Case nº P1932-19 of Mark- och miljööverdomstolen, May 07, 2020

President6
Resolution DateMay 07, 2020
Issuing OrganizationMark- och miljööverdomstolen

REFERAT

ÖVERKLAGAT AVGÖRANDENacka tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2019-01-31 i mål nr P 7795-18, se bilaga A

PARTER

KlagandePlan- och byggnadsnämnden i Uppsala kommun753 75 Uppsala

MotpartPanghus AB, 556740-3760

Ombud: Advokat J H

Övriga sakägare1. Uppsala kommun 753 75 Uppsala

  1. BoKlok Mark och Exploatering AB, 556979-7516

  2. Bostadsrättsföreningen BoKlok Saturnus, 769635-0201

  3. Bostadsrättsföreningen Klippsvalan i Fullerö Hage, 769634-1994

  4. Fullerö Bostäder 9 AB, 559029-5811

  5. Urbanica AB, 556638-0878

SAKEN

Bygglov för stödmurar på fastigheten X i Uppsala kommun

__________________

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT

Mark- och miljööverdomstolen avslår överklagandet.

__________________

BAKGRUND

Plan- och byggnadsnämnden i Uppsala kommun beslutade den 23 augusti 2018 att avslå en ansökan om bygglov i efterhand för uppförande av stödmurar i form av s.k. gabioner med motiveringen att de inte uppfyller kraven i 2 kap. 6 § första stycket 1 och 8 kap. 1 § plan- och bygglagen (2010:900), PBL.

Beslutet överklagades av Panghus AB till Länsstyrelsen i Uppsala län, som avslog överklagandet.

Panghus AB överklagade länsstyrelsens beslut till mark- och miljödomstolen som bedömde att de aktuella stödmurarna inte kan anses strida mot anpassningskravet i PBL. Mark- och miljödomstolen fann därmed att nämnden inte haft fog för sitt beslut att avslå ansökan om bygglov i efterhand och återförvisade ärendet till nämnden för fortsatt handläggning.

YRKANDEN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN

Plan- och byggnadsnämnden i Uppsala kommun har yrkat att Mark- och miljööverdomstolen ska upphäva mark- och miljödomstolens dom. Nämnden har hänvisat till sitt beslut om avslag på bygglovsansökan.

Panghus AB har motsatt sig ändring av mark- och miljödomstolens dom.

Övriga sakägare har beretts tillfälle att yttra sig, men har inte hörts av.

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL

Mark- och miljödomstolen har återförvisat ärendet till nämnden för fortsatt handläggning utan att dessförinnan ha gett berörda sakägare tillfälle att yttra sig. Mark-och miljööverdomstolen har i tidigare avgöranden ansett att en sådan handläggning har innefattat ett grovt rättegångsfel och, med hänvisning till 50 kap. 26 § rättegångsbalken, undanröjt underinstansens avgörande och återförvisat målet för fortsatt handläggning (se Mark- och miljööverdomstolens beslut den 19 juni 2018 i mål nr P 2678-18, den 24 oktober 2018 i mål nr P 8729-18 och den 11 mars 2019 i mål nr P 12337-18). Mark- och miljööverdomstolens praxis har satts i fråga och det finns skäl att nu överväga om den ska ändras eller nyanseras.

Bestämmelser om kommunikation inför beslut

Bestämmelser om byggnadsnämndens handläggning av ärenden om bygglov finns i PBL. Byggnadsnämnden ska underrätta bl.a. de kända sakägarna och de kända bostadsrättshavare, hyresgäster och boende som berörs och ge dem tillfälle att yttra sig över en ansökan som avser en åtgärd som innebär en avvikelse från en detaljplan eller ska utföras i ett område som inte omfattas av en detaljplan (9 kap. 25 § och 5 kap. 11 § första stycket 2 och 3 PBL). Ett beslut om bygglov ska delges bl.a. dem som anges i 9 kap. 25 § PBL och har lämnat synpunkter i ärendet som inte har blivit tillgodosedda. Ett beslut om att ge bygglov ska kungöras genom ett meddelande i Post- och Inrikes Tidningar. Det meddelande som kungörs ska senast den dag kungörandet sker skickas till ägaren eller innehavaren av en särskild rätt till en tomt eller fastighet, som gränsar till den tomt eller fastighet som lovet avser, eller som skiljs åt från denna endast av en väg eller gata, och övriga kända sakägare. Sådant meddelande ska inte skickas till dem som ska delges beslutet (9 kap. 41 §, 41 a § och 41 b § PBL).

Kommunikation efter överklagande av nämndens beslut

Byggnadsnämndens beslut i en fråga om bygglov kan överklagas till länsstyrelsen, vars handläggning regleras i förvaltningslagen (2017:900). I fråga om kommunicering gäller därvid, enligt 25 § första stycket, att myndigheten innan den fattar beslut i ett ärende ska underrätta den som är part om allt material av betydelse för beslutet och ge parten tillfälle att inom en bestämd tid yttra sig över materialet, om det inte är uppenbart obehövligt.

Sedan en lagändring som trädde i kraft 2011 överklagas länsstyrelsens beslut till mark- och miljödomstol. Handläggningen där regleras i lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar (LOM) och lagen (1996:242) om domstolsärenden (ärendelagen). Om det i ärendet finns en motpart, ska domstolen enligt 15 § ärendelagen - med vissa undantag - ge denne tillfälle att svara inom en viss tid. Ett ärende får, enligt 22 §, som huvudregel inte avgöras utan att den som är part har fått kännedom om en uppgift som har tillförts ärendet genom någon annan än parten och har fått tillfälle att yttra sig över uppgiften. Ärendelagens reglering av domstolarnas kommunikationsskyldighet överensstämmer i allt väsentligt med motsvarande reglering i 10 § förvaltningsprocess-lagen, som tillämpades av förvaltningsdomstolarna när mål enligt PBL tidigare prövades där. Vid den tiden föreskrev 10 § förvaltningsprocesslagen, såvitt nu är av intresse, att handling varigenom mål anhängiggörs, och det som hör till den ska tillställas motpart eller annan mot vilken åtgärd ifrågasätts. Regeln om att kommunikation skulle ske med "annan mot vilken åtgärd ifrågasätts" hänförde sig till mål som inleddes genom...

To continue reading

Request your trial

VLEX uses login cookies to provide you with a better browsing experience. If you click on 'Accept' or continue browsing this site we consider that you accept our cookie policy. ACCEPT