Case nº Ö 2479-19 of Supreme Court (Sweden), July 09, 2019

• Resolution Date: July 09, 2019
• Issuing Organization: Supreme Court (Sweden)

REFERAT

I ett ärende angående utlämning till Kina av Q.J, medborgare i Folkrepubliken Kina samt i Federationen Saint Kitts och Nevis, meddelade HD (justitieråden Gudmund Toijer, Lars Edlund, Petter Asp, referent, Eric M. Runesson och Stefan Reimer) den 9 juli 2019 följande beslut.

SKÄL

Framställningen

1. Folkrepubliken Kina, genom den allmänna byrån för korruptionsbekämpning och bestickning inom Folkets högsta åklagarämbete, har begärt att Q.J., medborgare i Kina och Federationen Saint Kitts och Nevis, ska utlämnas till Kina för lagföring.

   Den påstådda brottsligheten

2. Till stöd för framställningen har Kina åberopat ett beslut meddelat av Folkets åklagarämbete i Henan-provinsen den 23 oktober 2011 om arrestering av Q.J. Av beslutet framgår att Q.J. är misstänkt för vad som angetts utgöra förskingring. Brottsmisstankarna beskrivs närmare i utlämningsframställningen och i handlingar som har tillhandahållits kompletteringsvis från kinesisk sida. Härav framgår att Q.J. är misstänkt för fem olika gärningar:

   1. förskingring av cirka 57 miljoner yuan under perioden juni-oktober 2011,

   2. förskingring av cirka 31 miljoner yuan under perioden juni-oktober 2011,

   3. förskingring av cirka 64 miljoner yuan under 2010 och 2011,

   4. förskingring av cirka 55 miljoner yuan under perioden juli-oktober 2011, och

   5. förskingring av cirka 3 miljoner yuan under april 2008.

   Enligt riksåklagaren motsvarar det sammanlagda beloppet, cirka 210 miljoner yuan, ungefär 280-290 miljoner svenska kr.

3. Samtliga gärningar har samband med Q.J:s tidigare anställning som chefstjänsteman inom den statliga spannmålsindustrin. Enligt framställningen är gärningarna straffbelagda enligt artiklarna 382 och 384 i den kinesiska strafflagstiftningen (i engelsk översättning "embezzlement" respektive "misappropriation of public funds"). Maximistraffet för brott enligt artikel 382 är dödsstraff medan maximistraffet för brott enligt artikel 384 är fängelse på livstid.

   Riksåklagarens och Q.J:s inställning m.m.

4. Enligt riksåklagaren finns det hinder mot utlämning enligt 10 § andra stycket utlämningslagen beträffande den gärning som upptas under punkten 2 e) i det föregående. Såvitt avser övriga påstådda gärningar finns det, enligt riksåklagaren, inte hinder mot utlämning enligt utlämningslagen. Riksåklagaren har vidare anfört att det inte heller torde finnas hinder enligt Europakonventionen mot att utlämna Q.J. till Kina förutsatt att kinesiska myndigheter lämnar godtagbara garantier till den svenska regeringen. Dessa garantier borde enligt riksåklagaren avse

   - att Q.J. inte kommer att straffas med döden; i ärendet finns en uppgift om att den kinesiska högsta domstolen beslutat att han inte får dömas till dödsstraff,

   - att han kommer att tillförsäkras en rättvis rättegång med rätt till ett effektivt försvar,

   - att han får ett skydd mot tortyr och annan omänsklig behandling (med tillgång till adekvat läkarvård i anstalt), samt

   - att svenska myndigheter får möjlighet att kontrollera hans förhållanden framgent.

5. Q.J. har motsatt sig utlämning. Han har i HD gjort gällande att det finns hinder mot utlämning enligt 7 och 9 §§ samt, beträffande den påstådda gärningen under punkten 2 e), 10 § andra stycket utlämningslagen. Han har även gjort gällande att en utlämning skulle stå i strid med Europakonventionen.

6. Q.J. har i utlämningsärendet varit frihetsberövad från den 25 juni 2018 och till dess att HD den 19 juni 2019 beslutade att häva häktningsbeslutet.

   Q.J:s uppgifter

7. Q.J. har bestritt ansvar för brott och uppgett bl.a. följande.

8. Han var tidigare ordförande i en lokalavdelning av kommunistpartiet och ledamot av Folkkongressen i Kina. Sedan han i augusti 2009 erhållit visum till USA reste han fram och tillbaka mellan Kina och USA. Han lämnade Kina för gott i mitten av oktober 2011, eftersom han hade gått med i Kinesiska demokratiska partiet (China Democracy Party) i maj 2010. Han utsågs till lokalordförande för partiet i Singapore och Dominikanska republiken samt även i Norden. Efter att ha fått klart för sig att kinesiska myndigheter starkt ogillar medlemmar i det partiet vågade han inte åka tillbaka till Kina. Han tog med sig sin familj till USA och bosatte sig där. Han blev medborgare i Saint Kitts och Nevis 2012. Han flyttade till Österrike 2012 eller 2013. I slutet av 2013 reste han till Sverige och han flyttade hit under 2014 med sin nya hustru, som är medborgare i Österrike. I mars 2019 ansökte han om asyl i Sverige. Migrationsverket har ännu inte fattat något beslut med anledning av hans ansökan.

9. Hans deltagande i den kinesiska demokratirörelsen är det verkliga skälet till att kinesiska myndigheter felaktigt anklagar honom för brott. Grunden för brottsanklagelserna är således politisk. Han avskedades från sin anställning den 9 oktober 2011 sedan det blivit känt för kinesiska myndigheter att han var medlem i Kinesiska demokratiska partiet. Kort tid därefter anklagades han för brott. Han hade dessutom varit politiskt aktiv i samband med demonstrationerna på Himmelska fridens torg 1989.

10. Den kinesiska rättsprocessen syftar till att få fram erkännanden. Med hänsyn till de bristande rättssäkerhetsgarantier som omgärdar förhör med misstänkta, tilltalade och vittnen kan uppgifter från sådana förhör inte läggas till grund för bedömningen av om det föreligger sannolika skäl för brottsmisstankarna mot honom. Brottspåståendena är under alla förhållanden orimliga och stöds inte av åberopad bevisning.

11. Om han skulle bli utlämnad till Kina kommer han inte att få en rättvis rättegång. Hans fall kommer att prövas inom ramen för kommunistpartiets interna disciplinära system och således utanför det reguljära rättsväsendet. Sådana prövningar mynnar alltid ut i erkännanden. Han kommer säkerligen att utsättas för tortyr och få svåra fysiska skador. I hans fall har myndigheterna i kinesisk TV redan hävdat att han är skyldig till brott. Detta är en etablerad metod i Kina och innebär att det inte finns någon möjlighet för honom att bli friad från anklagelserna. Enligt ett flertal rapporter har försvarsadvokater i Kina stor lojalitet till statsmakten, och de försvarare som har avvikande uppfattningar fängslas eller lämnar landet. Detta påverkar möjligheterna till ett effektivt försvar.

12. Det finns skäl att starkt ifrågasätta tillförlitligheten av den kinesiska högsta domstolens beslut om att han inte får dömas till dödsstraff. Domstolen agerar under det partipolitiska systemet och är således inte oberoende. Beslutet utgör endast en tillfällig anpassning till de krav som det svenska rättssystemet ställer för att utlämning ska kunna beviljas. I stället måste utgångspunkten vara att han kommer att dömas till döden i enlighet med den praxis som finns avseende personer i hans ställning.

    Bevisning åberopad av Q.J.

13. På Q.J:s begäran har det hållits syn på ett reportage i kinesisk TV (jfr p. 11). Q.J. har vidare åberopat vittnesförhör med E.P., P.H. och P.D.

14. ...