Case nº B-5-2020 of Arbetsdomstolen, June 17, 2020

Defense:2020-34
Resolution Date:June 17, 2020
Issuing Organization:Arbetsdomstolen
SUMMARY

En arbetsgivare som påstår att ett skriftligt anställningsavtal har upprättats för skens skull, har ansetts ha bevisbördan för att parterna varit överens om att avtalet inte ska tillämpas dem emellan.

 
FREE EXCERPT

REFERAT

Rörsvets i Sverige AB

mot

T.L.

Överklagade avgörandet: Gävle tingsrätts dom den 19 december 2019 i mål nr T 490-19

Tingsrättens beslut, se bilaga.

Bakgrund

Rörsvets i Sverige AB (Rörsvets) anlitades som underentreprenör till bolaget Goodtech för att under sommaren 2018 utföra svetsning av rörskarvar till ett reningsverk i Kristiansand i Norge. Den ursprungliga beställaren var Kristiansands kommun.

Rörsvets rekryterade för uppdraget T.L. som lagbas samt därutöver ett antal svetsare. Enligt Rörsvets kom bolaget och T.L. muntligen överens om att T.L. skulle vara anställd så länge projektet varade och att han skulle ha en lön om 240 SEK i timmen, vilket skulle inkludera allt såsom traktamente, övertids- och semesterersättning.

När arbetet på reningsverket inleddes krävde Kristiansands kommun att arbetstagarna skulle ha vissa anställningsvillkor och att dessa skulle framgå av skriftliga anställningsavtal. Om kravet inte uppfylldes skulle arbetstagarna inte släppas in på arbetsplatsen. Mellan Rörsvets och T.L. upprättades ett skriftligt anställningsavtal som undertecknades av båda parter.

Anställningsavtalet är skrivet på norska och anger bl.a. följande. Det är fråga om en tidsbegränsad anställning med tillträde den 6 juni 2018. Anställningens förväntade varaktighet var till den 25 augusti 2018. Veckoarbetstiden var 50 timmar och lönen 197,75 NOK. Semestersättning var 13 procent. Vidare angavs vissa belopp för övertidsersättning och traktamente. Det angavs också att anställningsförhållandet regleras av Teknikavtalet IF Metall. Väsentligen likartade anställningsavtal upprättades för övriga arbetstagare.

Den 25 juni 2018 hävde Kristiansands kommun avtalet med Goodtech. Till följd härav lämnade T.L. och övriga arbetstagare samma dag arbetsplatsen i Kristiansand. T.L. har därefter inte utfört något arbete för Rörsvets.

Rörsvets har betalat T.L. 32 520 SEK, inklusive innehållen preliminärskatt, vilket motsvarar ersättning för arbete fram till och med den 25 juni 2018 med den lön bolaget menar att parterna varit överens om muntligen.

Parterna synes vara ense om att 1 NOK ska anses motsvara 1,06 SEK.

T.L. yrkade vid tingsrätten att Rörsvets skulle förpliktas att betala 166 766 SEK till honom, avseende lön, traktamente, övertids- och semesterersättning. Yrkandet utgick i huvudsak från att han haft rätt till lön och ersättningar enligt det skriftliga avtalet för tiden 6 juni - 25 augusti 2018.

Rörsvets bestred yrkandet i dess helhet och anförde i huvudsak att det skriftliga avtalet inte kunde göras gällande eftersom det upprättats för skens skull samt att T.L. i vart fall inte har rätt till lön och ersättningar för tiden efter den 25 juni 2018, eftersom han då inte stått till förfogande för arbete.

Tingsrätten förpliktade Rörsvets att till T.L. betala 159 136 kr.

Yrkanden i Arbetsdomstolen m.m.

Rörsvets har yrkat att Arbetsdomstolen, med ändring av tingsrättens dom, helt ska avslå T.L:s talan och tillerkänna bolaget ersättning för rättegångskostnader vid tingsrätten. Rörsvets har begärt ersättning för rättegångskostnader även i Arbetsdomstolen.

T.L. har motsatt sig att tingsrättens dom ändras.

Målet har avgjorts utan huvudförhandling.

Grunder för talan

Parterna har till stöd för sin talan åberopat samma omständigheter och bevisning som vid tingsrätten. Rörsvets har dock uppgett att bolaget rätteligen redan vid tingsrätten anförde följande. Om domstolen skulle komma fram till att det skriftliga anställningsavtalet ska gälla mellan parterna, medger bolaget att T.L. har rätt till lön och traktamente för de 18 dagar som han arbetade i Norge under perioden 5 - 25 juni. Han har dock inte rätt till lön för tiden därefter, eftersom han har avvikit från arbetet och inte stått till bolagets förfogande. Rörsvets hade kunnat erbjuda honom annat arbete. T.L. har inte heller rätt till traktamente för tiden därefter, eftersom han då inte har arbetat utanför den vanliga verksamhetsorten. Om domstolen skulle finna att T.L. har rätt till lön och traktamente för alla de 61 arbetsdagar som han har angett, så godtar Rörsvets de belopp som tingsrätten har kommit fram till avseende lön och traktamente. Semesterersättningen stämmer däremot inte utan ska rätteligen uppgå till 13 procent av utgående lön, utan hänsyn till traktamente.

T.L. har i och för sig inte invänt mot Rörsvets redogörelse för hur bolaget förde sin talan vid tingsrätten.

Domskäl

Frågorna i målet

I och med att tvisten rör arbete i Norge måste Arbetsdomstolen först ta ställning till vilket lands lag som är tillämplig i målet. Därefter kommer Arbetsdomstolen att pröva om parterna är bundna av det skriftliga anställningsavtalet samt om, och i vilken utsträckning, T.L. har rätt till lön, övertidsersättning, traktamente och semestersättning. Slutligen kommer domstolen ta ställning till Rörsvets yrkande om rättegångskostnader.

Tillämplig lag

Rörsvets och T.L. kom överens om att T.L. skulle arbeta i Norge under en kortare tid, vilket han också gjorde. T.L. har således vid fullgörande av avtalet vanligtvis utfört arbete i Norge. Mot detta ska följande beaktas. Både Rörsvsets och T.L. har hemvist i Sverige. Av utredningen framgår att T.L. tidigare varit anställd hos Rörsvets för att arbeta med projekt i Sverige. Det skriftliga anställningsavtalet, som visserligen är upprättat på norska i Norge, är utformat med utgångspunkten att svensk rätt är tillämplig, bl.a. genom att hänvisa till teknikavtalet för IF Metall. Mot denna bakgrund anser Arbetsdomstolen att de samlade omständigheterna är sådana att anställningsavtalet har närmast anknytning till Sverige och att svensk rätt därför är tillämplig. Se artikel 8 förordning (EG) nr 593/2008 om tillämplig lag för avtalsförpliktelser (Rom I).

Är parterna bundna av det skriftliga anställningsavtalet?

Rättsliga utgångspunkter

Vid införandet av avtalslagen ansågs det, även utan någon uttrycklig lagregel, självklart att parter inte är bundna av en avtalshandling som de i fullt samförstånd upprättat för skens skull. Däremot infördes i avtalslagen, till skydd för tredje man, en bestämmelse om att den som i god tro förvärvat ett skuldebrev, kontrakt eller annan skriftlig handling som upprättats för skens skull, utan hinder därav kan göra gällande den fordran eller rättighet som framgår av handlingen. Se 34 § avtalslagen och NJA II 1915 s. 264 ff.

I 6 c § anställningsskyddslagen finns en bestämmelse om att arbetsgivaren ska lämna skriftlig information om alla villkor som är av väsentlig betydelse för anställningen, t.ex. om löneförmåner och om slutdag för tidsbegränsade anställningar. Bestämmelsen genomför EU:s s.k. upplysningsdirektiv (direktiv 91/533/EEG) som syftar till att ge arbetstagare bättre skydd mot kränkning av deras rättigheter och att skapa större öppenhet på arbetsmarknaden. Enligt EU-domstolens praxis bör skriftlig information som arbetsgivaren lämnat om väsentliga uppgifter i anställningsavtalet innebära en presumtion för uppgifternas riktighet som är jämförbar med den som i den nationella rättsordningen gäller för en liknande handling. Arbetsgivaren ska dock ha möjlighet åberopa motbevisning. Se Kampelmann, C-253/96, EU:C:1997:585 och numera direktivet (EU) 2019/1152 om tydliga och förutsägbara arbetsvillkor i Europeiska unionen.

Utgångspunkten är att ett av båda parter på ett korrekt sätt underskrivet anställningsavtal motsvarar vad parterna har kommit överens om (se t.ex. AD 2012 nr 34). Det ankommer alltså på Rörsvets att bevisa att parterna i fullt samförstånd har upprättat det skriftliga anställningsavtalet för skens skull och att det därför inte gäller mellan parterna.

Arbetsdomstolens bedömning

I målet är utrett att skälet till att det skriftliga anställningsavtalet upprättades var att Kristiansands kommun krävde att de som arbetade vid ombyggnationen av reningsverket skulle ha vissa anställningsvillkor och att villkoren skulle vara skriftliga. Det finns enligt Arbetsdomstolens mening inte skäl att anta annat än att T.L. var väl införstådd med detta. Frågan är emellertid om Rörsvets och T.L. varit...

To continue reading

REQUEST YOUR TRIAL