd jordbruksmark avses mark som med hänsyn till läge, beskaffenhet och övriga förutsättningar är lämpad för jordbruksproduktion. Vidare anges att begreppet således har samma innebörd som enligt lagen (1979:425) om skötsel av jordbruksmark (skötsellagen). I 3 § i den nu upphävda skötsellagen stadgades "Jordbruksmark som med hänsyn till läge, beskaffenhet och övriga omständigheter är lämplig för jordbruksproduktion, skall brukas så att markens produktionsförmåga tas tillvara på ett ändamålsenligt sätt." I 1 § skötsellagen angavs att med jordbruksmark avsågs sådan åkermark och kultiverad betesmark som ingår i fastighet som är taxerad som jordbruksfastighet. I 2 § angavs vidare att lagen inte var tillämplig på jordbruksmark som ingår i fastighet, som har bildats för annat ändamål än jordbruk och som därefter inte har taxerats eller som enligt detaljplan eller områdesbestämmelser är avsedd för annat ändamål än jordbruk.
Begreppet jordbruksmark förekommer även i 12 kap. 7 § miljöbalken. I denna bestämmelse anges att med jordbruksmark avses i 8 och 9 §§ sådan åkermark och betesmark som ingår i fastighet som är taxerad som lantbruksenhet. Bestämmelserna i samma paragrafer ska dock inte tillämpas på jordbruksmark som ingår i en fastighet, som har bildats för annat ändamål än jordbruk och som därefter inte har taxerats, eller som i detaljplan eller i områdesbestämmelser enligt PBL är avsedd för ett annat ändamål än jordbruk. I förarbetena till miljöbalken anges att 12 kap. 7 § i allt väsentligt motsvarar 1 och 2 §§ skötsellagen och innehåller en definition av vad som ska avses med begreppet jordbruksmark vid tillämpningen av 8 och 9 §§. Vidare anges att definitionen fördes in i miljöbalken efter inrådan av Lagrådet och får i praktiken sin största betydelse vid tillämpningen av bestämmelsen i 9 § där det ges ettbemyndigande att meddela föreskrifter om anmälningsskyldighet för att ta jordbruksmark ur produktion. (Se prop. 1997/98:45, Del 2, s. 152).
Mark- och miljööverdomstolen har i tidigare avgöranden, mot denna bakgrund, konstaterat att begreppet jordbruksmark i 3 kap. 4 § miljöbalken har samma ursprung och innebörd som i 12 kap. 7 § miljöbalken och att det därför, för att marken på en fastighet ska omfattas av 3 kap. 4 § miljöbalken, krävs att fattigheten är taxerad som lantbruksenhet (se främst Mark- och miljööverdomstolens avgöranden från den 7 november 2018 i mål nr P 10815-17 och P 11097-17).
Mark- och miljööverdomstolen gör följande bedömning.
Frågan i målet i denna del är vilken vikt som ska ges det...
To continue reading
Request your trial