Case nº A-10-2019 of Arbetsdomstolen, April 22, 2020

• Resolution Date: April 22, 2020
• Issuing Organization: Arbetsdomstolen

REFERAT

Svenska Byggnadsrbetareförbundet

mot

Järfälla BadrumsRenovering AB.

Bakgrund

Mellan Järfälla BadrumsRenovering Aktiebolag (bolaget) och Svenska Byggnadsarbetareförbundet (Byggnads) gäller kollektivavtal. J.T. är medlem i Byggnads och anställdes hos bolaget år 2005. Han sade upp sin anställning den 21 mars 2018.

Tvisten gäller om J.T:s uppsägning har föranletts av bolaget och om bolaget handlat i strid med god sed på arbetsmarknaden eller annars otillbörligt. Om så är fallet ska hans uppsägning jämställas med en uppsägning från bolagets sida, och frågan är då om det funnits saklig grund för att skilja honom från anställningen.

Yrkanden

Byggnads har yrkat att Arbetsdomstolen ska förplikta bolaget att till J.T. betala allmänt skadestånd med 150 000 kr jämte ränta enligt 6 § räntelagen från dagen för delgivning av stämning (den 28 februari 2019) till dess betalning sker.

Byggnads har förbehållit sig rätten att återkomma med yrkande om ekonomiskt skadestånd.

Bolaget har bestritt yrkandet. Bolaget har yrkat att eventuellt skadestånd ska jämkas, i första hand till noll.

Parterna har yrkat ersättning för rättegångskostnader.

Parterna har till stöd för sin talan anfört i huvudsak följande.

Byggnads

Sammanfattning av grunderna

Bolaget har provocerat J.T. att säga upp sin anställning genom att agera otillbörligt och i strid med god sed på arbetsmarknaden. Hans uppsägning ska därför jämställas med en uppsägning från bolagets sida.

Bolagets otillbörliga agerande har bestått i aktivt handlande, bl.a. att utfärda en ogrundad varning, att stänga av J.T. från arbetet samt neka honom tillgång till de tidböcker som han behövde för att bemöta anklagelserna i bolagets skrivelse den 19 mars 2018 och kort därefter varsla honom om avskedande. Det har också bestått i underlåtenhet att hantera den dåliga relationen mellan J.T. och hans chef L.O. Bolaget har därigenom brustit i sitt arbetsmiljöansvar.

Det har inte funnits saklig grund för uppsägning. Bolaget har brutit mot anställningsskyddslagen och J.T. har därför rätt till allmänt skadestånd.

Händelseförloppet

Bolaget har sommaren 2017 gett J.T. en varning. De anklagelser som riktades mot J.T. var ogrundade. Det som anfördes i varningen var så ospecifikt att parterna vid överläggningen den 6 september 2017 enades om att bolaget skulle återkomma med ett skriftligt förtydligande av skälen till varningen. Bolaget återkom aldrig i frågan.

Vid överläggningen om varningen framförde Byggnads önskemål om att bolaget skulle hantera den ansträngda relationen mellan J.T. och L.O. genom personliga möten eller med hjälp av t.ex. företagshälsovården. Några åtgärder vidtogs dock inte från bolagets sida. I stället försämrades relationen mellan J.T. och L.O. ytterligare på så sätt att L.O. slutade prata med och hälsa på J.T., vilket påverkade hans psykiska hälsa negativt.

Den 12 januari 2018 bar J.T. in ett par stegar på lagret. En bit därifrån stod L.O. och pratade med två kollegor. Hon gick fram till J.T. och sa i otrevlig ton "du kan ju åtminstone säga hej". J.T. blev ledsen och mållös av detta bemötande efter flera månader av total tystnad. Han visste fortfarande inte varför han fått varningen eller varför L.O. fryst ut honom.

I syfte att förmå bolaget att ta sitt arbetsmiljöansvar påkallade Byggnads förhandling med bolaget i november 2017 och därefter i februari 2018. Förhandlingar genomfördes den 13 november 2017 och den 12 mars 2018. I samband med förhandlingarna begärde Byggnads att bolaget skulle anlita en oberoende expert genom företagshälsovården för att komma till rätta med situationen. Byggnads uppmanade även i tiden mellan förhandlingarna bolaget att agera. Inledningsvis förhöll sig bolaget passivt till Byggnads uppmaningar, för att senare ifrågasätta om bolaget hade någon skyldighet att agera. Bolaget uppgav att en utredning hade genomförts med hjälp av den externa konsulten Avonova. Utredningen visade sig dock inte handla om de arbetsmiljöproblem som Byggnads påtalat och som var föremål för förhandlingarna, utan syftade i stället till att hitta omständigheter att lasta J.T. för ur ett arbetsrättsligt perspektiv.

J.T:s frustration och uppgivenhet över att bolaget inte tog situationen på allvar kan ha lett till att han uttalat sig negativt vid något enstaka tillfälle, men det stämmer inte att han skulle ha vägrat att prata med L.O. Att J.T. hänvisat till Byggnads i vissa arbetsrelaterade frågor är inte konstigt. Det är naturligt att en medlem som upplever problem på arbetsplatsen gör så.

Det har inte funnits något skyddsombud hos bolaget under den period som J.T. upplevt problem på arbetsplatsen. När ett skyddsombud väl utsågs var det bolaget som gjorde detta. Den person som utsågs var därmed i själva verket inte skyddsombud. J.T. kände inget förtroende för det uppgivna skyddsombudet, och vände sig i stället till Byggnads, där det finns regionala skyddsombud.

Vid förhandlingen den 12 mars 2018 gjorde bolaget gällande att J.T. saknade fog för sina påståenden om arbetsförhållandena och att hans syfte med anklagelserna var att provocera fram ett avgångsvederlag från bolaget. Påståendet är felaktigt. J.T:s avsikt har hela tiden varit att förmå bolaget att i enlighet med arbetsmiljöregleringen hantera den ansträngda relationen mellan honom och L.O.

J.T. var sjukskriven fr.o.m. den 13 mars på grund av psykisk ohälsa till följd av förhållandena på arbetsplatsen.

I en skrivelse den 19 mars framförde bolaget anklagelser mot J.T., vilka han uppmanades att bemöta senast vid arbetsdagens slut den 22 mars. I skrivelsen angavs att åtgärder skulle vidtas om inte godtagbara förklaringar lämnades.

För att kunna bemöta anklagelserna i skrivelsen behövde J.T. gå igenom sin tidbok som fanns på bolagets kontor. I tidböckerna hade J.T. skrivit upp sin dagliga planering av arbeten och bokningar. När han skulle hämta tidböckerna den 19 mars kom han inte in på kontoret, eftersom bolaget stängt av hans nyckelbricka. Bolaget hade därigenom stängt av honom från arbetet och han förvägrades därmed möjligheten att kunna bemöta bolagets anklagelser.

I vanliga fall hade arbetstagarna tillgång till arbetsplatsen även efter arbetstid, bl.a. för att kunna utnyttja bolagets träningsanläggning. Eftersom L.O. var på plats när J.T. kom till arbetsplatsen för att hämta tidböckerna den 19 mars ringde J.T. på porttelefonen när det visade sig att hans nyckelbricka inte fungerade. L.O. vägrade först att släppa in honom, men ändrade sig när hon förstod att han hade sin fru i sällskap. L.O. uppgav att hon inte visste var hans tidböcker fanns samt att han skulle få dessa senare.

Dagen därefter, den 20 mars, blev J.T. insläppt på kontoret av en kollega. Tidboken fanns inte i hans fack och på förfrågan fick han svaret att han inte hade rätt att få ut tidboken. Vid detta tillfälle fick J.T. även hjälp att kontrollera sin nyckelbricka, och det kunde konstateras att lösenordet hade ändrats. Han frågade sina kolleger om deras nyckelbrickor fungerade, vilket de gjorde. Det var bolaget som hade ändrat lösenord på hans bricka.

I en skrivelse samma dag underrättade bolaget J.T. om avskedande. Då han inte längre orkade med situationen valde han den 21 mars att säga upp sig. Han sa upp sig och frånträdde således inte anställningen.

J.T. hade inte, när han sade upp sig, fått någon ny anställning. I samband med att han sade upp sig började han söka jobb och blev snart erbjuden nytt arbete hos Raimos Rör AB. Ett anställningsavtal träffades den 3 april 2018. Han är fortfarande anställd där. Med anledning av den nya anställningen träffade J.T., som vid den tiden var sjukskriven, en överenskommelse med bolaget om att avbryta sin sjukskrivning, låta anställningen upphöra innan uppsägningstiden gått ut och få ut sina intjänade semesterförmåner.

Saklig grund för uppsägning

J.T. har inte agerat felaktigt vid arbetet på Turbingränd. Han har på sin fritid utfört arbete åt T.G., vilket var en tillåten bisyssla. Det har varit vanligt och tillåtet från bolagets sida att de anställda har bisysslor på sin fritid. T.G. har aldrig varit kund hos bolaget men bor i en bostadsrättsförening på Turbingränd, som bolaget har haft uppdrag för. I samband med dessa har J.T. vid ett par tillfällen varit på Turbingränd även i tjänsten. T.G. är svärfar till T.S., som också var anställd hos bolaget. Även T.S. utförde på fritiden arbete åt T.G. För bisysslan använde J.T. bl.a. material som han köpt från andra än bolagets leverantör. Han har inte agerat på något otillåtet sätt beträffande materialinköpen. Det har varit tillåtet att använda bolagets rabatt hos leverantörer för privata inköp. J.T. har inte agerat i strid med bolagets interna policy beträffande användning av tjänstebil, utrustning och verktyg.

Det stämmer att J.T. den 8 februari 2018 utförde ett privat ärende under arbetstid utan att först ansöka om ledigt, eftersom han hade fått en akuttid för besiktning av sin bil. Det stämmer också att han den 8 mars 2018 åt lunch hemma hos sin mor, vilket tog cirka 90 minuter inklusive restid till och från uppdragen.

Han kan vid något tillfälle inför arbetskamrater ha uttalat sig negativt om bolaget. Detta har varit i frustration över sin situation på arbetet. Han har aldrig velat skada bolaget.

Bolaget

Sammanfattning av grunderna

J.T. har frånträtt anställningen, utan att iaktta uppsägningstid. Det har inte varit fråga om någon provocerad uppsägning.

Bolaget har inte agerat i strid med god sed på arbetsmarknaden eller annars otillbörligt och inte heller på annat sätt försökt förmå J.T. att avsluta sin anställning. J.T. har biträtts av sitt fackförbund och haft tid på sig för överväganden innan han avslutade anställningen. I stället för att delta vid överläggningen om bolagets tilltänkta avskedande har han valt att lämna anställningen. Bolaget har inte agerat på sådant sätt att det föranlett honom att göra detta.

Om Arbetsdomstolen skulle finna att det varit fråga om en provocerad uppsägning, har det i vart fall funnits saklig grund för uppsägning av...