Case nº P7083-18 of Mark- och miljööverdomstolen, May 27, 2019

• President: 6
• Resolution Date: May 27, 2019
• Issuing Organization: Mark- och miljööverdomstolen

REFERAT

ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

Växjö tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2018-06-21 i mål nr P 1215-18, se bilaga A

PARTER

Klagande

1. A-M G

2. T S

Motparter

1. I I

Ombud: Jur.kand. H a K

2. Miljö- och byggnadsnämnden i Höörs kommun

SAKEN

Bygglov för enbostadshus på fastigheten X i Höörs kommun

______________

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT

Mark- och miljööverdomstolen avslår överklagandet.

______________

YRKANDEN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN

A-M G och T S har yrkat att Mark- och miljööver-domstolen ska fastställa länsstyrelsens beslut att avslå I Is

ansökan om bygglov för enbostadshus på fastigheten X i Höörs kommun.

I I har motsatt sig ändring av mark- och miljödomstolens dom.

Miljö- och byggnadsnämnden i Höörs kommun har motsatt sig ändring av mark-och miljödomstolens dom.

UTVECKLING AV TALAN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN

A-M G och T S har anfört detsamma som i underinstanserna med i

huvudsak följande tillägg:

I I bedriver ingen jordbruksverksamhet på fastigheten. Den hästuppfödning som I I bedriver förefaller inte

generera någon omsättning utan den är snarare att beteckna som en hobbyverksamhet som varken berättigar eller

kräver att hon är bosatt på platsen. Under de år som gått sedan I I etablerade sin verksamhet på fastigheten

har det inte skett någon förbättring eller positiv utveckling av marken. I I har inte på något sätt visat att

hon kan bidra till att skydda landskapet. I stället innebär hennes verksamhet en belastning för miljön.

Fastigheten används som uppställningsplats för djur och marken är belamrad med hästsläp, byggavfall,

containrar och gamla fordon.

Markens bördighet på fastigheten är klass fyra på en tiogradig skala och detsamma gäller för en stor del av

Skånes jordbruksmark. Marken kan inte betraktas som värdelös för jordbruk och på den grunden omvandlas till

byggmark. Det finns ingen verksamhet på fastigheten som tillgodoser väsentliga samhällsintressen som skulle

göra att brukningsvärd jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse enligt 3 kap. 4 § miljöbalken.

I I har anfört i huvudsak följande:

Mark- och miljödomstolen har utgått ifrån att fastigheten är en jordbruksfastighet med stöd av bestämmelsen i

12 kap. 7 § miljöbalken. Bedömningen av det sökta bygglovet kan emellertid inte enbart göras utifrån hur

fastigheten är taxerad. Frågan bör i detta fall i stället avgöras med stöd av fastighetsbildningslagen

(1970:988) eftersom det är enligt denna lagstiftning som en fastighets faktiska ändamål bestäms av en

fastighets-bildningsmyndighet. Fastigheten X lämplighetsprövades vid beslut om fastighetsbildning i en

lantmäteriförrättning 2013. Fastighetsbildningsmyndigheten har lämplighetsprövat det befintliga skiftet av X

som en fastighet för bostadsändamål med det så kallade kombinationsändamålet odling och mindre djurhållning.

Fastighetsbildningsbeslutet från 2013 som innebar fastighetsbildning för bostadsändamål binder en

byggnadsnämnd att bevilja bygglov för en bostadsbyggnad. Det är nu inte fråga om bygglov ska ges utan endast

om utformningen, storleken och placeringen av bostadsbyggnaden. Den byggnad som ansökan om bygglov avser är

väl inpassad i terrängen i nära anslutning till befintlig stallbyggnad.

Åkermarken i närheten av fastigheten är av klass fyra på en tiogradig skala. I Skåne län finns jordbruksmark

med en bördighet av klass tio plus. Jorden på fastigheten kan därför svårligen bedömas som brukningsvärd. För

att jorden ska betraktas som brukningsvärd krävs både betydligt större och bättre arronderade arealer. Det är

enbart en mindre del av fastigheten som är möjlig att bruka. Det finns ingen möjlighet att ett jordbruk på

denna begränsade yta skulle kunna bidra till hennes försörjning annat än för hobbyändamål. Marken på

fastigheten kan därför inte klassas som brukningsvärd jordbruksmark, varken jämfört med mark i närområdet

eller i Skåne län.

Miljö- och byggnadsnämnden har anfört att nämnden vidhåller sitt beslut och har i övrigt inte något att

tillägga i målet.

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL

I I har av kommunen fått bygglov för nybyggnad av enbostadshus på fastigheten X som har en areal på ca fem

hektar fördelat på två områden och som är taxerad som lantbruksenhet. Efter överklagande från ägarna till en

grannfastighet har underinstanserna haft olika uppfattning i frågan om det är lämplig markanvändning att

tillåta en bostadsbyggnad på denna plats.

Mark- och miljööverdomstolen har den 2 april 2019 hållit syn på fastigheten.

I I har anfört att fastighetsbildningsmyndigheten i beslut 2013, då en avstyckning gjordes från fastigheten

X, angav att återstoden av fastigheten utgör en fastighet för bostadsändamål med möjlighet till odling och

mindre djurhållning och att fastigheten bedömdes lämplig för detta. Hon har gjort gällande att detta binder

byggnadsnämnden att ge bygglov för en bostadsbyggnad varför det nu inte är fråga om bygglov ska ges utan

endast om utformningen, storleken och placeringen av bostadsbyggnaden. Mark-och miljööverdomstolen berör

därför först frågan om vilken betydelse ett vid fastighetsbildning angivet lämpligt ändamål för en fastighet

har vid bedömningen av markens lämplighet för viss användning.

Bestämmelser om fastighetsbildning finns i fastighetsbildningslagen (1970:988) medan bestämmelser om

planläggning av mark och vatten och om byggande finns i plan- och bygglagen (2010:900). Prövningen av ärenden

om bygglov ska enligt 2 kap. 2 § plan- och bygglagen syfta till att mark- och vattenområden används för det

eller de ändamål som områdena är mest lämpade för med hänsyn till beskaffenhet, läge och behov. Vid denna

prövning ska bestämmelserna om hushållning med mark- och vattenområden i 3 kap. och 4 kap. 1-8 §§ miljöbalken

tillämpas. De sistnämnda bestämmelserna har motsvarande lydelse som 2 kap. och 3 kap. 1-7 §§ lagen (1987:12)

om hushållning med naturresurser (NRL) som infördes 1987 tillsammans med äldre plan- och bygglagen (1987:10)

och upphävdes när dessa NRL-regler inarbetades oförändrade i miljöbalken (se prop. 1997/98:45 del I s. 239

ff.).

Regleringen innebär att det är de bestämmelser som reglerar byggande som ska tillämpas vid

bygglovsprövningen. Ett fastighetsbildningsbeslut kan visserligen syfta till en viss markanvändning men ett

sådant beslut har inte någon bindande verkan vid bygglovsprövningen. Byggnadsnämnden har därför inte varit

bunden av fastighetsbildningsmyndighetens bedömning av fastigheten.

Det har gjorts gällande att marken i detta fall är att anse som brukningsvärd jordbruksmark enligt 3 kap. 4 §

andra stycket miljöbalken.

Brukningsvärd jordbruksmark får enligt den bestämmelsen tas i anspråk för bebyggelse eller anläggningar

endast om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och detta behov inte kan tillgodoses på

ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt genom att annan mark tas i anspråk.

I förarbetena till bestämmelsen i dåvarande NRL (prop. 1985/86:3 sid. 158) angavs att med begreppet

brukningsvärd jordbruksmark avses mark som med hänsyn till läge, beskaffenhet och övriga förutsättningar är

lämpad för jordbruksproduktion och att begreppet har samma innebörd som enligt den numera upphävda lagen

(1979:425) om skötsel av jordbruksmark. I 1 § den lagen angavs att med jordbruksmark avsågs sådan åkermark

och kultiverad betesmark som ingår i fastighet som är taxerad som jordbruksfastighet. I 12 kap. 7-9 §§

miljöbalken, som gäller miljöhänsyn i jordbruket, avses detsamma med jordbruksmark. I 7 § 1 miljöbalken anges

dock att det inte gäller för fastighet som bildats för annat ändamål än jordbruk och därefter inte har

taxerats.

Fastigheten X är som angetts taxerad som lantbruksenhet och det är utrett att marken tidigare har odlats. Det

område där bostadsbyggnaden avses placeras och där stallbyggnaden redan finns har dock, enligt vad

fastighetsägaren uppgett, inte brukats som åkermark men väl för bete.

Det fastighetsägaren har...