Case nº P7395-18 of Mark- och miljööverdomstolen, November 25, 2019

• President: 6
• Resolution Date: November 25, 2019
• Issuing Organization: Mark- och miljööverdomstolen

REFERAT

ÖVERKLAGAT AVGÖRANDENacka tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2018-07-04 i mål nr P 6344-17, se bilaga A

PARTER

Klagande1. DB

2. JE

   Ombud för 1 och 2: TA

   Motparter1. HL

2. SL

   Ombud för 1 och 2: JH

   Stadsbyggnadsnämnden i Täby kommun

   SAKENStartbesked för tillbyggnad av enbostadshus på fastigheten A i Täby kommun

   ______________

   MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT

   Med ändring av underinstansernas avgöranden upphäver Mark- och miljööver-domstolen Stadsbyggnadsnämnden i Täby kommuns beslut den 14 december 2016, dnr BN 2016-000916, att ge startbesked för tillbyggnad av enbostadshus.

   _______________

   YRKANDEN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN

   DB och JE har yrkat att Mark- och miljööverdomstolen, med ändring av underinstansernas avgöranden, ska upphäva Stadsbyggnadsnämnden i Täby kommuns beslut om startbesked den 14 december 2016 (dnr BN 2016-000916).

   HL och SL samt Stadsbyggnadsnämnden i Täby kommun har motsatt sig ändring av mark- och miljödomstolens dom.

   UTVECKLING AV TALAN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN

   DB och JE har åberopat samma omständigheter som i underinstanserna och sammanfattningsvis anfört följande:

   Beslutet om startbesked strider mot bestämmelserna i plan- och bygglagen (2010:900), PBL. När nämnden gav startbesked för tillbyggnad utformad som en takkupa hade slutbesked ännu inte getts för den lovpliktiga åtgärden påbyggnad genom höjning av tak. En brist avseende slutbesked för en föregående åtgärd kan inte läkas i efterhand.

   Byggnationen består formellt av två delar som ska färdigställas var för sig, dels en lovpliktig åtgärd avseende höjning av tak, dels en lovbefriad åtgärd avseende en takkupa. Byggnationen enligt bygglovet för takhöjningen färdigställdes emellertid aldrig i enlighet med ritningarna i bygglovet. Båda tillbyggnadsmomenten utfördes i stället i ett och samma moment i form av en färdig byggsats. Byggnationerna utgör således en och samma tillbyggnad.

   Det finns inte någon möjlighet att godkänna ändringar av ett tidigare gett beslut om bygglov. Om ett nytt beslut ges med vissa justeringar i förhållande till tidigare beslut, innebär det att ett nytt lov lämnas och att en prövning ska göras avseende hela byggnationen. Nämnden skulle därför inte ha prövat takkupan separat på det sätt som gjorts utan prövningen skulle ha gjorts som en ny bygglovsprövning för helheten. Vid den prövningen skulle nämnden ha tagit ställning till om den totala tillbyggnaden innebär en betydande olägenhet för omgivningen.

   Det kan dessutom ifrågasättas om den åtgärd som startbeskedet avser omfattas av undantaget från bygglovsplikt enligt 9 kap. 4 b § p. 1 PBL. Nämnden ansåg i ett tidigare beslut att startbesked för åtgärden inte kunde ges eftersom takkupan inte uppfyllde kriterierna för bygglovsbefriade takkupor enligt p. 2 i samma bestämmelse. Det kan inte ha varit lagstiftarens avsikt att takkupor som inte är tillräckligt små för att vara bygglovsbefriade enligt p. 2 i stället ska anses vara en bygglovsbefriad tillbyggnad enligt p. 1.

   Den aktuella tillbyggnaden går närmast att beskriva som ett övervakningstorn riktat mot deras fastighet. Takkupan stör deras hemfrid, integritet och privata sfär. En placering på fasaden mot väster hade varit en mer naturlig utformning och långt mindre ingripande när det gäller insyn till grannarna. Även vid en prövning i sak bör således startbeskedet undanröjas.

   HL och SL har hänvisat till vad de tidigare anfört och sammanfattningsvis tillagt följande:

   När nämnden gav startbesked för den bygglovsbefriade åtgärden var förutsättningarna enligt 10 kap. 23 § PBL uppfyllda. En bygglovsbefriad tillbyggnad enligt 9 kap. 4 b § PBL kräver ett befintligt en- eller tvåbostadshus. Däremot finns det ingen bestämmelse i PBL som anger att startbesked inte får ges om tillbyggnaden sker på en del av huvudbyggnaden som inte omfattas av ett slutbesked. Det var därmed formellt riktigt att ge starbesked för åtgärden. I vart fall har den eventuellt bristande förutsättningen läkts i och med att slutbesked för den bygglovspliktiga åtgärden senare getts.

   När det gäller frågan om betydande olägenhet hade prövningen inte lett till något annat resultat om de båda tillbyggnaderna hade prövats som en helhet. Områdets karaktär är sådan att den som bor där får tåla den typ av olägenhet som har uppstått och eventuell olägenhet kan inte heller anses betydande i den mening som avses i 2 kap. 9 § PBL. Vad gäller alternativa placeringar så har en sökande som håller sig inom sin byggrätt stor frihet att själv välja utformning och placering. I detta fall har de velat bygga åt öster och det valet ska vara fritt för dem.

   Stadsbyggnadsnämnden i Täby kommun har anfört i huvudsak följande:

   Att slutbesked inte har getts för den lovpliktiga åtgärden är inte ett skäl för att hindra attefallstillbyggnaden. En tillbyggnad kan per definition inte utgöra en fristående byggnad utan kräver att hela eller delar av en bygglovspliktig byggnad uppförs för att tillbyggnadsåtgärden ska kunna utföras. Det har alltså funnits en faktisk byggnadsdel att utföra attefallstillbyggnaden på.

   Det är orimligt ur ett byggnadstekniskt, ekonomiskt samt miljö- och hållbarhetsmässigt perspektiv att inte kunna utföra den lovpliktiga tillbyggnaden och attefallstillbyggnaden inom samma byggprojekt. Åtgärderna ska därför betraktas som två separata åtgärder, även om de utförs vid samma tillfälle och den lovpliktiga åtgärden inte fått slutbesked innan startbesked meddelas för attefallstillbyggnaden.

   Det finns inte något krav i PBL på att nämnden ska utreda alternativa placeringar. Kan en åtgärd inte godtas är det sökandens sak att komma in med ett alternativt förslag på placering av den aktuella åtgärden.

   MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL

   När det gäller frågan om DB och JE har rätt att klaga på nämndens beslut att ge startbesked för tillbyggnad på enbostadshus på fastigheten A gör Mark- och miljööverdomstolen ingen annan bedömning än den som länsstyrelsen har gjort.

   Mark- och miljööverdomstolen ska därför i målet pröva om...