Case nº F2418-19 of Mark- och miljööverdomstolen, October 28, 2019

• President: 6
• Resolution Date: October 28, 2019
• Issuing Organization: Mark- och miljööverdomstolen

REFERAT

ÖVERKLAGAT AVGÖRANDEVäxjö tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2019-02-12 i mål nr F 2328-18, se bilaga A

PARTER

Klagande och motpartA

Ombud: x

Klagande och motpart Hässeldala Ports samfällighetsförening c/o yForchhammersvej 13. l.tv. Dk-1920 Fredriksberg C Danmark

Ombud: x

SAKENKlander av föreningsstämmobeslut den 31 mars 2018 i Hässeldala Ports samfällighetsförening

_____________

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT1. Med ändring av punkten 4 i mark- och miljödomstolens dom upphäver Mark- och miljööverdomstolen Hässeldala Ports samfällighetsförenings beslut den 31 mars 2018 att godkänna förslag till debiteringslängd (punkten 14 i stämmoprotokollet).

2. Med ändring av punkten 5 i mark- och miljödomstolens dom befriar Mark- och miljööverdomstolen A från skyldigheten att ersätta Hässeldala Ports samfällighetsförenings rättegångskostnader i mark- och miljödomstolen och förordnar att vardera part ska stå sin kostnad.

3. Hässeldala Ports samfällighetsförening ska ersätta A för rättegångskostnader i Mark- och miljööverdomstolen med 49 450 kr, varav 45 900 kr avser ombudsarvode, jämte ränta enligt 6 § räntelagen från dagen för denna dom till dess betalning sker.

4. Mark- och miljööverdomstolens beslut om inhibition den 29 mars 2019 ska bestå till dess denna dom vunnit laga kraft.

   ________________

   YRKANDEN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN

   A har yrkat att Mark- och miljööverdomstolen, med ändring av mark- och miljödomstolens dom, ska upphäva föreningsstämmans beslut angående uttaxering m.m. (punkt 14 i stämmoprotokollet). Han har vidare yrkat att Mark- och miljööverdomstolen ska befria honom från skyldigheten att ersätta motpartens rättegångskostnader i mark- och miljödomstolen, samt tillerkänna honom ersättning för rättegångskostnader i mark- och miljödomstolen med yrkat belopp och ersättning för rättegångskostnader i Mark- och miljööverdomstolen med totalt 49 450 kr, varav 3 000 kr avser eget arbete och 46 450 kr avser ombudskostnader.

   A har motsatt sig föreningens yrkande om ändring av mark- och miljödomstolens dom i rättegångskostnadsdelen, samt föreningens yrkande om ersättning för rättegångskostnader i Mark- och miljööverdomstolen.

   Hässeldala Ports samfällighetsförening (föreningen) har yrkat att A ska förpliktas att betala föreningens samtliga rättegångskostnader i mark- och miljödomstolen.Föreningen har vidare yrkat ersättning för sina rättegångskostnader i Mark- och miljööverdomstolen med totalt 42 000 kr avseende ombudskostnader.

   Föreningen har motsatt sig A's yrkande om ändring och ersättning för rättegångskostnader.

   UTVECKLING AV TALAN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN

   A har vidhållit vad han tidigare anfört och tillagt i huvudsak följande:

   Frågan om hus på ofri grundA vidhåller att beslutet under punkten 14 i protokollet strider mot lag.

   I förrättningsbeslutet 2006 fick huset på FA ett eget andelstal, och hans fastigheter FA och FB ett andelstal på 27,4 procent. Huset på FA revs av arrendatorn under 2017. Vid stämman den 31 mars 2018 beslutades att hans fastigheter istället skulle ha andelstalet 42,5 procent (27,4 + 15,1), vilket innebar att husets andelstal förts över på hans fastighet FA. Det är fel att husets andelstal automatiskt tillfaller den fastighet som huset är beläget på när huset rivs.Huset på ofri grund har enligt förrättningen från 2006 ett eget andelstal. Något förordnande för styrelsen att justera andelstalen enligt 24 a § anläggningslagen (1973:1149) finns inte. Därigenom kan andelstalen i praktiken bara förändras genom omprövning enligt 35 § anläggningslagen pga. ändrade förhållanden. Fram till dess lantmäteriet beslutat om nya andelstal kvarstår andelstalen enligt 2006 års beslut.

   I förarbetena till anläggningslagen (prop. 1973:160) berörs frågan i lagrådets yttrande. Den tolkning som lagrådet gör i förarbetena är den korrekta och den tolkning som motparten framför leder till orimliga konsekvenser. Som framgår av 2 § anläggningslagen är det utöver fastighetsägare inte bara ägare av hus på ofri grund som kan vara delägare i en anläggningssamfällighet utan även byggnader och andra anläggningar som inte hör till en fastighet samt natur- och kulturreservat. Vid praktisk tillämpning förekommer det att t.ex. vindkraftverk, mobiltelemaster och golfbanor anses som andra anläggningar och kan anslutas. I många fall kan dessa anläggningar ha ett betydande andelstal. Att fastighetsägaren alltid skulle ta över andelstalet om verksamheten upphör faller på sin egen orimlighet. Det kan innebära att en mindre fastighet kan få bära en betydande del av kostnaden om anläggningen avvecklas. I fallet med mobiltelemaster kan masten dessutom ha lokaliserats till platsen mot fastighetsägarens vilja. Med motpartens resonemang blir fastighetsägaren i så fall ansvarig att betala den del som ankommer på ledningsägaren när masten monterats ner. Det leder till ett orimligt ansvar. Fastighetsägaren blir i så fall också den som måste ansöka om omprövning med de olägenheter och det kostnadsansvar som trots allt finns enligt 29 § 4 st anläggningslagen.

   Lantmäteriets tolkning av lagen leder också till gränsdragningsproblem. När anses en byggnad vara borttagen på ett sätt som innebär att ansvaret för andelstalet går över till fastighetsägaren? Om huset brinner ner försvinner byggnaden och då bör i så fall ansvaret omgående gå över till fastighetsägaren. Vad händer då om huset byggs upp igen ett tag senare? En skyldighet som har upphört kan inte gärna återuppstå igen vilket innebär att byggnaden i så fall inte längre är med i gemensamhetsanläggningen.

   Det finns också exempel på andra former av gemensamhetsanläggningar än vägar. Det förekommer att fritidshusområden bildar gemensamhetsanläggning för gemensam avloppslösning. I vissa fall ligger de anslutna byggnaderna på både friköpta tomter och arrendetomter medan avloppsanläggningen ligger på stamfastigheten som inte har del i anläggningen. Den upplåter bara mark. Vad händer då när en arrendebostad avvecklas? Med motpartens tolkning upphör ansvaret för ägaren till hus på ofri grund när byggnaden tagits bort. Samtidigt finns ingen som kan ta över ansvaret eftersom stamfastigheten inte är med i gemensamhetsanläggningen. Även det visar att motpartens och lantmäteriverkets tolkning leder fel.

   RättegångskostnaderFör det fall A vinner framgång med sitt överklagande ska han befrias från förpliktelsen att ersätta motpartens rättegångskostnader. I annat fall vitsordar han utdömt belopp om 15 000 kr.

   Föreningen har anfört i huvudsak följande:

   Frågan om hus på ofri grund

   Föreningen delar inte den uppfattning som klaganden gör gällande genom att hänvisa till förarbetena och lagrådets yttrande. Att lagrådets slutsats sannolikt saknar lagstöd framgår av Lantmäteriets Handbok Anläggningslagen. Lantmäteriet delar inte lagrådets slutsats. Lantmäteriet anser helt korrekt att det inte är möjligt att en sådan andel skulle kunna vara knuten till ett rättssubjekt som inte längre finns och att ägaren som sådan inte heller kan vara ansluten till anläggningen eftersom en person inte kan delta i en gemensamhetsanläggning. Lantmäteriets kommentar att lantmäteriet "tills vidare" anser att delaktigheten av byggnad på ofri grund upphör "automatiskt" i och med att byggnaden försvinner kan dock enligt föreningens mening inte heller det anses vara i överensstämmelse med lag. Att lantmäteriet inte riktigt tror på sin egen slutsats understryks av att lantmäteriet avslutar sitt resonemang med följande: "För att tydliggöra anläggningsbeslutet är dock en omprövning enligt 35 § att rekommendera."

   Om fråga är om hus på ofri grund och såväl arrendeförhållandet upphör som huset försvinner, måste andelstalet bli föremål för rättelsebeslut; andelstalet kan inte försvinna då lagen kräver att ändring av andelstal enligt huvudprincip sker genom ny förrättning. Då en person (arrendatorn) inte kan vara ansluten till gemensamhetsanläggningen och rättssubjektet i sig (huset) inte längre finns kvar på fastigheten måste andelstalet ifråga falla tillbaka på den fastighet där det rivna huset har varit uppfört. Det måste alltså åvila fastighetsägaren på den fastighet där det rivna huset på ofri grund har varit uppfört, dvs. i detta fall klaganden, att vidta rättelse avseende andelstalet. Som lagrådet konstaterat har åsatta andelstal återverkningar på de i gemensamhetsanläggningen deltagande fastigheterna och med den konstruktion gemensamhetsanläggningarna har enligt lag kan det inte anses förenligt att en i anläggningen deltagande utan vidare försvinner. Det är således klagandens fastighet FA som ska uttaxeras medel motsvarande de andelstal huset på ofri grund uppbar så länge anläggningsbeslutet står fast. Föreningen är skyldig att följa anläggningsbeslutets andelstal. Uttaxering har alltså skett i behörig ordning.

   RättegångskostnaderA ska som huvudsakligen tappande part i mark- och miljödomstolen enligt 18 kap. 1 § rättegångsbalken ersätta föreningens rättegångskostnader. Skäl att frångå bestämmelsen föreligger inte.

   Föreningens yrkande om...