Case nº T 107-17 of Svea hovrätt, October 06, 2017

• Resolution Date: October 06, 2017
• Issuing Organization: Svea hovrätt

REFERAT

Stockholms tingsrätt

K.L. och T.A.L. (makarna L.) är innehavare av en bostadsrättslägenhet i en fastighet som ägs av Bostadsrättsföreningen Väduren nr 15 (föreningen) i Stockholm. Lägenheten består av fyra rum och kök och är belägen på sjunde våningen i ett niovåningshus. Makarna L. ansökte hos föreningens styrelse om att få genomföra vissa förändringar i lägenheten. Ansökningen avslogs delvis av styrelsen.

De åtgärder som styrelsen inte godkände var dels upptagning av en ny dörröppning längs en vägg mellan kök och sovrum, dels utökning av öppningen i en vägg mellan sovrum/matrum och vardagsrum från 155 cm till 225 cm. Båda åtgärderna skulle innebära att det gjordes ingrepp i byggnadens bärande konstruktion. Tvisten i målet rörde huruvida dessa åtgärder skulle vara till påtaglig skada eller olägenhet för föreningen.

Makarna L. yrkade att tingsrätten skulle fastställa att de hade rätt att göra de ändringar som omfattades av deras ansökan hos föreningen i enligt med en planlösningsförändring och ett utlåtande samt en konstruktionsritning som bifogades. Till stöd för sin talan anförde makarna L. att den planerade ombyggnationen inte var till påtaglig skada eller olägenhet för föreningen samt att styrelsen därför inte hade rätt att vägra att ge tillstånd till åtgärderna.

Föreningen bestred käromålet och anförde följande. De ansökta åtgärderna är till påtaglig skada och olägenhet för föreningen. Styrelsen har därför rätt att neka tillstånd till åtgärderna. Åtgärderna innebär en risk för ras, sättnings- och sprickbildningsskador på föreningens byggnad i och utanför makarna L:s lägenhet. Detta är till påtaglig skada och olägenhet för föreningen. Därtill saknas tillräckligt underlag för att bedöma riskerna för skador och olägenheter. Utredningarna som krävs för att kunna bedöma vilka skaderisker som föreligger och hur de kan undvikas innebär i sig påtaglig skada och olägenhet för föreningen. I vart fall utgör risken för skador och den omständigheten att det saknas tillräcklig utredning tillsammans sådan påtaglig skada eller olägenhet som ger föreningen rätt att neka tillstånd till åtgärderna.

Föreningen anförde vidare till utveckling av sin talan följande.

Under år 2010 färdigställdes en påbyggnad om sex lägenheter ovanpå huset i vilket makarna L:s lägenhet är belägen. Inför det projektet anlitade föreningen en konstruktör som bl.a. gjorde en lastnedräkning och kontrollerade bärförmågan i vissa utsatta väggar och pelare i byggnaden. Hans slutsats var att påbyggnaden var genomförbar utan särskilda förstärkningsåtgärder av befintlig stomme. Trots detta uppstod vid påbyggnadsarbetet sprickor i byggnaden, vilket gjorde att arbetet måste avbrytas. Några av dessa sprickor åtgärdades, några finns fortfarande kvar.

År 2012 skulle en mindre renovering av garaget i byggnaden genomföras. Inför det arbetet gjordes en kontroll av byggnadens bärande konstruktion. Vid kontrollen upptäcktes omfattande dolda skador i form av att huvudarmeringen i stora ytor av betongen var bortrostad. Mot bakgrund härav tvingades föreningen att totalrenovera garaget. Den konstruktör som genomförde utredningen år 2010 hade inte förutsett detta.

Makarna L:s ansökan om förändringsåtgärder i bärande konstruktion avslogs mot bakgrund av denna historik och den osäkerhet som föreligger avseende byggnadens bärighet i och med att huset redan byggts på samt att bjälklaget i källarplanen år 2012 visat sig vara i betydligt sämre skick än ritningar och beräkningar visat. Föreningen svarar för det yttre underhållet i fastigheten, bl.a. stomkonstruktionen. Om ras, sättnings- eller sprickbildningsskador uppkommer i byggnaden på grund av makarna L:s rivning är detta skador som föreningen måste åtgärda, vilket skulle medföra påtaglig skada och olägenhet för föreningen.

Den utredning som makarna L. själva åberopat är enligt uppgift från sakkunniga på området otillräcklig för en säker bedömning av riskerna vid aktuella ingrepp. Bristerna i de av makarna L. åberopade utredningarna utgörs främst av det faktum att konstruktörerna inte granskat byggnaden på plats och inte heller redovisat de beräkningar som lett fram till deras slutsatser. Den ytterligare utredning som krävs är i huvudsak lastnedräkningar, dimensionsberäkningar, konsekvensanalys och kontroll av armering i bjälklag och bärande väggar utanför lägenheten. Därtill måste utredning göras i alla medlemmars lägenheter, i synnerhet i de som ligger ovanför och under makarna L:s lägenhet, för kontroll av att det inte har gjorts ändringar i dessa lägenheter som inte framgår av byggnadsritningarna.

Föreningen har efterfrågat ytterligare utredning från makarna L. Det måste ligga på den ansökande parten att förebringa en fullgod utredning. Om föreningen måste genomföra den omfattande utredning som krävs, och som kommer att krävas varje gång en ny bostadsrättshavare ansöker om hålupptagning, skulle det ta stora resurser i anspråk, såväl ekonomiska som fysiska. Det skulle vara till skada och olägenhet för föreningen.

Makarna L. anförde till utveckling av sin talan följande.

Styrelsens vägran att godkänna åtgärderna grundar sig i ett principbeslut om att avslå alla ansökningar om ingrepp i bärande konstruktion. Det bestrids att åtgärderna skulle medföra risk för ras, sättnings- eller sprickbildningsskador. Byggnaden, vars stomme är väggar av armerad platsgjuten betong, har en överkapacitet i bärigheten. Överkapaciteten kvarstår trots den påbyggnad som gjorts på byggnaden.

Det bestrids att det skulle finnas sprickor i betongen till följd av den tidigare påbyggnaden. Om sådana har funnits har de åtgärdats. Det bestrids vidare att det skulle finnas ett samband mellan förändringsåtgärder i bärande konstruktion och sprickbildning.

Det vitsordas att garaget i byggnaden tidigare varit i dåligt skick. Detta har dock inte berott på påbyggnationen utan på att garaget under lång tid exponerats för fukt och vägsalt från bilar. Garaget renoverades under år 2013; bärande betong har restaurerats, återställts och förstärkts. Det finns nu inga som helst brister i byggnaden.

De planerade åtgärderna skulle inte påverka husets bärförmåga. Varken i lägenheterna under eller över makarna L:s har det utförts förändringsåtgärder i bärande konstruktioner. Det framgår av tidigare gjorda beräkningar på byggnaden att husets känsliga del finns mellan våning ett och två, där husets bärande funktion bestående av pelare övergår i väggar...