Case nº Ö 1272-19 of Supreme Court (Sweden), December 20, 2019

• Resolution Date: December 20, 2019
• Issuing Organization: Supreme Court (Sweden)

REFERAT

Stockholms tingsrätt

T.R.-S. ansökte vid Stockholms tingsrätt om att bli entledigad från uppdraget som boutredningsman i dödsboet efter I.M. Delägare i dödsboet var efterlevande makan L.M. samt barnen Å.B., A.M-r och A.M.

Tingsrätten (tingsfiskalen Dante Olason Hallberg) anförde i beslut den 24 januari 2019 följande.

Den 9 november 2011 beslutade tingsrätten att egendomen i dödsboet efter den svenske medborgaren I.M. med hemvist i Spanien, skulle avträdas till förvaltning av boutredningsman. Advokat T.R.-S. förordnades samtidigt som boutredningsman.

T.R.-S. har ansökt om att bli entledigad från sitt uppdrag. Som skäl för sin ansökan har han i huvudsak anfört följande. Dödsboet saknar tillgångar i Sverige och dödsbodelägarna har inte betalat hans förfallna räkning eller begärda förskott. Eftersom dödsboet saknar tillgångar i Sverige, och de tillgångar som kan finnas i Spanien i praktiken är oåtkomliga för en svensk boutredningsman, är det en förutsättning att dödsbodelägarna säkerställer att boutredningsmannen kan erhålla ersättning för sitt arbete. Svensk boutredningsmans möjligheter att utreda boets tillgångar i Spanien är begränsade, i synnerhet i dödsbon för vilka EUförordningen inte ska tillämpas. Han har gjort vissa efterforskningar men därutöver hänvisat parterna till att ta hjälp av notarie och ombud i Spanien eftersom skifte av fastigheten under alla förhållanden måste ske enligt spansk rätt. Dödsbodelägarnas åtgärder i Spanien har dock inte lett till något resultat. Han har som svensk advokat begränsade kunskaper om innehållet i spansk rätt. Om det funnits medel i dödsboet och han bedömt att det skulle kunna leda till framgång, hade han kunnat anlita en spansk advokat men detta är otänkbart om inte dödsbodelägarna är beredda att svara för en sådan kostnad. Han har förklarat sig beredd att fortsätta uppdraget under förutsättning att den förfallna räkningen samt fårskott inbetalas. Det saknas sammantaget förutsättningar för honom att fortsätta handläggningen av ärendet.

Å.B., A.M-r och A.M. har motsatt sig T.R.-S:s begäran om entledigande. Som skäl har de anfört i huvudsak följande. Dödsboet har tillgångar i Spanien. De har vid upprepade tillfällen talat om för T.R.-S. att änkan ska uppge sina tillgångar i Spanien, vilket inte skett. I början av år 2016 blev T.R.-S. kontaktad av advokat B.S. i Torrevieja. T.R.-S. hade då möjlighet att inleda ett samarbete med B.S., vilket dock inte skedde. T.R.-S. har inte fullföljt sina arbetsuppgifter som boutredningsman. Han har endast upprättat bouppteckning och begärt förskott om 30 000 kr trots att det finns tillgångar i Spanien. Deras möjligheter att betala förskottet, samt en tidigare obetald faktura om 48 000 kr, är obefintliga till dess att arvet är skiftat. De har, som särkullbarn, ännu inte fått del av sin andel av arvet.

L.M. har inte haft någon erinran mot att T.R.-S. entledigas som boutredningsman. Hon har i huvudsak anfört följande. Hon har skickat alla dokument som behövs för en bouppteckning och förklarat att det inte finns mer att tillägga. Boet är utrett i Sverige och bouppteckning är upprättad och registrerad. Något behov av boutredningsman i Sverige finns inte och advokaten kan därför entledigas.

Skäl

Av 19 kap. 5 § första stycket ÄB följer att rätten ska entlediga den boutredningsman som önskar frånträda sitt uppdrag och visar skälig orsak till entledigandet. Enligt lagens förarbeten kan den som mottagit ett förordnande som boutredningsman inte utan vidare avsäga sig uppdraget innan det slutförts. Skälig orsak till entledigande kan vara att det inte längre finns någon egendom att förvalta i dödsboet och att det inte heller kvarstår några andra uppgifter som har ankommit på boutredningsmannen (NJA 2001 s. 559). Den omständigheten att boutredningsmannen förutser svårigheter att få betalt utgör inte i sig en sådan skälig orsak ( jfr RH 2008:45).

Om en boutredningsman entledigas ska en ny boutredningsman förordnas i den entledigades ställe, förutsatt att det inte saknas uppgifter som ankommer på boutredningsmannen (se NJA II 1933 s. 236 och 237, jfr NJA 2001 s. 559).

Av utredningen framgår att det alltjämt finns tillgångar i Spanien som kan tillkomma dödsboet men som ännu inte blivit utredda samt att T.R.-S. gjort vissa efterforskningar som inte lett till något resultat. Uppdraget kan därmed inte anses slutfört. Även om det ligger i sakens natur att boutredningen sällan är betjänt av en boutredningsman som inte önskar kvarstå framstår inte omständigheterna vara sådana att en annan boutredningsman skulle ha bättre förutsättningar att slutföra uppdraget.

Som skäl för sin begäran har T.R.-S. bl.a. anfört att dödsboet saknar tillgångar i Sverige och att dödsbodelägarna varken har betalat hans förfallna räkning eller begärda förskott. Enligt 19 kap. 19 § andra stycket ÄB ska arvode till boutredningsmannen och kostnadsersättning betalas av dödsboet. Om dödsboet saknar tillgångar ska arvode och ersättning betalas av den som ansökt om att boutredningsman ska förordnas. Solidariskt ansvar inträder när flera är betalningsskyldiga. I lagen har inte föreskrivits någon särskild ordning för hur arvode och kostnadsersättning ska beräknas. Boutredningsmannen får tillgodoräkna sig det belopp som denne finner skäligt och påkallat av omständigheterna, och om missnöje uppstår kan frågan hamna under rättens prövning. Vid en sådan prövning kommer allmänna avtalsrättsliga regler i tillämpning. I regel bör boutredningsmannen inte ta ut arvode förrän uppdraget är slutfört. Om utredningen tar särskilt lång tid kan det dock finnas skäl för att boutredningsmannen tidigare ska kunna tillgodoräkna sig arvode för en del av det utförda arbetet. (Se Walin & Lind, Ärvdabalken Del II, 2018-02-01, Zeteo, kommentaren till 19 kap. 19 §.)Frågor om arvode till T.R.-S. kan emellertid inte hanteras av tingsrätten inom ramen för detta ärende. Som konstaterats ovan utgör svårigheter med att få betalt för uppdraget inte heller en sådan skälig orsak som är en förutsättning för entledigande.

Med beaktande av det anförda finner tingsrätten att de skäl som T.R.-S. har anfört inte utgör skälig orsak och det har inte heller framkommit sådana omständigheter som medför att det kan anses föreligga hinder för förrättningen. Tingsrätten avslår därför T.R.-S:s begäran om entledigande.

Beslut

T.R.-S:s begäran om entledigande...