Case nº T2973-18 of Supreme Court (Sweden), October 14, 2019

• Resolution Date: October 14, 2019
• Issuing Organization: Supreme Court (Sweden)

REFERAT

I

Jönköpings tingsrätt

P.L. väckte vid Jönköpings tingsrätt den talan mot staten genom Skatteverket och J.N. som framgår av tingsrättens dom.

Tingsrätten (rådmannen Agneta Lilja) anförde i dom den 12 april 2017 följande.

BAKGRUND

För betalning av statens fordran på J.N. utmätte Kronofogdemyndigheten den 21 december 2015 en personbil. P.L. överklagade beslutet och gjorde gällande att bilen tillhörde honom. Jönköpings tingsrätt avslog överklagandet. P.L. överklagade till Göta hovrätt som med tillämpning av 4 kap. 20 § UB förelade P.L. att väcka talan vid Jönköpings tingsrätt mot staten och J.N. angående äganderätten till den utmätta bilen.

YRKANDEN OCH INSTÄLLNING

P.L. har yrkat att tingsrätten ska fastställa att han äger bättre rätt framför staten och J.N. till utmätt personbil. Han har också yrkat att tingsrätten ska förplikta Kronofogdemyndigheten att lämna ut bilen till honom. - - - .

Staten har bestritt yrkandet om bättre rätt. - - - .

J.N. har medgett P.L:s yrkande om bättre rätt. - - - .

GRUNDER

P.L. har som grund för sin talan framfört följande. Han har i september 2014, i eget namn och för egen räkning, förvärvat den aktuella bilen med äganderätt. I samband med köpet registrerades han som ägare till bilen och han är fortsatt dess rättmätige och registrerade ägare. Han har inte överlåtit bilen till J.N. och hon har aldrig ägt den. I det tidigare utmätningsärendet har J.N. instämt i alla P.L:s anföranden. - - - .

Staten har som grund för sitt bestridande framfört följande. P.L. har inte styrkt sitt anspråk på bilen och J.N. ska därmed anses som ägare till den. - - - .

UTVECKLING AV TALAN

P.L. har anfört följande. Han har fått beslut om fordonsskatt och avgifter för bilen från Transportstyrelsen och låtit reglera dessa. Vidare har han tecknat försäkring för bilen och stått/står som försäkringstagare för den. Han har också betalat försäkring för bilen. Det föregående utmätningsärendet har ingen avgörande bevisverkan för mål om bättre rätt till egendom där en mer ingående och nyanserad prövning ska ske och ett lägre beviskrav uppställas. Garaget som bilen stod i vid utmätningen omfattas inte av J.N:s hyresavtal, vilket hovrätten konstaterat i mål nr ÖÄ 2063-16. Utmätt egendom i det ärendet påträffades och utmättes från samma garage, vid samma tillfälle, som bilen. I det aktuella målet finns det inte något som visar att J.N. hyrt garaget, ingivna handlingar visar motsatsen. Det finns därför anledning att rikta kritik mot tillämpad besittning och presumtionen i det föregående utmätningsärendet. J.N. har heller aldrig gjort anspråk på bilen. Äganderätt har ansetts styrkt genom köpeavtal, försäkringsbrev och utdrag ur bilregistret (se NJA 2008 s. 444). I det aktuella målet föreligger fler förhållanden och handlingar till stöd för P.L:s äganderätt. En samlad bedömning ger att han har bättre rätt till bilen framför J.N. och staten.

Staten har anfört följande. Vid utmätningstillfället fanns bilen i J.N:s besittning, i ett garage på den fastighet som hon hyr. Då det ska framstå som att P.L. äger bilen är det logiskt att hans namn står på köpintyg för bilen samt att han är registrerad som ägare i bilregistret och som försäkringstagare. En betalning av fordonsskatt som är gjord efter att bilen utmättes är på samma sätt logisk. (C)beropat köpintyg är daterat den 11 augusti 2016, dvs. långt efter P.L:s påstådda förvärv av bilen. Kronofogdemyndigheten har värderat bilen till 15 000 kr, men på köpintyget har priset angetts till 1 500 kr. Enligt bilregistret blev bilen godkänd vid den senaste besiktningen den 2 juni 2015. Köpintyget ska således inte tillmätas någon större betydelse. Vidare har P.L. inte redogjort närmare för vilka perioder, belopp och betalningar fordonsförsäkringen avser utan endast åberopat handlingar som ska visa att han är försäkringstagare samt att han betalat försäkringen. Dessa handlingar är svårtydda och av dålig kvalitet. Det kan därför inte vitsordas att han betalt försäkringen för bilen. P.L. har inte heller lämnat någon godtagbar förklaring till att bilen var i J.N:s besittning. I utmätningsärendet anförde han att det var för att han hälsade på deras gemensamma barn hos J.N. och att han använde bilen för att ta sig till sin arbetsplats. Bilen har dock varit avställd sedan den 10 juni 2015 varför det är högst osannolikt att han använt den på det sätt som han påstått. I mål om bättre rätt till lös egendom ges tredje man möjlighet att inge ytterligare bevisning som kan leda till en mer ingående prövning. Frågan om garaget omfattas av J.N:s hyresavtal har prövats i två utmätningsärenden av Göta hovrätt. Det ena (mål nr ÖÄ 1715-16) avser bilen i det aktuella målet. Det andra (mål nr ÖÄ 1882-16) gäller en bil som påträffades och utmättes i samma garage, vid samma tillfälle, som bilen i detta mål. I båda fallen ansåg hovrätten att utmätt egendom fanns i J.N:s besittning. HD gav inte prövningstillstånd i något av ärendena. Utgången i det av P.L. åberopade ärendet (mål nr ÖÄ 2063-16) ska ses mot bakgrund av att det var fastighetsägaren som gjorde anspråk på viss egendom som fanns i garaget för att J.N., enligt hyresavtalet, skulle sköta gården med omnejd samt allmänna ytor runt huset/gården. Frågan om hyresavtalets omfattning saknar därför relevans i det aktuella målet där det i första hand ska prövas om P.L. kan styrka sin äganderätt till bilen. Samma beviskrav som i utmätningsärendet bör i princip ställas i det aktuella målet (jfr Gregow, Tredje mans rätt vid utmätning 1987 s. 125). I det föregående utmätningsärendet ansågs P.L. inte ha styrkt att han var ägare till bilen. I det aktuella målet är bevisningen i stort sett densamma som i det nämnda ärendet och P.L. kan därmed inte anses ha styrkt sin äganderätt till bilen.

BEVISNING

P.L. har åberopat följande bevisning: kvittens/köpintyg, registreringsbevis, ägarhistorik, utdrag från vägtrafikregistret, försäkringsbrev, hyresavtal, handlingar från Transportstyrelsen, fakturor samt kontoutdrag.

Staten har som bevisning åberopat utdrag ur bilregistret.

DOMSKÄL

Bilen har varit i J.N:s besittning vid utmätningen

Det är ostridigt i målet att bilen vid utmätningen var uppställd i ett garage i anslutning till den bostad som J.N. hyr. Av åberopat hyresavtal framgår att det avser uthyrning tillsvidare av hus/gård på fastigheten. Hyresavtalet reglerar inte uttryckligen vad som gäller för garage på fastigheten, men utifrån avtalets ordalydelse och syfte framstår det som en rimlig tolkning att hyresförhållandet även omfattar garaget. Detta får också stöd av att J.N. enligt hyresavtalet ska ombesörja viss skötsel av fastigheten samt att den omtvistade bilen fanns i garaget vid utmätningen. Av åberopat utdrag ur bilregistret framgår vidare att bilen varit avställd sedan den 10 juni 2015. Varken P.L. eller J.N. har lämnat någon förklaring till att bilen trots detta var uppställd i det aktuella garaget när den utmättes den 21 december 2015. Vid en samlad bedömning av dessa omständigheter finner tingsrätten att bilen får anses ha varit i J.N:s besittning vid utmätningen.

P.L. har bättre rätt till bilen framför J.N. och staten

Genom åberopat registreringsbevis, ägarhistorik och köpintyg är det utrett i målet att P.L. förvärvat bilen med äganderätt 2014. Det som staten anfört angående köpeskillingens storlek och bilens skick ger inte skäl för någon annan bedömning. P.L:s förvärv av bilen kan dock inte i sig ges innebörden att den fortfarande var hans vid utmätningen. Av åberopat försäkringsbrev, handlingar från Transportstyrelsen, fakturor samt kontoutdrag framgår att P.L. efter sitt förvärv av bilen stått som försäkringstagare samt att han betalat försäkringspremier och avgifter för bilen fram till utmätningen, samt för viss tid därefter. Enligt tingsrätten talar dessa omständigheter med styrka för att han vid utmätningen var och fortfarande är ägare till bilen (jfr NJA 1999 s. 594). J.N:s medgivande av P.L:s talan ger också visst stöd för detta. Häremot ska det emellertid ställas att det inte har framförts någon förklaring till varför, eller på vilken grund, J.N. haft bilen i sin besittning utan att äga den, t.ex. genom avtal om pant eller nyttjanderätt (jfr NJA 2008 s. 444 och prop. 1980/81:8 s. 424). Att bilen stod i garaget samtidigt som den var avställd sedan en längre tid tyder vidare på att det inte har varit fråga om endast en tillfällig uppställning eller förvaring. Dessa förhållanden reser visst tvivel kring P.L:s rätt till bilen. Enligt tingsrätten utgör de dock inte tillräcklig grund för att hans rätt till bilen ska anses vara motbevisad. Vid en samlad bedömning finner tingsrätten att P.L. har företräde till bilen framför staten och J.N. och P.L:s talan om bättre rätt ska därför bifallas.

Kronofogdemyndigheten ska lämna ut bilen till P.L.

- - -

I det aktuella målet har tingsrätten fastställt att P.L. äger bättre rätt till bilen framför J.N. och staten. Såvitt framkommit i målet tycks bilen fortfarande vara i Kronofogdemyndighetens vård (jfr 8 kap. 5 § första stycket UB). Kronofogdemyndigheten ska därför lämna ut bilen till P.L.

DOMSLUT

1. Tingsrätten bifaller P.L:s talan avseende bättre rätt till personbil med registreringsnummer - - - .

2. Kronofogdemyndigheten ska lämna ut personbil med registreringsnummer - - - till P.L.

   Göta hovrätt

   Staten genom Skatteverket överklagade i Göta hovrätt och yrkade att hovrätten skulle lämna P.L:s talan utan bifall.

   P.L. motsatte sig att tingsrättens dom ändrades.

   Hovrätten (hovrättsråden Christer Ganelind och Magnus Mannerback, referent, samt tf. hovrättsassessorn Niclas Bladfält) anförde i dom den 16 maj 2018 följande.

   UTREDNINGEN M.M. I HOVRÄTTEN

   Parterna har åberopat samma grunder och utvecklat sin respektive talan i allt väsentligt på samma sätt som vid tingsrätten. Hovrätten har tagit del av samma bevisning som tingsrätten.

   HOVRÄTTENS DOMSKÄL

   I målet aktualiseras frågan om vilket beviskrav som ska riktas mot den som i tvistemål för talan om bättre rätt till lös egendom. HD har i rättsfallet NJA...