Case nº B 5898-18 of Supreme Court (Sweden), December 27, 2019

• Resolution Date: December 27, 2019
• Issuing Organization: Supreme Court (Sweden)

REFERAT

Örebro tingsrätt

Allmän åklagare väckte vid Örebro tingsrätt åtal mot A.E. för vapenbrott enligt följande gärningsbeskrivning. A.E. har innehaft en fungerande pistol av fabrikatet RÖHM utan att ha rätt till det. Det var den 29 april 2017 på angiven adress i Karlskoga kommun. A.E. begick gärningen med uppsåt eller av oaktsamhet.

A.E. medgav de faktiska omständigheterna men bestred ansvar för brott.

Åklagaren begärde att pistolen, som hade tagits i beslag, skulle förverkas från A.E. enligt 9 kap. 5 § vapenlagen.

A.E. medgav begäran om förverkande.

Tingsrätten (nämndemännen Margareta Gunhamre och Carl-Henrik Ling) anförde i dom den 21 mars 2018 följande.

Utredning

Åklagaren har som skriftlig bevisning lagt fram följande. Beslagsprotokoll över den pistol som påträffades i A.E:s besittning till styrkande av påstått vapeninnehav. Vapnet påträffades av polisen vid en husrannsakan i A.E:s rum, i en påse på golvet. Protokoll över vapenundersökning till styrkande av att vapnet är tillståndspliktigt. Analysen visade att vapnet är en startpistol som ändrats genom att piploppet öppnats, vilket gjort det möjligt att skjuta med skarp ammunition. A.E. har hörts över åtalet.

- - -

A.E. har framfört i huvudsak följande. Vapnet har varit i hans ägo sedan 2014. Vapnet tillhörde tidigare A.E:s pappa och kom i A.E:s ägo efter pappans bortgång. A.E. trodde inte att vapnet var licenspliktigt. Hans pappa var mycket noga med sina papper och något dokument gällande en vapenlicens har A.E. inte funnit bland pappans tillhörighe ter. Därför trodde inte A.E. att något tillstånd behövdes, han har inte gjort några egna efterforskningar huruvida eventuellt tillstånd krävs för vapnet. A.E. har haft vapnet som prydnad på väggen i sin tidigare bostad i Dalarna, han visste inte att det hade packats ner i hans väska och kommit med i flytten till Karlskoga.

Domskäl

Skuld

A.E. har berättat att pistolen ursprungligen tillhörde hans pappa och efterlämnades till A.E. efter pappans bortgång. A.E. saknade kunskap om att vapnet var licenspliktigt. Det finns ingen anledning för rätten att misstro A.E. på denna punkt utan hans uppgifter får godtas. Det kan inte förväntas att någon ska känna till att en pistol som till det yttre är och ser ut som en startpistol kräver licens. Åklagaren har inte kunnat visa att A.E. kände till att startpistolen modifierats på ett sådant sätt att den fungerar som ett skjutvapen. A.E. har varken haft uppsåt eller varit oaktsam till det olovliga innehavet. Mot bakgrund av detta ska åtalet mot A.E. ogillas.

Förverkande

Eftersom det konstateras att inget brott är begånget ogillas även begäran om att förverka pistolen.

Domslut

A.E. frikändes från åtalet för vapenbrott.

Yrkandet om förverkande av i beslag tagen pistol ogillades.

Ordföranden lagmannen Björn Lindén och nämndemannen Arianne Axewill var skiljaktiga i ansvarsfrågan och anförde följande.

A.E. har medgett innehav av en i och för sig tillståndspliktig pistol, detta styrks även av utredningen. Något tillstånd för detta vapen har A.E. inte haft. Okunnighet om vapenlagens straffbestämmelser fritar i sig inte från ansvar. Villfarelse över vapnets karaktär, i synnerhet gällande de modifieringar som möjliggjort skjutning med skarp ammunition, får dock betydelse för huruvida A.E. olovligen haft vapnet med uppsåt. Det har av utredningen inte kunnat styrkas att A.E. haft kunskap om ändringarna i vapnets piplopp. Det får därför godtas att A.E. inte varit medveten om att startpistolen fungerat som ett skjutvapen. A.E. har berättat att hans pappa var mycket noggrann med viktiga papper och avsaknaden av dokumentation rörande vapnet bland pappans kvarlåtenskap har gett A.E. en falsk tro om att tillstånd inte krävdes. Mot bakgrund av detta konstateras det att A.E. inte haft uppsåt till det olovliga innehavet.

Det kan dock förväntas att en normalt aktsam person vidtar vissa åtgärder för att säkerställa att innehav av ett vapen är lagenligt, viss grad av undersökningsplikt krävs. Detta oavsett huruvida vapnet kan misstänkas vara modifierat eller inte eftersom även startpistoler kan vara tillståndspliktiga enligt 1 kap. 3 § c vapenlagen (1996:67). A.E. har inte tagit kontakt med polisen eller på något annat sätt försökt skaffa sig tillräcklig kunskap för att försäkra sig om huruvida detta är ett tillståndspliktigt vapen. Detta torde vara särskilt relevanta åtgärder i de fall dokumentation om vapnet saknas. Det noteras även att A.E. haft vapnet i sin ägo under en längre tid, sedan år 2014. Ett dödsbo kan inneha ett vapen i syfte att överlåta det till någon som har tillstånd att inneha det alternativt överlämna det till polisen. Sådana åtgärder får dock rätteligen inte dröjas med så länge som i detta fall. Därtill har A.E. berättat att han haft vapnet som prydnad uppsatt på väggen, detta talar för att han avsett att själv behålla vapnet. Mot bakgrund av detta har A.E. agerat oaktsamt och ska dömas till ansvar för vapenbrott.

Brottet är av sådan art att det föreligger stark presumtion för fängelse. Det framgår inte av utredningen vilken eldkraft som det modifierade vapnet har. Det kan dock konstateras att det är fråga om ett fungerande skjutvapen för vilket det saknas legalt användningsområde. Straffvärdet uppgår därför till en månads fängelse, dock är i detta fall en villkorlig dom med föreskrift om 50 timmar samhällstjänst en tillräckligt ingripande påföljd.

A.E. har godtagit åklagarens begäran om förverkande. Begäran stöds av lag och ska därför godtas. Detta innebär att A.E. inte får tillbaka pistolen.

Göta hovrätt

Åklagaren överklagade i Göta hovrätt och yrkade att hovrätten skulle döma A.E. enligt åtalet.

A.E. motsatte sig att tingsrättens dom ändrades.

Åklagaren yrkade att hovrätten skulle besluta om förverkande av den beslagtagna pistolen, i första hand enligt 9 kap. 5 § vapenlagen och i andra hand enligt 36 kap. 3 § BrB.

A.E. godtog att pistolen kunde förverkas enligt 36 kap. 3 § BrB.

Hovrätten (hovrättsråden Patrik Örnsved, Cathérine Beckström Gustafsson, referent, och Thobias Wilhelmsson samt två nämndemän) anförde i dom den 5 november 2018 följande.

Hovrättens domskäl

Hovrätten har tagit del av samma utredning som tingsrätten. Förhöret med A.E. har spelats upp med bild och ljud.

Skuld

A.E. har medgett att han har innehaft den aktuella pistolen men invänt att han inte kände till att den var licenspliktig och uppgett att han trodde att pistolen inte var funktionsduglig. Vidare har han invänt att dödsboet efter hans far fortfarande är oskiftat, att vapnet ingår i dödsboet och att han - som förvaltar dödsboet - därför får inneha det utan särskilt tillstånd.

Hovrätten gör följande bedömning.

Av protokollet över polisens vapenundersökning framgår att det aktuella vapnet är en "omändrad start-/gaspistol", att det fungerade på ett normalt sätt vid provskjutning med knallpatron och att det omfattas av vapenlagens bestämmelser om tillståndsplikt. Vidare framgår att vapnets pipa, som ursprungligen troligen haft någon typ av spärr för att förhindra skjutning med skarp ammunition, nu har ett öppet piplopp som möjliggör detta.

Den omständigheten att provskjutningen enbart skett med knallpa tron och således inte med en projektil ändrar inte hovrättens bedömning att vapnet fungerat på ett normalt sätt.

Utredningen har inte visat att A.E. haft vetskap om ändringarna i vapnets piplopp. Det får därför godtas att han inte varit medveten om att startpistolen fungerat som ett skjutvapen. Emellertid ska han av följande skäl dömas för att av oaktsamhet ha olovligen innehaft det licenspliktiga vapnet.

Det kan förväntas att en normalt aktsam person vidtar vissa åtgärder för att säkerställa att innehav av ett vapen är lagenligt. En viss undersökningsplikt krävs alltså. Detta gäller oavsett om vapnet kan misstänkas vara modifierat eller inte, eftersom även startpistoler kan vara tillståndspliktiga. A.E. har inte tagit någon kontakt med polisen eller på något annat sätt försökt skaffa sig tillräcklig kunskap för att försäkra sig om huruvida det varit fråga om ett tillståndspliktigt vapen eller inte. Det får anses särskilt viktigt att vidta nödvändiga undersökningsåtgärder när någon tillgänglig dokumentation om vapnet inte finns. Hovrätten anser att A.E. inte har fullgjort den undersökningsplikt som får anses ha ålegat honom i hans egenskap av innehavare av vapnet.

Visserligen får ett skjutvapen som ingår i ett oskiftat dödsbo utan särskilt tillstånd innehas av den som tagit hand om boet (se 8 kap. 1 § vapenlagen). Den som har vård om boet måste emellertid enligt 11 kap. 1 § vapenförordningen (1996:70) göra en skriftlig anmälan om omhändertagandet till Polismyndigheten senast tre månader efter dödsfallet. När ett skjutvapen som ingår i ett dödsbo innehas av den som tagit hand om boet är meningen att vapnet antingen ska överlåtas till någon som är berättigad att inneha det eller att det ska överlämnas till polisen. Sådana åtgärder får inte dröja alltför länge. A.E. har uppgett att han innehaft vapnet sedan år 2014, vilket får anses utgöra en alltför lång tid i det här sammanhanget. Att dödsboet fortfarande är oskiftat ändrar inte den bedömningen. Hans flera år långa innehav talar även för att hans avsikt varit att behålla vapnet själv.

A.E. har således innehaft en fungerande pistol utan att ha rätt till det. Hans underlåtenhet att ta reda på om vapnet var licenspliktigt eller inte utgör oaktsamhet och han ska dömas till ansvar i enlighet med åtalet. Gärningen ska rubriceras som vapenbrott.

Påföljd

Brottslighetens straffvärde motsvarar fängelse i en månad. Vapenbrott är ett...